Bakgrund: Begreppet förväntningsgap kan beskrivas såsom skillnaden mellan vad revisorer förväntas leverera och vad revisorer i praktiken levererar. Förväntningsgapet ses som ett problem för revisorer eftersom ju större förväntningsgapet är, desto lägre tillförlitlighet, vinstmöjlighet och anseende tillskrivs revisorers arbete. Vikten av att minska gapet har betonats och det menas att kunskapen hos allmänheten måste öka. Trots det omfattande regelverk som revisorer har att förhålla sig till samt förekomsten av standarder med ett starkt fokus på etik, har revisorers moraliska kompass blivit ifrågasatt till följd av ett flertal företagsskandaler. Vad intressenter har för förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig utifrån regelverket och de yrkesetiska standarderna, har föga belysts under begreppet förväntningsgapet. Det har diskuterats huruvida förväntningsgapet verkligen är ett problem och om det ens har någon praktisk betydelse om det finns en förståelse från omgivningen om vad revisorer gör eller inte. Utifrån detta väcks frågan om det finns en annan dimension av förväntningsgapet som gör att det bristande förtroendet för branschen och den ifrågasatta moraliska kompassen är befogad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva revisorers uppfattning om revisorers handlande och förhållningssätt samt deras uppfattning om intressenters förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig. Vidare är syftet att jämföra uppfattningarna med regelverk och branschetiska standarder och med hjälp av normativa etikteorier samt rollteori bidra med en djupare förståelse av förväntningsgapet. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med nio stycken auktoriserade revisorer. Slutsatser: Utifrån revisorers uppfattningar visar resultatet att det föreligger ett förväntningsgap, dock inte ur alla aspekter. Det existerar ett kunskapsgap. Resultatet visar även att det förekommer ett utvecklingsgap sett till en del klienter samt från politiskt håll. Det föreligger inte något markant prestationsgap ur ett etiskt perspektiv, dock uttrycks det kritik från revisorerna mot regelverket. / Background: The concept of the expectation gap can be described as the distinction between what auditors are expected to do and what they really do. The expectation gap is seen as a problem for auditors because the greater the gap of expectations is, the lower the reliability, profitability and reputation are attributed to the work of auditors. The importance of reducing the gap has been emphasized and many believes that the knowledge of the public must increase. Despite the extensive regulations that auditors must deal with and the existence of standards with a strong focus on ethics, the auditors’ moral compass has been questioned because of numerous corporate scandals. What kind of expectations stakeholders have regarding how auditors should be able to act and behave on the basis of the regulations and professional ethical standards, has not been elucidated under the concept of the expectation gap. It has been discussed whether the expectation gap really is a problem and even if it has any practical significance if there is an understanding from the environment about what auditors do or do not do. Based on this, the question is raised if there is another dimension of the expectation gap that justifies the lack of confidence in the industry and the contested moral compass. Purpose: The purpose of our survey is to describe auditors' perceptions on auditors' actions and attitudes, as well as their perceptions of stakeholders' expectations regarding how auditors should be able to act and behave. Furthermore, the purpose is to compare these perceptions with the current regulations and the ethical standards and with the help of normative ethics theories and role theory contribute to a deeper understanding of the expectation gap. Method: The survey is based on a qualitative approach. The collected material was gathered through semi-structured interviews with nine authorized auditors. Conclusions: Based on the auditors’ opinions, empirical evidence shows that there is an expectation gap, but not in all aspects. There is a knowledge gap. The result shows that there is also an evolution gap regarding some clients as well as from a political point of view. There is not a major performance gap from an ethical perspective, however, criticism is expressed by the auditors against the regulations.

