Musikindustrin förändras ständigt och ställer nya krav på dem som arbetar inom den. Med denna undersökning vill jag ta reda på hur musikarbetare från tre olika generationer känner kring sitt arbete med musik. Vad är enligt dem en framgångsrik karriär, vad innebär ”att lyckas” och vad är viktigt för att hålla i längden. Fokuset i undersökningen är tre psykologiska behov: känsla av kompetens, tillhörighet och kontroll över sina handlingar som enligt arbetets teori anses avgörande för välbefinnande och motivation (Deci & Ryan. 2000). Resultaten visar i denna undersökning att tillhörighet är den mest avgörande faktorerna till hur trygg, glad och motiverad man är i arbetet. De som arbetar i grupp verkar vara mindre stressande än de som arbetar ensamma eller ser sig som solofigurer då de som arbetar i grupp delar på ansvar och förväntan att prestera. Säker inkomst framkommer som viktigt för att anse att man har lyckats med musiken. Förhoppningen med forskningen är att skapa en förståelse och lätta på pressen (för de utanför men även i branschen) att behöva bevisa sig, om det så är på sociala medier eller i fysiska samarbeten. Genom arbetet framgår det att oavsett hur framgångsrik man är jämför alla sig i någon mån och alla har toppar och dalar. De med stora offentliga prestationer är inte nödvändigtvis gladare än någon annan och genom undersökningen får man en förståelse för att de offentliga piedestalerna och glamoriserade fasaderna har helt vanliga personer bakom sig.

Studien undersöker hur handläggare inom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade bemöter vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning. Studien undersöker även hur handläggarna använder sitt handlingsutrymme för att kunna leverera ett bra bemötande till föräldrarna. Det professionella mötet studeras och analyseras med hjälp av rollteori utifrån fem huvudteman; förväntningar, relationer, handläggarens handlingsutrymme, socialarbetarens ambition samt samordning och ansvar. Empirin i studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare från fyra olika kommuner av varierande storlek i Sverige. Intervjuerna visar vikten av att handläggarna arbetar för att anpassa förväntningarna som förekommer hos vårdnadshavarna, samt ger tydlig information gällande ansökningsprocessen. Resultatet belyser hur relationsbyggandet baseras på vikten av långsiktighet samt att få tid och utrymme att skapa goda relationer till klienterna. Studien visar ytterligare hur LSS-handläggarnas växlande mellan olika roller och förväntningar, gör att det svårare för dem att uppfylla alla krav som ställs på dem från olika håll.

Amyotrofisk lateralskleros är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är obotlig och patienten avlider till slut på grund av förlamning. Allt fler patienter väljer att vårdas i sina egna hem och många gånger deltar närstående i vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka förväntningar patienter med ALS och deras närstående hade på vård i livets slutskede, i hemmet. Studien inriktades på patienter med amyotrofisk lateralskleros och deras närstående. För att få fram vetenskapliga artiklar användes elektroniska databaser såsom PubMed, CINAHL och Internurse. Till metoddelen följdes sju steg där kvalitetsgranskning inkluderades. Meningsenheter, kondensering, koder och kategorier användes i artikelanalysen. Resultatet visade att patienter med amyotrofisk lateralskleros förväntade sig att ha kontroll och få god information av kunnig sjukvårdspersonal. Närstående förväntade sig att ha någon att tala med, få egen tid, bra information, kommunikation och stöd samt att inte behöva tänka på framtiden / Amyotrophic lateral sclerosis is a disease which attacks the motor nervous system. The disease is incurable and the patient finally dies because of paralyses. More and more patients choose to be cared for in their own homes and relatives often participate in the care of the patient. The purpose of this literature review was to illuminate which kind of expectations patients with ALS and their relatives had on end of life care, at home. In order to obtain scientific articles, electronic databases were used such as PubMed, CINAHL and Internurse. For the method parts seven steps were followed, one of which were quality research. Clusters, condensation, codes and categories were used in the article analysis. The result showed that patients with amyotrophic lateral sclerosis expected to remain in control and to obtain useful information from competent nursing staff. Relatives expected to have someone to talk to, to have time for themselves, to have good information, communication and support, as well as not having to think about the future.

