Män är minoritet i förskolan och detta påtalas inte sällan i media, att män behövs i förskolan samt varför de väljer bort förskolläraryrket diskuteras även ofta i media. Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats tudelat. Dels syftar studien till att belysa vilka genuskodade förväntningar manliga och kvinnliga förskollärare har på män i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa vilka genuskodade förklaringar manliga och kvinnliga förskollärare ger till varför det arbetar så få män i förskolan. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som samtliga arbetar som förskollärare. En fenomenologisk analys- och tolkningsmodell samt genusteori används. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Connell och Hirdmans genusteorier. Resultatet visar att män i förskolan inte anses vara nödvändiga att vara manliga förebilder. Vissa förutfattade meningar och förväntningar framkom om män och deras roll i förskolan samt indelning av manliga och kvinnliga aktiviteter. Status och könskategorisering av yrket benämns som förklaringar till bristen av män i förskolan. Vidare framhåller studien att misstankar om pedofili kan vara en bidragande faktor till bristen av män i förskoleverksamheten. / Men are the minority in preschool and this is pointed out frequently in the media, that men needed in kindergarten and why they choose not to enter the preschool teaching profession are also discussed frequently in the media. Against this background, the purpose of this essay is twofold. Firstly, the study aims to highlight the gender coded expectations of male and female preschool teachers have the men in preschool. Furthermore, the study aims to highlight the gender coded explanations of male and female preschool teachers give to why it works so few men in preschools.The study is based on qualitative interviews with four men and four women who all work as a preschool teacher. A phenomenological analysis and interpretation model and gender theory is used. The study's theoretical points comprises Connell and Hird's gender theories. The results show that men in preschool is not considered necessary to be male role models. Some preconceptions and expectations emerged of men and their role in pre-school and division of male and female activities. Status and gender categorization of the profession referred to as explanations for the lack of men in preschool. Also emphasizes the study of suspicions of pedophilia could be a contributing factor to the lack of men in early childhood education.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och fördjupa oss i värdekonflikter kopplat till fast fashion, och ta del av hur kvinnliga studenter vid Uppsala universitet konsumerar kläder och förhåller sig till fenomenet. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och utgår från tio informanters perspektiv och upplevelser som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi analyserar materialet genom transkribering, kodning och metoden Ad Hoc som tillåter oss att använda flera analysmetoder för att tolka och skapa mening i materialet. Det teoretiska ramverken som utgör grunden för studien är Pierre Bourdieus och Beverly Skeggs teorier med specifikt fokus på begreppen habitus, kapital, distinktion, smak, respektabilitet, femininitet och disidentifikation. Resultatet av detta arbete visar att det uppstår värdekonflikter hos yngre kvinnliga studenter då de upplever miljöfrågor svårhanterliga i kombination med samhällets identitetsnormer. Informanterna upplever att det finns flera normer kopplat till att vara kvinna med fokus på utseendet, hur de konsumerar kläder och hur de ständigt förväntas vara den bästa versionen av sig själva. Studien visar att informanterna påverkas av samhället genom olika digitala plattformar och sociala medier, men att de även erhållit värderingar och en identitetsbild av sig själv från sin familj och uppväxtmiljö. Värdekonflikterna som informanterna upplever resulterar i att fler av dem börjat handla mer kläder från second hand-butiker, och medvetet anstränger sig för att konsumera mer hållbart i hopp om att minska negativa känslor. Mot bakgrund av detta bidrar studien med viktig information kring värdekonflikter i en sociologisk och samhällsmässig kontext.

Utvecklingsarbetets syfte var att undersöka om ökade förväntningar via språkinriktad undervisning, samt genom att läsa analoga texter i stället för digitala texter skulle främja elevers läsförståelse. Skolan var i behov av att öka läskunnigheten och även komma underfund med vad som kan främja läsförståelsen på skolan, men även vad som kan ha hämmat läsutvecklingen.   Studien genomfördes efter aktionsforskningscirkeln som handlade om att agera, observera och reflektera. Metoden som användes var kvantitativ och empirin inhämtades genom tre olika läsförståelsetest, med två olika åtgärder beroende på utvärdering av resultatet. Resultatet utvärderades tillsammans med de olika lagen på skolan; arbetslag, ämneslag och även ledning. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning och begreppen screening, läsförståelse, analog läsning, digital läsning och förväntningar.   Resultatet av det andra läsförståelsetestet som lärarna genomförde efter kartläggningen, visade att färre elever än vad läraren förväntade sig klarade läsförståelsetestet. Åtgärderna som skolan vidtagit efter kartläggningen som utförts med eget framtaget material hade inte haft någon påverkan på läsutvecklingen. Det tredje läsförståelsetestet som genomfördes visade en positiv uppgång i resultatet. Åtgärden som vidtagits innan det tredje läsförståelsetestet var att läsa analogt i stället för digitalt, samt att lärarna har jobbat med ökade förväntningar utifrån språkinriktad undervisning. Lärarna ser en positiv påverkan på läsförståelsen.