Karlholm, Anja. Svensson, Jakob. Hur ett antal chefer inom Kalmar kommun uppfattar hälsofrämjande ledarskap. Attityder, kunskap och förväntningar. Kandidatuppsats. Akademin för utbildning och ekonomi. Avdelning Pedagogik Högskolan i Gävle, 2011. Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka attityder, kunskap och förväntningar på hälsofrämjande ledarskap bland chefer inom Kalmar kommun. Kvalitativ metod användes genom telefonintervjuer med tio chefer på olika nivåer i kommunen. Genom en induktiv tematisk analys bearbetades och kategoriserades intervjumaterialet efter relevanta teman. Studiens resultat visar att samtliga chefer har positiva attityder till hälsofrämjande ledarskap även om deras uppfattningar om begreppet skiljer sig åt. Intressant vad gäller kunskap om hälsofrämjande ledarskap är att det är många chefer med lång erfarenhet av ledarskap som kopplar ihop den med erfarenhet av hälsofrämjande ledarskap. Detta till skillnad mot chefer med kort erfarenhet av ledarskap där uppfattningen är att de saknar kunskap för att kunna leda hälsofrämjande och känna sig trygga i det. Gemensamt för alla chefer är att de inte har fått någon formell utbildning i hälsofrämjande ledarskap. Det finns en grupp av chefer som menar att det i de ledarskapsutbildningar de genomfört har ingått element som de kan koppla till hälsofrämjande ledarskap. Förväntningar hos cheferna på ett hälsofrämjande ledarskap är förbättrade relationer i arbetsgruppen, medarbetare som känner sig hörda, delaktiga och att det kommer finnas en väl fungerande kommunikation på arbetsplatsen. Cheferna uttrycker även förväntningar på ökad måluppfyllelse för organisationen. De tänker att hälsofrämjande ledarskap skulle kunna bidra med att ge friskare medarbetare vilket i sin tur skulle kunna leda till effektivitet och produktivitet i organisationen. En del chefer menar att brist på administrativt stöd och ekonomiska resurser skulle kunna utgöra ett hinder för att utveckla hälsofrämjande ledarskap i organisationen. Samtliga chefer uttrycker ett behov av utbildning och informationsinsatser för att kunna utveckla sitt ledarskap mot ett mer hälsofrämjande ledarskap inom kommunen. Nyckelord: Kommunchefer, hälsofrämjande ledarskap, attityder, kunskap, förväntningar, organisation

Bakgrund: Den första tiden efter hemkomst från BB kan präglas av såväl lyckliga som ansträngda känslor för nyblivna föräldrar. Det har framkommit att en tidig uppföljning från en barnmorska och ett gott stöd den första tiden hemma efter förlossning kan stärka föräldrarna i sina nya roller som föräldrar.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsföräldrars förväntningar på och erfarenheter av de första två veckorna hemma.  Metod: En kvalitativ metod har använts och datainsamlingen till studien har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med strukturerande öppna frågor. Urvalet bestod av sex föräldrapar som rekryterats från BB. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Förväntningarna inför den första tiden hemma stämde inte alltid överens med hur det blev. En del av föräldrarna hade en vision om att allt skulle vara mysigt och att de var oförberedda på hur den första tiden hemma skulle bli och en del upplevde också oro inför hemgången. Majoriteten av föräldrarna efterfrågade mer förberedande information inför den första tiden hemma från mödrahälsovården. Föräldrarna upplevde dock överlag att de kände sig trygga och nöjda med den information de fått från BB vid hemgång och att de sen visste vart de skulle vända sig vid frågor. Förutsättningarna har dock sett olika ut för dem då en del har haft återbesök till sjukhuset och några har fått uppföljande samtal från MHV och har då kunnat ställa eventuella frågor och/eller bli bekräftade. Slutsats: Mer tydlig information, redan under graviditeten, om första tiden hemma efterfrågas. Föräldrarna upplever huvudsakligen den första tiden hemma som positiv och att de har känt sig trygga i vart de kan vända sig vid frågor. Behov av stöd och information är av stor vikt tiden efter förlossning då det kan bidra till att känna trygghet i det nyblivna föräldraskapet. / Background: The first period at home, after returning from BB, can be characterize by both happy and strained feelings for new parents. It has emerged that early follow-up from midwife and good support the first period at home after childbirth can strengthen parents in their new roles as parents. Aim: The aim of this study was to examine first-time parents’ expectations and experiences of the first two weeks at home. Method: A qualitative method has been used and the data collection for the study has been carried out by means of qualitative interviews with structured open questions. The sample consisted of six parents recruited from BB. Collected data were analyzed with qualitative content analysis with inductive approach. Result: The expectations for the first period at home did not always agree with how it became. Some of the parents had a vision that everything would be cozy and that they were unprepared for what the first period at home might be like. While some experienced anxiety about the thought of how it would be like when they were going home. The parents where asking for more preparatory information from the maternal health care about the first time at home. However the parents generally felt that safe and satisfied with the information that they received from BB upon returning home and that they later knew where to turn for questions. However the conditions have looked different for them as some of the parents have had return visits to the hospital and some have received follow-up calls from MHV and have then been able to ask any questions and or be confirmed. Conclusion: More direct information about the first period at home is requested, already during the pregnancy. The parent couple mainly experience the first time at home as positive and that they have felt safe in where they can turn to questions. The need for support and information is of paramount importance after the birth as it helps to feel secure in their parenting.

