SAMMANFATTNING Utgångspunkten till detta arbete var akutmottagningen som med sitt komplexa uppdrag och stressande arbetsmiljö är en stor utmaning för att utföra god och säker vård. Det krävs kunskap och erfarenhet av en sjuksköterska för att kunna bedöma och prioritera rätt när det är en hög omsättning av såväl kritiskt som icke kritiskt sjuka patienter som söker vård på en akutmottagning. Utmaningen för ny personal är att arbeta efter rutiner och att lära sig den nya verksamheten. Personalomsättningen i vården är stor, vilket medför en risk att kunskap och färdigheter går förlorade. Detta kan i sin tur medföra att patientvården bli lidande och kvaliteten försämrad. Syftet var att beskriva nyanställda sjuksköterskors förväntningar och upplevelser av att vårda patienter på en akutmottagning. Metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Sex nyanställda sjuksköterskor från en akutmottagning ingick i urvalet. Manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. I resultatet framkom tre kategorier, faktorer påverkade av förväntningar, formande erfarenheter, möjliga förbättringar. Dessa kategorier delades upp i följande subkategorier: tidigare upplevelser, patientgrupp, sjuksköterskans roll, arbetsmiljö, växande i sjuksköterskerollen, förvärvad kunskap, oväntade och extrema händelser, känsla av otillräcklighet, dimensioner av vård, ökade resurser som höjer kvaliteten och information och utbildning. Slutsatsen från resultatet tyder på att det fanns en viss skillnad mellan förväntningar och erfarenheter av att vårda patienter på en akutmottagning hos nyanställda sjuksköterskor. Patienterna var fler än förväntat och det fanns oväntat många icke kritiskt sjuka patienter. Flertalet patienter stannade kvar på akutmottagningen på grund av platsbrist på sjukhuset vilket skapade ett ökat omvårdnadsansvar. Förväntningarna var att akutmottagningen var en stressande arbetsmiljö som var krävande dock vad arbetet innehöll var inte tydligt innan anställningen. Erfarenhet av arbetet upplevdes som omväxlande dock krävdes flexibilitet och kunskap för att kunna ta hand om såväl basal omvårdnad, oväntade händelser och skapa ett tryggt bemötande för patienterna. Att börja som oerfaren sjuksköterska upplevdes speciellt stressande de första månaderna. Erfarna sjuksköterskor var ett stöd för de nyanställda sjuksköterskorna i processen att växa i sjuksköterskerollen. Nyckelord: akutmottagning, nyanställda sjuksköterskor, vårda patienter, förväntningar och upplevelser.

En kriminalvårdare bemöter många olika förväntningar på sig i sin yrkesroll, och att veta vad som förväntas av en är en viktig faktor för arbetsmiljön och hälsan. Därav är syftet med denna studie att undersöka kriminalvårdares upplevelser om vilka förväntningar som finns på deras yrkesroll inom organisationen och vilka negativa konsekvenser detta kan medföra. Studien tillämpar också frågan i ett genusperspektiv och studerar om förväntningarna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är det dramaturgiska perspektivet, genusteorier, emotionellt arbete,konformitet samt ingrupp- och utgrupp. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där tio respondenter mellan 23 – 50 år deltar. Därefter görs en analys med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det finns motstridiga förväntningar på yrkesrollen i form av en vårdande roll samt en kontrollerande roll. Det framkommer att genusskillnader finns på så sätt att manliga kriminalvårdare förväntas inta den kontrollerande rollen medan den kvinnliga förväntas inta den vårdande rollen. Resultatet visar att förväntningarna medför negativa konsekvenser för den enskilde kriminalvårdaren i form av emotionella påfrestningar samt att de kan behöva gå emot sina egna värderingar. Negativa konsekvenser visar sig också i form av konflikter inom personalgruppen där det uppstår vi-mot-dem. / A prison guard meets many different expectations in his or her professional role, and to knowing what is expected of yourself is an important factor for the work environment and health. Therefore, the purpose of this study is to examine prison guard’s perceptions of what expectations there are of their professional role within the organization and what negative consequences this may entail. The study also applies the issue in a gender perspective and studies whether expectations differ between women and men. Theoretical starting points used in the study are the dramaturgical perspective, gender theories, emotional work, conformity and in-group and out-group. The method used is a qualitative method in terms of semi-structured interviews in which ten respondents between the ages of 23-50 participate. Then an analysis is made using a thematic analysis method. The results show that there are conflicting expectations of the professional role in terms of a caring role and a controlling role. It appears that gender differences exist in such a way that male prison guards take the controlling role while the female guards takes the caring role. The results show that the expectations have negative consequences for the individual prison guard in terms of emotional strain guard and they also have to go against their own values. Negative consequences also manifest themselves in terms of conflicts within the working group where we-against-them occurs.