När konkurrensen i olika branscher ökar blir goda kundrelationer allt viktigare, inte minst i revisionsbranschen som på senaste årtionden har präglats av stark konkurrens och mättnad. Revisionen i sig har börjat betraktas som alltmer oviktig och många klienter efterfrågar även tjänster som skapar mervärde. En bristande revisor-klientrelation har visats sig vara en nyckelfaktor till varför klienter väljer att byta revisor. Detta innebär att det är viktigt för revisorn att veta vad klienterna förväntar sig i relationen. Genom att känna till klienternas förväntningar ökar chanserna att kunna bemöta dessa. I vilken grad revisorn lever upp till klientens förväntningar påverkar även klientens uppfattning av tjänstekvaliteten.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur revisorer och klienter upplever skillnaden i förväntningarna på relationen. Genom tio semistrukturerade intervjuer med både revisorer och deras klienter har det påvisats att revisorerna generellt har en god uppfattning om vad klienter förväntar sig i relationen. Klienternas förväntningar varierar beroende på storleken på klientens bolag. Studien påvisar en tendens att ju större klientens bolag är, desto bättre uppfattning har klienterna kring revisorns roll och även motsvarande förväntningar. Trots att revisorerna verkar ha en god uppfattning om vad klienterna förväntar sig är det inte alltid de lever upp till dessa. Större bolag med egen redovisningskompetens förväntar sig inte särskilt mycket av revisorn, men prioriteras samtidigt högt av revisorerna på grund av deras storlek. Mindre bolag som förväntar sig mycket råd och stöttning av sin revisor kan bortprioriteras vid tidsbrist. / As competition in various industries increases, good customer relationships become increasingly important, not least in the auditing industry, which in recent decades has been characterized by strong competition and saturation. The audit itself has begun to be considered increasingly unimportant and many clients also demand services that create added value. A lack of an auditor-client relationship has proven to be a key factor in why clients choose to change auditors. This means that it is important for the auditor to know what the clients expect in the relationship. Knowing clients' expectations increases the chances of being able to meet them. The extent to which the auditor lives up to the client's expectations also affects the client's perception of the quality of service.The purpose of the study is to increase the understanding of how auditors and clients experience the difference in expectations of the relationship. Through ten semi-structured interviews with both auditors and their clients, it has been shown that the auditors generally have a good idea of ​​what clients expect in the relationship. Clients' expectations vary depending on the size of the client's company. The study shows a tendency that the larger the client's company, the better the clients' perception of the auditor's role and the corresponding expectations. Although the auditors seem to have a good idea of ​​what the clients expect, they do not always live up to these. Larger companies with their own accounting expertise do not expect much from the auditor but are also given high priority by the auditors due to their size. Smaller companies that expect a lot of advice and support from their auditor can be de-prioritized in the event of a lack of time.

Denna studie har undersökt icke-förväntad musik i spel, och dess effekt på en spelares immersion. Kategoriseringar av spel- och musikgenrer hämtades från studier av Bateman och Boon (2006) samt Delsing m.fl. (2008). Phillips (2014) sammankopplade dessa kategorier och presenterade vilka spelgenrer som ofta associeras med respektive musikgenrer. I studien som genomfördes fick åtta deltagare individuellt spela två sekvenser av The Elder Scrolls: Skyrim (2016), varav en hade modifierad musik. Den modifierade musiken var alternativa lofi hip hop (förkortas ofta “lofi”) arrangemang av originalmusiken i Skyrim. Efter varje deltagare var klar med spelsessionerna genomfördes en individuell intervju, med frågor baserade på Immersion Experience Questionnaire, som utvecklades av Jennett m.fl. (2008). Deltagarna var positivt inställda till originalmusiken, men flera deltagare uttryckte en önskan att fortsätta spela med lofi-versionen av musiken. Framtida forskning skulle kunna bygga på denna studie genom att undersöka andra spel- och musikgenrer.