Syftet med studien var att beskriva vilka fördomar och förväntningar som finns gentemot kvinnliga ledare ur generation Z perspektiv. I denna studie har vi valt att utgå ifrån en deduktiv ansats då det finns mycket forskning kring både ledarskap samt fördomar och förväntningar. För att kunna besvara vårt beskrivande syfte tillämpas även en fallstudie för att kunna samla in så detaljrika data som möjligt. Studien är kvalitativ och den insamlade empirin är baserad på fyra individuella intervjuer samt två fokusgrupper med individer från generation Z. Utifrån studiens resultat samt det teoretiska ramverket har vi identifierat att generation Z anser att både manliga och kvinnliga ledare bör kunna tillämpa både de mjuka och de hårda ledaregenskaperna och beteendena. Det innebär att fördomar och förväntningar inte endast kan ses som svart eller vitt utan det handlar om en gråzon. Resultatet av denna studie kan leda till ökad medvetenhet och förståelse både hos generation Z samt hos företag kring den nya generationens fördomar och förväntningar. / The purpose with this study was to describe what prejudices and expectations of female leaders from generation Z’s perspective. In this study we have chosen to use a deductive approach as there is a lot of research on both leadership and prejudice and expectations. In order to answer our descriptive purpose, a case study is also applied to collect as detailed data as possible. The study is qualitative, and the empirical data is based on four individual interviews and two focus groups with individuals from generation Z. Based on the study’s results and theoretical framework, we have identified that generation Z beliefs that both male and female leaders should be able to apply both the soft and the hard leadership qualities and behaviors. This means that prejudice and expectations cannot only be seen as black or white, it’s rather about a grey zone. The result of this study can lead to increased awareness and understanding both in generation Z and in companies about the new generation’s prejudices and expectations.

Syftet med studien är att undersöka hur kundernas förväntningar på användarvänlighet på bankers produktutbud och förväntningar på byteskostnader har påverkats av ett bankbyte eller komplettering av en bank till. Det är av vikt för banker att förstå kunders förväntningar då kundrörligheten har ökat de senaste åren, därav är det fler kunder som genomgår bankbyte eller kompletterar med en bank till. Därmed har det blivit alltmer viktigt för bankerna att differentiera sig med sitt produktutbud och den aspekt som tas upp i studien vilket är användarvänlighet. Vidare associerar många kunder ett bankbyte med byteskostnader vilket gör att det är av intresse att förstå om de ändras efter ett bankbyte jämfört med ett tidigare bankbyte.   Studien stadgat sig på tidigare forskning som har utgjort grunden för undersökningen, däremot uppmärksammades det ingen modell som mäter förväntningar på det sätt som studien avser att göra. Det har gjort att studien har utgått från uppfattad användarvänligheten i Teknologi acceptans modellen och Byteskostnader för att besvara studiens frågeställningar. Då studien har försökt dra generella slutsatser har det använts en kvantitativ enkät som utgjorde grunden för statistiska tester. Däremot är det viktigt att påpeka studiens generaliserbarhet då studien inte lyckades uppnå ett urval som kan representera alla svenska bankkunder. De resultat som studien fick fram visar att kunders förväntningar på användarvänlighet på bankers produktutbud inte har realiserats efter bankbytet eller kompletteringen. Det kunde inte heller påvisa någon skillnad på hur kunders förväntningar på byteskostnader har ändrats efter bankbytet eller kompletteringen. / The purpose of this study is examined how customer expectations on perceived ease of use of the supply of banks products and the expectations on switch cost is affected by a switch or to complement with one bank more. It´s important for banks to understand the customer´s expectations due to the overall increase in customer mobility, where more customers undergo a switch or to complement with one bank more. Therefor it is importance for banks to differentiate their perceived ease of use of the supply of products with is the aspect with is addressed in this study. Furthermore, many customers associate a bank switch with switching costs and therefore it´s a subject that that is important to understand if the expectation have changed after they undergo a switch. This study foundation is based on previous research however it´s have not been found a model how to the measure the expectations in the manner that this study attempt to do. Instead this study has used perceived ease of use from the Technology acceptance model and the theories of switching cost to answer these study questions. Because this study has tried to draw general assumptions from the result, it has been used a quantitative survey as a base for statistical tests. Therefor it´s important to acknowledge the generalizability in the study have failed to generate a sample with can represent the Swedish bank customers. However, the resultant in the study indicates that customers’ expectations regarding customer perceived ease of use of the supply of products have not been fulfilled after a switch of bank or to complement with one bank more. It could neither detect any difference in expectations of switching cost after a switch or to complement with one bank more.

