Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna. Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport. ASP-leverantören tar istället över denna roll. ASP-modellen kan också hjälpa till att öka ett företags konkurrenskraft gentemot andra företag och sett ur ett helhetsperspektiv sänka företagets kostnader. Användningen av ASP-tjänster anses i flera fall ha levt upp till förväntningarna.

Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö. Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.

The study intends to examine how the media conditions have created opportunities for travel agencies to convey an embellished picture of their travel destinations, but also opportunities för there customers to participate in the debate when they are dissatisfied. The travel agencies concerned are Ving, Apollo and TUI. The theoretical framework explains how media platforms come closer and create opportunities for greater participation among audiences. To highlight the unrealistic material, hyper-reality is discussed and there are also discussions about how travel operators only intends to satisfy their customers needs. There has been a quantitative approach to the travel agencies' Facebook pages where dissatisfied posts have been analyzed following a code schedule. The result has shown that the aspects of their travels they were most dissatisfied with were the service, the transportation, the destination and the website/application. The conclusion of the study has been that the media conditions are to blame for the expectations of their destinations becoming too high. The travel agencies embellished material creates conditions for increased sales, but as customers get more space to express their dissatisfaction, travel agencies have a lot to lose.  It also creates an understanding of how the media, with their prerequisites, reflect the needs of the public and that expectations are based on both marketing and own assumptions.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas förväntningar på HR-funktionen inom den offentliga sektorn, samt kartlägga om dessa förväntningar även stämmer överens med vad som var möjligt i en viss organisation. Studien som genomfördes var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer tillämpades under datainsamlingen. Studien utfördes med ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att åtta enhetschefer inom två kommuner valdes till studien (n=8). Detta medförde att studien riktades mot fyra huvudsakliga HR-funktioner. Data från de semistrukturerade intervjuerna bearbetades med en tematisk analys. I studiens resultat framkom det fyra aspekter angående enhetschefernas förväntningar på HR. Aspekterna som framställdes var samverkan, kommunikation, problematik och HR-funktion. I studiens slutsats framkom det att enhetschefernas förväntningar på HR delvis stämde överens med vad som var möjligt inom de två utvalda organisationer.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisions-branschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinn-liga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgo-dose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinnliga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgodose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll. Vårdnadshavare ska enligt styrdokument ges möjlighet till delaktighet och ha inflytande över sina barns utbildning (Skolverket 2017) Vi beskriver vårdnadshavares uppfattningar samt lyfter fram vilka förväntningar vårdnadshavare har på specialpedagogens yrkesroll och slutligen vårdnadshavares uppfattningar om vad som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete.Studien utgår från en kvalitativ metod men med kvantitativa inslag. Undersökningen består av triangulering med enkäter med frågor både med fasta och öppna svar samt intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som valts är fenomenografi där individers uppfattningar är det centrala.Studien indikerar på att vårdnadshavare har kunskaper om specialpedagogens yrkesroll. Att deras förväntningar på specialpedagogen handlar om faktorer som gynnar alla barn i verksamheten Och att det som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande relationskompetens.