Taylor Swifts turné ‘The Eras Tour’ har kommit att bli en av de mest omtalade turnéerna i nutid. Hysterin som uppstått kring Swift och ‘The Eras Tour’ väckte intresset att förstå vilka faktorer som gör att turnén blivit så stor som den har blivit. Sociala medier och det digitaliserade samhället vi lever i idag har lett till att innehåll sprids i en fart det aldrig tidigare gjort. Genom att ta del av innehåll från exempelvis konserter skapas en bild av hur konserten är utformad vilket kan leda till att fans får förväntningar. Att fans har förväntningar på ‘The Eras Tour’ är inget undantag och hur dessa ser ut och vilken roll sociala medier spelar för dessa är relativt outforskade. Tidigare forskning undersöker främst fankultur, publikens engagemang, och Taylor Swifts marknadsföringsstrategier (Baym, 2018; Bennet, 2014; Duffet, 2013; Fiske, 1992; Hills, 2003; Ryan Bengtsson & Edlom, 2022). Denna studie syftar därför till att undersöka om det finns något samband mellan Taylor Swifts fans, så kallade 'Swifties', konsumtion av sociala medier och förväntningarna som finns på ‘The Eras Tour’. Studien leds-av-frågeställningen: - Vilken relation har fans konsumtion av sociala medier och förväntningar på konsertkulturen på ‘The Eras Tour’? Utöver studiens frågeställning undersöks också fyra forskningsfrågor som tillsammans lägger en grund för att kunna besvara frågeställningen. Forskningsfrågorna ämnar undersöka fans användarmönster på sociala medier,deras förväntningar på ‘The Eras Tour’, vilka sociala interaktioner fansen har med varandra samt vilka samband som finns mellan användarmönster, grad av fan, förväntningar och engagemang. Studien förankras i betrodda teorier och tidigare forskning vilka bland annat omfattar sociala medier, engagemang, fandom och konsertkultur samt hur dessa samspelar med varandra. Genom en kvantitativ enkätstudie har data från 291 respondenter samlats in genom Survey & report och sedan lagts över i SPSS för att undersökas och analyseras. Enkäten publicerades på plattformarna Instagram, TikTok, Facebook och X. Resultatet av denna studie visar att det finns flera signifikanta samband, och ett av dem är mellan i vilken utsträckning fans har tagit del av videor från ‘The Eras Tour’ och om fans ska klä sig enligt en ‘Era’ samt ta med sig vänskapsarmband till konserten. Det kan antas att fans i och med detta agerar på ett visst sätt för att de på sociala medier har sett videor från konserten där de fått kunskap om hur de ska klä sig och vara. Ett annat resultat av denna studie visar att den största andelen respondenter har varit fans av Swift i 1-3 år, vilket vid studiens genomförande också är då ‘The Eras Tour’ har varit aktuell. Detta resultat visar att spridning på sociala medier också kan generera fler fans vilket kan bidra till den växande framgången som Swift haft under de senaste åren som hon varit aktiv med turnén ‘The Eras Tour’. Då turnén har blossat upp på sociala medier pekar detta resultat på att spridningen av innehåll från turnén har gjort att fans troligtvis därför har förväntningar på den och att det tillkommit nya fans under denna tid. Genom att vara en del av ‘Swiftie’-communityt samt att ta del av videor från konserterna på sociala medier, byggs förväntningar om konsertkulturen upp. Detta är troligtvis anledningen till att en stor majoritet fans känner sig så pass trygga att de kan tänka sig att gå på en konsert ensam vilket också är ett resultat som kommit fram under studiens gång. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att det finns en relation mellan konsumtion av sociala medier och fans förväntningar på ‘The Eras Tour’. Den antagna relationen är att förväntningar troligtvis skapas ju mer innehåll från konserten som tas del av på sociala medier. / Taylor Swift's tour 'The Eras Tour' has become one of the most well-known tours in recent times. The hysteria about Swift and 'The Eras Tour' sparked interest in understanding the factors that have made the tour as big as it is. Social media and the digitalized society we live in today have led to content spreading at an unprecedented speed. By consuming content from concerts, for instance, an image of the concert is created, which can lead to fans having expectations. Fans having expectations regarding 'The Eras Tour' is no exception, and how these are formed and the role social media plays is relatively unexplored. Previous research mainly examines fan culture, audience engagement and Taylor Swifts marketing strategies (Baym, 2018; Bennet, 2014; Duffet, 2013; Fiske, 1992; Hills, 2003; Ryan Bengtsson & Edlom, 2022). Therefore, this study aims to investigate whether there is a correlation between Taylor Swift's fans, known as 'Swifties,' their consumption of social media, and the expectations for 'The Eras Tour.' The study is guided by the question: - What is the relationship between fans' social media consumption and expectations for the concert culture at 'The Eras Tour? In addition to the main question, the study examines four research questions that collectively provide a foundation to help answer the main question. The research questions aim to investigate fans' usage patterns on social media, their expectations regarding 'The Eras Tour,' the social interactions fans have with each other, and the correlations between usage patterns, level of fandom, expectations, and engagement. The study is based on trusted theories and previous research, which include social media, engagement, fandom, and concert culture, and how these interact with each other. Through a quantitative survey, data from 291 respondents have been collected through Survey & report and analyzed and examined in SPSS. The survey was published on Instagram, TikTok, Facebook and X. The results of this study show that there are several significant correlations, one of which is between the extent to which fans have watched videos from 'The Eras Tour' and whether fans plan to dress according to an 'Era' and bring friendship bracelets to the concerts. Consequently, it can be assumed that fans behave in a certain way because they have seen videos from the concert on social media, where they have learned how to dress and act. Another result of this study shows that the largest proportion of respondents have been fans of Swift for 1-3 years, which is also the period when 'The Eras Tour' has been relevant. This result shows that distribution on social media also can generate more fans which can contribute to the ongoing success that Swift have had in recent years since she has been active with the tour ‘The Eras Tour’. As the tour has exploded on social media, this result suggests that the spread of content from the tour has likely led to fans having expectations for it and that new fans have emerged during this time. By being part of the 'Swiftie' community and watching videos from the concerts on social media, expectations regarding the concert culture are made. This is likely why a large majority of fans feel comfortable enough to consider attending a concert alone which also is a result from the study. The conclusion that can be drawn from this study is that there is a relationship between social media consumption and fans' expectations for 'The Eras Tour.' The assumed relationship is that expectations more likely are created the more content fans consume from the concert on social media.