Bakgrund: Efter examen från sjuksköterskans akademiska utbildning följer ett yrkesliv med höga krav och ansvar, där patientsäker vård och omvårdnad är grundläggande. De första inledande åren av yrkeslivet har betydelse för sjuksköterskans identitet och yrkesutveckling inom professionen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sina första två år inom yrkesprofessionen. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, som analyserades med en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av sina första två år inom yrkesprofessionen: Förväntningar på yrkeslivet motsvarar inte verkligheten, Brist på stöd samt Kollegial vägledning och gemenskap är värdefullt. Upplevelser som förekom den första tiden i yrkeslivet är otrygghet, stress och rädsla. Slutsats: Förväntningarna på yrkesrollen i början av yrkeslivet motsvarar inte den verklighet de nyutexaminerade sjuksköterskorna möts av. Behovet av stöd och handledning under den första tiden i yrkeslivet är stort för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Arbetsmiljön samt kollegor har betydelse för den tidiga yrkes och kompetensutvecklingen. De nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser lyfts för att det kan ge en insikt och förståelse för insatser som främjar en god utveckling inom de första åren i yrkesprofessionen. / Background: After graduating from the nurses´ academic education, a professional life with high demands and responsibilities follows, where patient-safe care and nursing are fundamental. The first years of professional life affects the nurse's identity and development within the profession. Purpose: To describe newly graduated nurses´ experiences of their first two years in the profession. Method: A literature review containing 10 qualitative articles, analyzed with thematic analysis. Results: Three themes were identified that describe newly graduated nurses experiences: Expectations of professional life do not correspond to reality, Lack of support and Collegial guidance and community are valuable. Experiences that occurred in professional life are insecurity, stress and fear. Conclusion: Expectations of the professional role at the beginning of work life do not correspond to the reality that the newly graduated nurses face. The need for support and guidance during the first period of professional life is extensive for the newly graduated nurse. The work environment and colleagues are important for early career and skill development. Newly graduated nurses' experiences are highlighted because it can provide an insight and understanding of interventions that promote good development within the first years of the professional profession.

I denna studie är syftet att undersöka om det finns otydligheter i styrdokumenten gällande förskollärarens uppdrag kring högtider och traditioner. De frågeställningar vi valt att utgå från är: hur blir förskollärarnas värderingar och syn på styrdokumenten om högtider och traditioner synliga i undervisningen? Styr förskollärarna firandet av högtider och traditioner i förskolan? Ser förskollärarna det som normbrytande att inte förankra högtider och traditioner till styrdokumenten?  Empirin samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät, som vi sedan valde att bygga vår kvalitativa undersökning i form av gruppintervjuer utifrån. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades vilket resulterade i tre teman utifrån frågeställningarna. Teorin i vår analys är Noddings (2016) omsorgsetiska perspektiv samt Corsaros (2015) teori om kamratkultur.  Resultatet som framkommit i vår studie är att förskollärare har en viss rädsla samt okunskap när det gäller firandet av högtider och traditioner i förskolan. Det framkom också att firandet eller uppmärksammandet av högtider och traditioner i förskolan är betydelsefullt ur ett omsorgsperspektiv då det där finns utrymme att skapa relationer. Det som också blev synligt är barnens delaktighet genom deras egen kultur. Denna försöker pedagoger i förskolan tolka genom sina egna värderingar och genom deras syn på styrdokumenten. Det blev tydligt att högtider och traditioner i förskolan är sammanhörande med förväntningar från pedagoger, vårdnadshavare och barn.