Ämnet som studerades i följande uppsats var internationella studenters upplevelser av de studentföreningar som kallas ‘nationer’ i Uppsala (NE,u.å.). Mer specifikt berörde uppsatsen möjliga förväntningar på internationella studenter i samband med social interaktion kopplat till formella tillställningar samt arbete på nationerna. Det finns inte mycket sociologisk forskning om Uppsalas studentnationer trots att de har utgjort en social samlingsplats för studenter sedan 1600-talet (NE, u.å.). Än mindre sociologisk forskning finns, gällande internationella studenters möte med dessa föreningar som ur ett historiskt perspektiv skapats för och av svenskar. Syftet med studien var därför att utforska internationella studenters upplevelser och erfarenheter av nationslivet, som delvis utomstående och delvis deltagande, för att ge inblick i hur social interaktion på nationer ser ut för internationella studenter. För att uppfylla syftet har 10 intervjuer utförts som består av frågor gällande informanternas syn på möjliga förväntningar på dem vilka de har haft erfarenhet av inom Uppsalas studentnationer. De teoretiska perspektiv som har använts inom studien är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Jenkins sociala identitetsteori samt Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital. Resultatet visade att internationella studenter upplever olika grader av tillhörighet samt främmandeskap inom nationslivet i förhållande till de sociala förväntningar som ställs på dem. Olika förväntningar illustrerade därtill hur nationen kan agera som både en främre- och bakre region, utifrån Goffmans definitioner av begreppen.

No description available.

Abstract   Title: "You pretty much get thrown right into it"   Author: Alma Hergils and Alexandra Persson   The purpose of this paper was to gain a deeper understanding of how Human Resource graduates experience the transition from school to working in the field of Human Resource Management. We wanted to examine what signifies the transition from school to the first job from the perspective of the worker, including the introduction to the work and their expectations during the process. The topic felt relevant as we also face this transition, and from there, our interest was born. We have used strategic selection in combination with a snowball effect to get in touch with interview subjects. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews with Human Resource Management workers across Sweden. While processing the data, a content analysis was used to link back to our theoretical start points. These include the following terms: Employability, expectations, introduction, training, organizational culture, sense of belonging, and work-supply and demand. The results show that it can take some time to get a job in Human Resources after graduating. The introduction and social support in the form of mentors, colleagues, and supervisors experienced by the people interviewed have contributed to a secure start in their respective roles. Additionally, it shows that surrounding workers and colleagues has a big impact on the experience of the worker during training. Work culture is shown through both expressed values and unwritten rules and norms. Demands here are referred to as insufficient competency, an overwhelming work pace, difficulty communicating, and mentally challenging or draining tasks. Resources are seen as opportunities to development and autonomy in one's work. The people interviewed say their work tasks as meaningful and understandable, while not being exclusively manageable. There are no clear expectations listed for graduating with a degree in Human Resource Management, but there is in one's first job within the field.    Key words: Human Resource Specialist, Transition, Education, Employability, Expectations, Introductions, Training, Organizational Culture, Sense of Belonging, Work- supply and demand.