Bakgrund: WHO har tagit fram internationella riktlinjer för att främja amning relaterat till amningens hälsofördelar för både kvinna och barn. Trots detta minskar amning både internationellt och i Sverige. Både fysiska och psykiska svårigheter kan ha negativ inverkan på det fortsatta amningsutfallet.  Motiv: Erhålla fördjupad kunskap om vilka erfarenheter av amningssvårigheter kvinnor har. Då olika amningssvårigheter kan påverka den fortsatta amningen bör barnmorskan ha goda kunskaper om dessa svårigheter för att kunna stötta kvinnan i hennes amning. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie undersöka kvinnors erfarenheter av amningssvårigheter.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes och metaetnografisk ansats där 18 artiklar inkluderades i metasyntesen. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier. I kategorin Försvårande normer framkom att kvinnor upplevde att gällande amningsnormer försvårade amning. I kategorin Krävande amning belystes olika aspekter som kvinnor upplevde som svåra och kravfyllda, till exempel smärta och svårigheter att får barnet att ta tag om bröstet. I kategorin Bristande stöd framkom att när det saknades stöd från omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal kunde amningssvårigheter uppstå. I kategorin Bristande självförtroende framkom att brist på självförtroende kunde bidra till amningssvårigheter när tillit till den egna kroppen inte fanns. Konklusion: Amningssvårigheter kan yttra sig på olika sätt. Smärta, svårigheter med amningstag, krävande förväntningar, bristande stöd och bristande självförtroende är alla orsaker som kan försvåra amningen. Om kvinnor känner sig bättre förberedda på de svårigheter som kan uppstå med amning och får stöttning i att hantera dessa kan deras amningssjälförtroende öka. Behov av vidare utveckling gällande amningsstöd finns för barnmorskor inom ramen för sin profession.

This study is a small investigation about how institutions who have impact on education and school evaluate knowledge and expectations on teachers.  We present the legal institution who runs universities in Sweden (Högskoleförordningen), what three different universities exam in chosen parts of the education for teachers. We also compare these with the expectations of teachers presented by the institution that directs the Swedish school (Skolverket). The study is an analysis of documents made with Bloom's taxonomy as an analysis tool. This study also includes a thematic analysis that has given us three themes “Encouraging lifelong learning” “Handling conflicts and discrimination” and “human rights, equal rights and values”. The results of the study shows that all institutions that are included in the analysis have expectations on teachers in all themes, but on different levels according to Bloom's taxonomy.  The result presents that all institutions have expectations that teachers should have knowledge in all three of our themes but the expectations look a bit different and are presented differently which makes them on different levels according to Bloom’s taxonomy.