Polisen är en tungt belastad yrkesgrupp som får möta en stor hotbild samt misär. Detta samtidigt som högt ställda krav och ouppnåeliga förväntningar utgör en stor del av det polisiära yrket. Detta påverkar samhället i stort men främst individerna bakom uniformen. Forskarparet vill med denna studie belysa polisens egen upplevelse av sin yrkesroll. Studiens formulerade syfte är därför att förstå manliga polisers upplevelser av den polisiära yrkesrollen. Syftet besvaras genom en socialpsykologisk ansats där rollteoretiska begrepp tillhörande strukturell symbolisk interaktionism likt roll, rolltagande och rollkonflikt utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Empiriinsamlingen består av tio stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar inom yttre tjänst. Resultatet visar att den polisiära yrkesrollen präglas av komplexitet, utmaningar, tungt belastande normer samt förväntningar från poliskåren och allmänheten. Vidare är polisens egen uppfattning att yrkesrollen innehåller en hel del positiva aspekter och de uttrycker att det finns en stor passion för yrket. Gemenskap, engagemang och identifiering med yrket anses vara viktiga faktorer för poliserna och har en betydande roll för hur poliserna upplever sin yrkesroll. Kollegor motiverar rolltagande mest, där sökandet efter en hög självkänsla motiverar poliserna att utvecklas. Symboliken i uniformen hjälper poliserna att gå från privatperson till yrkesverksam polis och anses därmed ytterligare motivera rolltagande. / The police are a heavily burdened professional group that has to face threat and misery. Simultaneously, high demands and unattainable expectations make up a large part of the police profession. This affects society at large but mainly the individuals behind the uniform. With this study, the research couple wants to shed light on the police's own experience of their professional role. The formulated purpose of the study is therefore to understand male police officers' experiences of the police professional role. The purpose is answered through a social psychological approach where role theoretical concepts belonging to structural symbolic interactionism such as role, role taking and role conflict form the theoretical starting point of the study. The empirical collection consists of ten individual semi-structured interviews with police officers who work in the external service. The results show that the police professional role is characterized by complexity, challenges, heavy burdensome norms and expectationsfrom the police force and the public. Furthermore, the police's own opinion is that the professional role contains a lot of positive aspects and they express that there is a great passion for the profession. Community, commitment and identification with the profession are considered important factors for the police officers and have a significant role in how the police officers experience their professional role. Colleagues motivate role taking the most, where the search for a high self-esteem motivates the police officers to develop. The symbolism in the uniform helps the police officers to go from private to professional police and is thus considered to further motivate role taking.

Amning har stora hälsofördelar både för mor och barn och det finns en önskan hos mödraratt amma sina barn. Trots detta sjunker amningsfrekvensen i Sverige. Tidigare forskning visar att mödrar förväntar sig att amning är något som ska ske naturligt och de uppleveratt de är oförberedda på de utmaningar vilka kan uppstå under amningsresan. Amningsupplevelsen är individuell och är förknippad både med positiva och negativa känslor. I barnmorskans kompetensområde ingår det att ge amningsstöd och information utifrån evidensbaserad kunskap för att stödja och stärka ammande mödrar. Syftet medstudien var att belysa förväntningar på och upplevelser av amning hos mödrar som fått sitt första barn och är utförd som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åttakvinnor deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Amning var förknippat med olika känslor, både positiva och negativa och var en individuell upplevelse. Att bli sedd och erhålla individanpassat stöd var viktigt. Det framkom att informationen om amning som ges under graviditeten inte alltid är tillräcklig, men också att den blivande modern inte alltid är mottaglig. Det framkom dock att i efterhand hade mödrarna önskat ytterligare information. Vidare diskuterades mödrarnas uppfattning om omgivningens förväntningar samt de negativa känslor som kan uppstå när barnmorskan ger oönskad hjälp till modern samt de känslor som kan infinna sig vid amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll när det kommer till att geindividanpassad information samt stödja och stärka mödrar ur ett livsvärldsperspektivgenom deras amningsresa både under och efter graviditeten.

The purpose of this study is to examine guardians' expectations of the leisure-time centers and how familiar they are with the curriculum and the after-school activities. We have used a quantitative method in the form of a questionnaire that we sent out to 2 schools. We analyzed the results with the help of Developmental Ecology, Gender Perspective, and Bourdieu's sociocultural perspective. We concluded that women are much more involved in children's schooling than men. If we look at the answers based on the gender of the respondents, we can also observe a continued strong tendency in society to place women in the social and men in the technical. We, therefore, recommend expanding the norm-critical work. It also turns out that almost half of the guardians are not aware of the curriculum chapters that concern the leisure-time center. In our opinion, the leisure-time centers need to be significantly better at communicating with the home. According to the guardians' ranking of the central content of the curriculum, the after-school center is primarily seen as an arena for development based on the children's own initiative and for social upbringing. The younger the guardians are, the more there is a shift towards preferring the former. We interpret this as a sign of society's trend to place higher demands on the individual. In accordance with previous research, adult-led activities are more often requested than free play, however, our results do not show the same significance. However, we can observe that younger guardians have higher expectations of the staff's participation than the older ones, which may be due to their own experiences in the leisure-time center.