I dagens gymnasieskola möter elever ofta en utbildning som de inte riktig har förväntat sig. Det ställer krav på utbildaren att hjälpa eleven framåt när eleven upplever att utbildningen inte motsvarar förväntan. Därmed behövs en tydlig dialog där skolan kan förklara utbildningens innehåll, syfte och upplägg. Detta arbete visar på att det är ett problem som behöver hanteras på olika sätt. Även om eleverna i vissa fall upplever att utbildningen är svår så känner de en tillhörighet till sina klasskamrater och till skolan. Denna tillhörighet gör ibland att elever undviker att byta utbildning även om de känner att utbildningen är fel val. Elevernas tillhörighet till skolan och dess identitet är så pass stark att de inte vill lämna den miljön. Genom dialog kan läraren hjälpa eleven att hitta lämpliga strategier för hur de ska överbrygga övergången från grundskola till gymnasiet. Med dialog kan eleverna få en ökad förståelse till varför de läser vissa kurser och vilken strategi som kan vara lämpligast för kursen. Under arbetet med studien framkom att eleverna har problem med övergången från grundskolan till gymnasiet. De allra flesta har möjligheter själva att hantera dennaövergång, antingen genom att de testar sig fram eller så kan familjen ge råd och tips för hurde ska göra. Denna studie har främst fokuserat på de elever som under studiegångenuppvisat tecken på svårigheter att klara studierna och som inte haft den stöttning hemifrån som möjliggjort fokus på utbildningen i sig, snarare än förväntan på utbildningen. / In today’s upper secondary school, students often meet an education they haven’t really expected. This imposes demands on the educational institution to help the students forward when they face an educational situation that creates a conflict between their expectations and the actual education they participate in. This requires a dialogue with the student to explain and give an accurate description of the subjects they study and what they need to fulfil when they participate in the program. This thesis, based on interviews with students participating in a technical program at an upper secondary school, shows that this is a problem that needs to be handled. Despite the fact that the students sense that their educational situation is hard to handle, they still also feel a sense of belonging. This sense of belonging becomes an obstacle for the student to change from the educational system and program they are participating in. The students’ sense of belonging to the school and its identity makes it hard for them to leave the environment and the program they have started. Through dialogue, the teacher can provide strategies for the students to handle their studies and the transfer from elementary school to the upper secondary school. With the dialogue the students receive an increased understanding of why they take some courses and to find the most suitable strategy to handle the program. In this thesis students did confirm that there is a problem with the transfer from elementary school to upper secondary school. Even though most of the time students evolve their own strategies to handle the transfer, either by trial and error or with a family that can provide support. This thesis is mainly focused on the students that are having hard to handle their studies. difficulties to handle their studies and how to use motivation.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning. Resultatet har analyserats med stöd av teorier vilka fokuserar kring normers och förväntningars betydelse för individers handlingsutrymme. Centrala teoretiska begrepp som tillämpats i föreliggande rapport är: Upplevd självförmåga, förväntningar, förebilder, uppmuntran, handlande, normer, exkludering. Slutsatser som redovisas påvisar att individer som har erfarenhet av avhopp sannolikt har unika och individuella bakomliggande orsaker till avhoppet. De avhopp som beskrivs kan betraktas som utdragna processer där eleverna inte har givits det stöd de tycks ha behövt. Resultatet visar även att relationsbyggande mellan skolpersonal och elever kan vara väsentligt eller avgörande för att skolpersonal ska förmå identifiera elevers behov av känslomässigt och pedagogiskt stöd. / Individuals who have experienced school dropout are often spoken of as a social and/or economic issue. Through social sciences as well as in media, they are sometimes seen as a homogeneous group with the same underlying causes for dropping out of school. The purpose of this study is to gain increased understanding of nine young adults’ reasoning about their school dropout experiences. This aim is based on how norms and expectations can effect how the students perceive the treatment received by grownups around them in their childhood and adolescence. The question formulations through this study are as follows: How do this study’s interviewed individuals speak about their connections to school employees and other grownups in their adolescence? How can the interviewed individuals’ actions be understood in relation to norms and expectations by which they have seemed to relate during their upbringing? Narrative method has been practiced, where nine individuals who have all experienced dropping out of elementary and/or upper secondary school have been interviewed. The result has been analyzed based on theories focused on norms’ and expectations’ impact on individuals’ capacity for action. Essential theoretical terminology that is used to further understand the analysis is the following: Self-efficacy, expected outcome, personal goals, role models, encouragement, actions, norms, exclusion. Conclusions of this study indicate that individuals who have experienced dropping out of primary and/or upper secondary school are likely to have different experiences and reasons for dropping out. The conclusions also implicates that norms and expectations do play a substantial role for individuals and tend to contribute to different rates of categorization and exclusion. The individual life stories regarding so called school dropouts that have been described in this study do seem to have been prolonged processes, where students have not received sufficient support. The results also stresses that the bonding between school employees and students is crucial for the ability to identify the individual need for emotional and educational support in time.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas. / Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.