Objektivitet anses vara en central del av journalistik i en demokratisk och västerländsk värld, som bör vara ett vägledande ideal för de yrkesverksamma i deras arbete med att samla och presentera information. Deras professionella uppgifter består bland annat av att återge en sann bild av verkligheten, att visa lojalitet mot medborgare samt att vara opartiska och oberoende. Kritik riktas stundtals mot journalisters brister i att presentera nyheter som fullt ut följer objektivitetens principer, med argument om att journalistiken påverkas negativt av ökade kommersiella intressen. Sport är en genre inom nyhetsrapportering som har ett lågt anseende och utesluts från mer prestigefylld journalistik, som detta till trots är populär att konsumera ur ett publikperspektiv. Denna undersökning har haft sportjournalistikens låga status tillsammans med människors förhoppning om att fylla särskilda behov med hjälp av sportkonsumtion, som utgångspunkt för att vidare studera objektivitet inom området. Med detta som bakgrund ämnar studien att klargöra och belysa om publiken har förväntningar på objektivitet i sportjournalistik och i sådant fall vilka förväntningar.   Metoden som tillämpats för att kunna undersöka publikens åsikter kring ämnet är kvalitativ, detta i syfte om att skapa djupare förståelse för publikens attityder och uppfattningar. Fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts där de personer som intervjuats har representerat en grupp sportintresserade unga vuxna i åldern 20–30 år, med totalt 24 deltagande, samtliga bosatta i Karlstad, Sverige.   Resultat av studien visar att publiken gör skillnad på vilka krav som kan ställas på att följa journalistiska etiska riktlinjer utifrån; medial kanal, enskilda sportjournalister, public service, kommersiella kanaler och lokal- och nationell nyhetspress. Ett samband kan i denna studie synliggöras mellan publikens uppfattning om sport som en nyhetskälla av lättsam och underhållande natur, som således skapar lägre förväntningar på att objektivitetsidealet efterföljs. Det bör poängteras att olika faktorer inom journalistisk objektivitet, förväntas att uppnås av publiken med väldig variation. Trovärdigheten hos sportjournalister tenderar att bedömas av publiken efter huruvida de uppgifter och resultat som presenteras är korrekta medan ett oberoende mot de som bevakas anses vara mycket svårt och ovanligt att uppfylla.   En annan viktig aspekt som belysts i studien är att sportjournalistik berörs av det geografiska läget för nyhetsredaktionen, där ett prioriterat medialt utrymme för lokala och nationella lag tillsammans med redaktionernas beroende av goda relationer till föreningar och lag, uppfattas som orsaker till bristande objektivitet.

Mentorskap i skolan utförs oftast av en arbetade ämneslärare, ett uppdrag som vi anser ta mycket tid och som saknar nationell konsensus kring utformningen. Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med ny kunskap om högstadieelevers förväntningar på och erfarenheter av mentorskap mellan lärare och elev, samt i vilken utsträckning förväntningarna uppfylls. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna önskar att mentorskapet bör utformas i framtiden? Med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor valde vi den kvalitativa metoden fokusgrupper, i hopp om att utforska ett explicit elevperspektiv genom elevernas diskussioner utifrån de tre av oss förutbestämda begreppen, förväntningar, erfarenhet och förhoppning. Det visar sig att elevernas erfarenheter styr deras förväntningar, samt att elevernas förhoppningar och erfarenheter på mentorsträffar skiljer sig åt gällande omfattning och frekvens. Eleverna redogör för att deras erfarenheter av mentorskap lämnar en del att önska. Eleverna vill att mentorerna ska utöva handledarstilarna kurator och didaktiker och besitta egenskaperna skämtsam, ärlig och och rolig samt vara en förebild. I en förhoppning tillskriver eleverna en mentor egenskapen trevlig och att denne kan vara som en kompis.

Som chef är du föremål för förväntningar på hur du ska utöva ditt ledarskap. Syftet med denna studie var att bidra till en bättre förståelse för hur chefer i arbetslivet upplever förväntningar på deras ledarskap. Syftet besvarades genom en kvalitativ undersökning där sex semistrukturerade intervjuer med chefer i arbetslivet genomfördes och analyserades med fenomenografisk metod. Resultatet visade att cheferna upplever att förväntningar på olika sätt påverkar deras ledarskap och att dessa bör identifieras och hanteras för att inte orsaka problem. Genom att hitta sitt eget ledarskap kan cheferna balansera och styra förväntningarna. Att den tidigare forskningen inom området kan ha påverkat analysen av studiens resultat var en potentiell svaghet med denna studie. Studiens metod ansågs vara en av styrkorna då den möjliggör en bättre förståelse för chefernas upplevelser av fenomenet förväntningar på ledarskap. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med kunskap för utveckling av kommunikationsverktyg och handledarskap för chefer i arbetslivet. / As a manager, you are subject to expectations of how to exercise your leadership. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of how managers in work-life experience expectations of their leadership. The purpose was answered by a qualitative investigation where six semi-structured interviews with managers in work-life were conducted and analyzed with phenomenographic method. The result showed that the managers feel that expectations in different ways affect their leadership and that these should be identified and managed in order for them to not cause problems. By finding their own leadership, the managers can balance and control expectations. That previous research in the field may have affected the analysis of the study's results was a potential weakness with this study. The method was considered to be one of the strengths as it enables a better understanding of the managers' perceptions of the phenomenon expectations of leadership. In summary, this study contributes to the basis for development and mentoring for managers in work-life.