Fraktmarknaden är en mycket konkurrensutsatt marknad med många både stora och små företag. På fraktmarknaden blir skillnaden mellan stora och små företag större och större. Frågan studien hanterade var att skapa en större förståelse för kvalitet i tjänsteprocessen hos små fraktföretag. Eftersom det är kunderna som bestämmer vilket företag de väljer att köpa frakttjänsten ifrån var det också kunderna som var den avgörande faktorn för fraktföretag. Kundernas värderingar var det som bestämde om en tjänst var bättre än en annan tjänst, alltså upplevelsen av tjänstekvaliteten. Tjänstekvaliteten undersöktes genom mätning av skillnaden mellan förväntningarna av en tjänst och hur tjänsten upplevdes. Studien beskrev tjänsteprocessen och demonstrerade hur ett företag kan använda sig av tjänstekvaliteten. En enkätundersökning skickades ut till ett företags kunder och svaren presenterades i diagramform i en Excel-fil som sedan analyserades. Analysen bestod av en undersökning där skillnaden mellan vad kunderna förväntade sig utav en tjänst och hur de upplevde tjänsten som fraktföretaget tillhandahöll. Resultatet visade att företaget har potential att bli bättre på att leverera i utsatt tid, informera kunderna om eventuella avvikelser samt beskriva och ge rätt service från början i processen. Om det undersökta fraktföretaget skulle prioritera att få till en förbättring inom dessa tre områden är sannolikheten stor att fraktföretaget också lyckas öka den upplevda tjänstekvaliteten. / The freight market is a highly competitive market with many both large and small companies. In the freight market, the difference between large and small companies is getting bigger and bigger. The question the study dealt with was to create a greater understanding of the quality of the service process in small shipping companies. Since it is the customers who decide which company they choose to buy the shipping service from, it was also the customers who were the decisive factor for the shipping company. Customers values were what determined whether one service was better than another service, meaning the quality of the service. The quality of the service was examined by measuring the difference between the expectations of a service and how the service was perceived. The study described the service process and demonstrated how a company can make use of the quality of the service. A survey was sent out to one company's customers and the answers were presented in diagram form in an Excel file, which was then analyzed. The analysis consisted of examining the difference between improve what customers expected from a service and how they experienced the service provided by the freight carrier. The results showed that the company has the potential to get better at delivering on time, informing customers of any deviations and describing and providing the right service from the start. If the surveyed freight company were to prioritize improving in these three areas, there is a high probability that the freight company also will succeed in increasing the perceived quality of the service.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av stress hos socialarbetare i relation till rättssäkerheten på arbetsplatsen. I studien har kvalitativ metod använts genom sex semistrukturerade intervjuer på två olika enheter inom socialtjänsten. Enheterna som inkluderats är Enheten för ekonomiskt bistånd och Beroendecentrum. Resultatet analyserades med hjälp av alienationsteori, systemteori och tidigare forskning för att tydliggöra mönster samt dra slutsatser. Resultatet visar att socialarbetare upplever stress i det vardagliga arbetet på båda enheterna. Faktorer som kan vara avgörande för stress i arbetet är arbetsbelastning, otillräcklig kunskap, tidspress och personalbrist. Studiens resultat visar också att det finns höga förväntningar på socialarbetare, i stor utsträckning från dem själva. Samtliga respondenter upplever även att rättssäkerheten påverkas av stress. Vidare visar resultatet att några respondenter upplever att klienter får felaktiga beslut och andra tror att det handlar om mer tekniska felaktigheter när stressnivån är hög. Slutsatsen vi kan dra är att upplevd stress hos socialarbetare kan påverka rättssäkerheten. / This study aims to discover the experience of stress among socialworkers and how it affects the rule of law. In this study qualitative method was used and six semistructured interviews were completed with socialworkes from two different departments. Three participants came from the financial aid unit and three from the addictioncenter. The result of this study was analyzed with help from previous research, theory of alienation and system theory to make it possible to see some kind of pattern that could lead to conclusions. The result shows that all six socialworkers experience stress in their daily work. Some things that could be cardinal is workload, insufficient knowledge, timepressure and staff shortage. Also that there’s high expectations on socialworkers and it’s connected to their own view of what should be good enough. The result also shows that some of the socialworkers believe that clients get wrong decisions and others think it’s more technical errors that gets visible when they’re stressed. Our conclusion is that there’s socialworkers who feel stressed in their work and that it can affect the rule of law.