Medvetna källor till förväntningar från målgruppen visade sig vara tidigare chefer, organisation de tidigare arbetat i, föräldrar, kollegor, utbildning, vänner, underhållning och media och samhällsnormer. Det organisationen gör är betydande för att skapa förväntningar, hos gruppen unga oerfarna chefer. Rekryteringsprocessen, både internrekrytering och externrekrytering, ger tillfällen att hantera, justera och skapa förväntningar under tiden fram till tillträdet både genom explicita diskussioner och erfarenheter inom organisationen. Respondenterna visade tecken på att se vissa förväntningar som självklara, som om deras ursprung var ett slags självklar eller grundläggande allmängiltig sanning. De ser i vissa hänseenden de viktigaste förväntningarna som för självklara för att nämnas. Syftet med denna studie är att bidra till kunskap om ursprung till medvetna förväntningar på den första tjänsten som operativ chef. De mest framträdande ursprungen till förväntningar visade sig i empiriinsamlingen vara tidigare chefer och andra ledarförebilder samt organisationer som respondenterna har erfarenheter ifrån. / Conscious origins of expectations for the respondents were previous managers, the organisation they had worked in, parents, colleagues, educational environment, friends, entertainment and media, and societal norms. What the organisation does is important for creating expectations for the group of inexperienced young managers that were studied. The recruitment process, both internal and external, provides opportunities to handle, adjust and create expectations before employment start, both through explicit discussions and through experiences within the organisation. Respondents showed signs of viewing some expectations as self-evident, as if their origin were a sort of obvious or general truth. They to some degree view the most important (to them) expectations as too self-evident to mention (to a recruiter). The purpose of this study is to contribute to knowledge of origins of conscious expectations on the first position as operative manager. The most common origins in this sample turned out to be previous managers and other leader role models as well as organisations that the respondents have experienced.

No description available.

När barn blir sjuka eller råkar ut för någon olycka tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvården. Akutsjukvård innebär ofta snabba och korta vårdmöten, där det krävs att sjuksköterskan innehar goda kunskaper om hur bästa vård ska bedrivas. Sjuksköterskans kärnkompetens innefattar bland annat personcentrerad vård som innebär att se den unika personen bakom sjukdomen och dennes individuella och specifika behov. Det gäller att sjuksköterskan är lyhörd och skapar en så god relation det är möjligt för att kunna ta del av de önskemål och behov som finns hos patienten. Vissa barn som uppsöker sjukvården upplever ofta oro och rädsla inför besöket då sjukvården ofta är förknippad med sprutor och skrämmande behandlingar. Sjukhusmiljön påminner inte om den omgivning barnet är van vid och på sjukhus vistas många främmande människor barnet inte har någon relation med. Då kunskap och förståelse inte finns hos barnet inför vad det kommande besöket innefattar, bör sjuksköterskan och annan vårdpersonal inneha goda kunskaper om hur barnen skall bemötas för att kunna erhålla bästa möjliga vård. Syftet med denna studie var att belysa faktorer och möjliga interventioner som påverkar barnens upplevelser och förväntningar vid besöket inom akutsjukvården. Metoden var en litteraturöversikt där femton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. I analysprocessen framkom totalt sex teman som presenterades under syftets frågeställningar i resultatet. De databaser som användes var PubMed, Cinahl, Swemed+ samt Samsök. Resultatet redogjorde för att barn uppskattade att sjuksköterskan var ärlig och såg barnet som en unik individ. Sjuksköterskan borde inge trygghet, vara empatiska, stödjande samtidigt som de skulle kunna skoja och leka. Barnen önskade få god information och undervisning om deras sjukdomstillstånd, kommande undersökning och eventuella behandlingar. Barnen ville vara delaktiga och tillfrågade gällande de beslut som måste fattas i samband med deras vård. Barnen uttryckte även att de ville ha anpassad vårdmiljö utifrån deras behov men även möjligheter att kunna leka och umgås med familj och vänner. Slutsatsen framhåller att då barn sökte akut eller vårdades inom akutsjukvården fanns önskemål och förväntningar hos barnet som inte alltid uppmärksammades av sjuksköterskan. Resultatet belyste att sjuksköterskor måste bli bättre på att bemöta barnet och dennes specifika behov och önskemål. Sjuksköterskan behöver kommunicera på ett sätt som är anpassat till barnets ålder och mognad. Vidare att anpassa den miljö som barnet befinner sig i och att sträva efter att uppbringa kontinuitet, förtroende och ärlighet i samspelet med barnet.