Titel: Employer branding i matchningsprocesser - En kvalitativ studie om vilken påverkan employer branding har på matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare Syfte: Studien syftar till att inventera och beskriva vilken påverkan employer branding har på matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare vid rekrytering, med utgångspunkt i vad arbetssökande värderar hos arbetsgivare samt vad arbetsgivare värderar hos arbetssökande. Metod: Studien är baserad på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Vidare tillämpar studien en tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien tar avstamp i en etablerad teoretisk grund, vilket har resulterat i identifiering av fyra huvudområden: employer branding, rekrytering, matchningsprocess och arbetssökandes förväntningar på arbetsgivare. De fyra huvudområdena har sedan legat till grund vid utformningen av intervjuguiden. Slutsats: Studiens resultat visar att employer branding har en betydande roll för att uppnå en precis matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. Genom att tydligt kommunicera organisationens identitet kan arbetsgivare attrahera och behålla högkvalificerade talanger. Studien har även resulterat i att en kontinuerlig anpassning av organisationens strategier kring employer branding är nödvändig för att möta förändrade förväntningar på arbetsmarknaden. Ett starkt employer brand differentierar organisationer och bidrar till att säkerställa en optimal matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. / Title: Employer Branding in Matchmaking Processes - A qualitative study on the impact of employer branding on the matching process between job applicants and employers Purpose: This study endeavors to inventory and describe the influence of employer branding on the matchmaking process between job applicants and employers during recruitment, with a focus on the attributes valued by job applicants and employers alike. Method: Employing a deductive research approach and a qualitative research strategy, this study employs a cross-sectional design utilizing semi-structured interviews as the primary data collection method. Rooted in an established theoretical framework, the study identifies four principal domains: employer branding, recruitment, matchmaking processes, and job applicants' expectations of employers. These domains underpin the construction of the interview guide. Conclusion: The findings underscore the pivotal role of employer branding in facilitating precise alignment between employers and job applicants. By articulating the organization's identity, employers can effectively attract and retain highly skilled talents. Additionally, the study underscores the imperative of continually adapting organizational employer branding strategies to address evolving expectations in the labor market. A robust employer brand serves to differentiate organizations and fosters optimal alignment between employers and job applicants.