The purpose of this study is to enhance the understanding of event project managers' challenges related to work-life balance. A comprehensive view of the subject is presented through semi-structured interviews with nine project managers from various organizations and government agencies. The study's findings reveal both organizational and individual factors that influence the balance between work-and personal life, such as the freedom to plan and personal experience. Respondents expressed a desire to separate the domains of work and personal life in order to achieve a favorable balance, also referred to as the segregation strategy. While most respondents theoretically desired strong boundaries, there was a distinction between their aspirations and actual adherence, as the majority demonstrated weak boundaries in practice. The most important strategy for avoiding imbalance was individuals' ability to plan for recovery, which is connected to both planning freedom and experience. There appears to be an expectation that project managers in the event industry should exhibit a high level of commitment and be prepared to invest significant time and energy in order to succeed, from both the individual and the employer's perspectives.

Antalet operationer i Sverige ökar, många är operationer av mag- och tarmkanalen. Brister rapporteras i behandlingen av smärta efter operationen, vilket kan leda till kroniska komplikationer för patienten. Smärtlindring främjar mobilisering och minskar komplikationer, det är en av sjuksköterskans främsta uppgifter att lindra lidande. Det är viktigt att vården tillgodoser patienternas behov av smärtlindring för att minska risken för komplikationer samt främja hållbar utveckling genom att nyttja vårdens resurser rätt. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi. Vald metod är allmän litteraturöversikt där främst kvalitativa artiklar används. Data samlas in från olika databaser för att finna kvalitativa studier. Datainsamlingen resulterar i relevanta artiklar med mixad metod av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Litteraturstudiens resultat baseras på data från de 11 utvalda artiklar som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att patientens upplevelse i samband med postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi kan beskrivas genom sårbarheten när människan blir patient, där vårdrelationen har betydelse för smärtupplevelsen samt vikten av att känna delaktighet för att kunna påverka hur den postoperativa smärtan hanteras. Vidare framkommer att patienters upplevelser av postoperativ smärta präglas av faktorer såsom känslan av att vara till besvär, vikten av engagemang från sjuksköterskorna samt vilken information som ges under vårdtiden. Studien visar vikten av förtroende och god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsatsen som kan dras är vikten av att patienten känner sig sedd utifrån sin livsvärld, även då patientens primära omvårdnadsbehov endast är smärthantering. / The number of surgeries in Sweden is increasing, with many of them being surgeries of the gastrointestinal tract. There are reported deficiencies in the treatment of pain after surgery, which can lead to chronic complications for the patient. Pain management is important for promoting mobilization and reducing complications, and it is one of the nurse's main tasks to alleviate suffering. It is important for healthcare to meet patients' needs for pain relief to reduce the risk of complications and promote sustainable development by utilizing healthcare resources correctly. The purpose of the study is to highlight patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery. The chosen method is a general literature review, primarily utilizing qualitative articles. Data is collected from various databases to find qualitative studies. The data collection results in relevant articles using a mixed method approach of both qualitative and quantitative method. The results of the literature review are based on data from the 11 selected and analyzed articles. The results show that patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery can be described through the vulnerability of becoming a patient, where the patient-care relationship is significant for the pain experience. The importance of feeling involved in influencing the management of postoperative pain is emphasized. Furthermore, patients' experiences of postoperative pain are influenced by factors such as feeling burdensome, the importance of engagement from nurses, and the information provided during care regarding the significance of pain relief and how different pain management methods work. The study highlights the importance of trust and good communication between nurses and patients. The conclusion that can be drawn is the importance of patients feeling seen from their life-world, even when their primary nursing need is pain management.