Denna uppsats utforskar hur den svenska staten bedrev informationsinsatser med anledning av oljekrisen 1973. Då 75% av Sveriges energiförbrukning utgjordes av importerad råolja blev konsekvenserna dramatiska då priset på råolja steg, produktionen minskade och embargon infördes. Detta till följd av kriget mellan Israel och Egypten/Syrien. För att hantera den försörjningskris som uppstått i Sverige initierade staten en energisparkampanj och en elsparkampanj. 1974 beslutade regeringen för att införa ytterligare en energisparkampanj. Denna kom att ledas av den så kallade Energisparkommittén vars verksamhet i juni 1975 förlängdes. I samband med denna period växte den framtida energipolitiken fram där fokus låg på energihushållning varpå information blev ett vitalt styrmedel. Genom att applicera teorier om sociotekniska föreställningsvärldar, förväntningar och narrativ diskuteras de statliga informationsinsatserna under 1973–1975. Därtill presenteras vilken betydelse som media och i synnerhet tidningar hade för samtidens samhällsnarrativ som staten via dess informationskampanjer ämnade påverka. De huvudsakliga statliga budskapen har kunnat konstateras vara vad besparingsåtgärder skulle innebära på dels mikronivå: energikonsumentens privatekonomi, och dels makronivå: Sveriges ekonomi, naturvärden och miljö. Därtill förmedlades kunskap om hur besparingsåtgärder praktiskt kunde vidtas. Den intensiva informationsverksamheten som riktades mot såväl hushållen, näringslivet som den offentliga sektorn bidrog till en spirande energidebatt om bland annat hur den framtida energiförsörjningen kunde tryggas. Energiförsörjningen hade blivit en medborgerlig angelägenhet där kollektiva föreställningar och förväntningar formats av det statliga narrativet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelser och uppfattning av arbetsrelaterad stress, hur och varför denna stress uppstår och slutligen vilka effekter den har på deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: För att besvara studiens frågeställningar studerades respondenternas egna uppfattningar och upplevelser. Intervjuer genomfördes med sex enhetschefer från den offentliga sektorn. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stödmodellen, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt organisationsteori. Resultat: Resultatet uppenbarade olika stressfaktorer, deras uppkomst samt deras upplevda påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsmiljö. Fynden deladesin i tre huvudkategorier; Den komplexa organisationen, Att befinna sig i en mellanställning samt Att förhålla sig till organisationens krav och resurser / Aim: The aim of the study was to investigate unit managers' experiences and perceptions of work-related stress, how and why this stress arises, and finally, the effects it has on their psychosocial work environment. Method: To answer the study's research questions, the respondents' own perceptions and experiences were examined. Interviews were conducted with six unit managers from the public sector. The results were then analyzed using Karasek and Theorell's demand, control, and support model, Goffman's dramaturgical perspective, and organizational theory. Result: The results revealed various stress factors, their origins, and their perceived impact on the unit managers' psychosocial work environment. The findings were divided into three main categories: The Complex Organization, Being in an Intermediate Position, and Adapting to the Organization's Demands and Resources.

I en dynamisk affärsmiljö är effektiv styrning avgörande, och controllern spelar en viktig roll genom att ge ledningen information för välgrundade beslut. Snabbmodebranschen, som kännetecknas av att vara dynamisk, särskiljer sig i den mening att behovet av snabb produktion och leverans ofta står i konflikt med långsiktig lönsamhet, vilket ställer olika krav och förväntningar på yrkesrollen. Controllern behöver därför balansera förväntningarna från sin omgivning vilket gör det svårt att tillfredsställa alla aktörer samtidigt. Detta väcker frågor om hur en controller agerar och hanterar olika förväntningar från sin omgivning i praktiken.  Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för controllerns roll i en dynamisk affärsmiljö utifrån de förväntningar som ställs på yrkesrollen av olika intressenter. Detta studeras utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där empiri samlas in genom intervjuer med åtta controllers från olika snabbmodeföretag. Erving Goffmans teori om roller utifrån det sociala samspelet används för att analysera hur controllers agerar framför kulisserna och hanterar förväntningarna från olika intressenter. Teorin bygger på ett teaterperspektiv där skådespelaren, scenen och publiken avser de olika roller, miljöer och åskådare som existerar i det sociala samspelet. I denna studie motsvarar controllern skådespelaren, som utför sitt arbete på scenen, inför publiken bestående av alla de aktörer controllern möter eller påverkas av. Studiens resultat visar att controllers inom snabbmodebranschen har varierande roller där även grad av autonomi varierar. De identifierade rollerna inriktar sig mot olika delar av verksamheterna; logistik, marknad, innovation, inköp och en mer central roll med fokus på investeringar och hela affären. Vidare visar resultatet att vissa controllers har större möjlighet att påverka sitt arbete och på så sätt även improvisera mer medan andra controllers följer ett mer förutbestämt manus. Ytterligare mönster visar på att arbetsplatsen spelar roll i hur controllern vill framställa sig själv för de aktörer den möter och att det således finns flera olika scener beroende på vilken situation controllern befinner sig i. Slutligen visar resultatet att förväntningar på yrkesrollen både kan vara explicita och implicita och ibland även motstridiga. Hanteringsmönstret för olika intressenter är likartade men utmaningarna handlar om att controllern måste balansera tid och resurser samtidigt som det finns en efterfrågan på hög flexibilitet och improvisation. För att hantera dessa utmaningar effektivt är det viktigt att kunna agera utanför det vanliga ramverket samt ta initiativ när situationen kräver det. Likaså är ett bra samarbete och en ständig dialog inom organisationen viktiga förutsättningar.