Bakgrund: Employer brand är en strategi som används för att attrahera och behålla medarbetare i organisationen genom att marknadsföra de fördelar som organisationen erbjuder. Dessa erbjudanden kan tolkas som löften och underförstådda förväntningar hos medarbetare. De underförstådda förväntningar går under begreppet psykologiskt kontrakt som är villkoren för ett ömsesidigt utbytesavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tidigare forskning inom området har visat att employer brand har stor inverkan över skapandet av det psykologiska kontraktet då det skapar förväntningar hos arbetstagaren. Däremot upplevs det saknas forskning kring kombinationen av employer brand och psykologiskt kontrakt, samt hur medarbetarnas förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetares förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Metod: En kvalitativ metod har använts då studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer där fokuset var att få en förståelse för individers upplevelse av hur employer brand påverkar förväntningar. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom en tematisk analys. Analysen av resultatet har varit abduktivt då nya teman hittades i empirin och tidigare forskning har använts för att bekräfta eller ifrågasätta resultatet.Resultat: Resultatet visar tydliga brister i organisationens arbete med employerbrand vid tidpunkten då respondenterna anställdes. Respondenterna hade få förväntningar på organisationen som arbetsgivare, men upplever att de förväntningar de haft blivit uppfyllda.Slutsats: Slutsatsen är att en organisation kan ha ett svagt employer med som skapar svaga förväntningar, men ändå attrahera och behålla medarbetare, samt uppfylla det psykologiska kontraktet. En arbetsgivare kan upplevas attraktiv utan att behöva arbeta under konceptet employer brand. / Background: Employer brand is a strategy to attract and retain employees in the organization by marketing the benefits that the organization offers. These offers can be interpreted as promises and implicit expectations of employees. The implicit expectations fall under the concept of psychological contract, which are the conditions for a mutual exchange agreement between employer and employee. Previous research in the field has shown that employer brand has a great impact on the creation of the psychological contract as it creates expectations in the employee. On the other hand, there is a lack of research on the combination of employer brand and psychological contract, as well as how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Aim: The aim of the study is to create an understanding of how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Method: A qualitative method has been used when the study was conducted through semi-structured interviews where the focus was to gain an understanding of individuals' experience of how employer brand affects expectations. The interviews were transcribed and thematized through a thematic analysis. The analysis of the results has been abductive as new themes were found in the empirical data and previous research has been used to confirm or question the results.Results: The results show clear shortcomings in the organization's work with employer brand at the time when the respondents were hired. The respondents had few expectations of the organization as an employer, but feel that the expectations they had were met.Conclusion: The conclusion is that an organization can have a weak employer who creates weak expectations, but still attract and retain employees, and fulfill the psychological contract. An employer can be perceived as attractive without having to work under the concept of employer brand.

It has become increasingly common to reconstruct the body with plastic surgery, but despite the increased scope of practice and a more liberal attitude to it, many who have undergone plastic surgery are branded as immoral and false. The purpose of the study is to increase the understanding of young women's driving forces to perform plastic surgery and whether plastic surgery is perceived to be normalized or stigmatized. Previous research shows that the progress of plastic surgery is based on technical and medical development but also on male expectations of the female ideal body. Plastic surgery contributes to the creation of an unattainable beauty ideal, and body dissatisfaction is one of the most common motives for wanting to perform plastic surgery. The empirical material for this study is based on qualitative interviews with young women who have undergone various types of beauty procedures. The study's theoretical framework consists of Anthony Giddens theory of modernity and the body as a reflexive project, the objectification theory of Barbara Fredrickson and Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieu's theory of the construction of woman as a perceived being and Erving Goffman's concept of stigma. The results of the study show that the interviewees have undergone plastic surgery to meet the expectations of an attractive female appearance, at the same time the appearance should look natural as there is a stigma around plastic surgery. / Det har blivit allt vanligare att rekonstruera kroppen med hjälp av plastikkirurgiska ingrepp, men trots praktikens ökade omfattning och en mer liberal inställning till den blir många som har genomfört skönhetsingrepp stämplade som omoraliska och falska. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för unga kvinnors drivkrafter till att genomföra skönhetsingrepp samt huruvida skönhetsingrepp upplevs vara normaliserat eller stigmatiserat. Tidigare forskning visar att plastikkirurgins framfart grundar sig i den tekniska och medicinska utvecklingen men också i manliga förväntningar på den kvinnliga idealkroppen. Skönhetsingrepp bidrar till skapandet av ett ouppnåeligt skönhetsideal och kroppsmissnöje är ett av det vanligaste motivet till att vilja genomföra plastikkirurgiska ingrepp. Det empiriska materialet för denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som har genomfört olika slags skönhetsingrepp. Studiens teoretiska ramverk består av Anthony Giddens teori om moderniteten och kroppen som reflexivt projekt, objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson och Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieus teori om konstruktionen av kvinnan som ett varseblivet vara och Erving Goffmans definition av begreppet stigma. Resultaten från studien visar att intervjupersonerna har genomfört skönhetsingrepp för att uppfylla förväntningarna på ett attraktivt kvinnligt utseende, samtidigt ska utseendet se naturligt ut då det finns ett stigma kring skönhetsingrepp.

Studiens syfte är att belysa mellanchefers initiala förväntningar på sitt eget arbete och hur arbetserfarenheten påverkat deras psykosociala arbetsmiljö och syn på chefsrollen. Genom en kvalitativ studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer för att samla vårt empiriska material. För att se helheten och vilka delar som påverkar har en hermeneutisk metod använts där vi har kopplat tidigare forskning med hälsorapporter, teorier samt vårt empiriska material. De två teorier vi utgått från är socialkonstruktionistiskt perspektiv och dramaturgiska teori för att skapa förståelse för hur chefsyrket porträtteras, vilka förväntningar som uppstår och hur yrkesrollen utförs. Resultatet visar att förväntningarna utifrån den bild en blivande chef har sällan stämmer överens med verkligheten. Detta leder till att mellanchefen får utföra arbete hen inte hade tänkt vilket skapar stressorer som i sin tur leder till ohälsa. Även om den sociala konstruktionen av en chefsbefattning stämmer till stor del så är det fördelningen mellan ledarskapsrollen och systemadministrationen som väger ojämnt. En mellanchef idag vill arbeta med ledarskap, motivera och utveckla människor men fastnar i administration och möten och medarbetarna får leda sig själva. / The purpose of the study is to highlight middle managers' initial expectations of their ownwork and how the work experience affected their psychosocial work environmentand view of the managerial role. Through a qualitative study, we have conducted semistructured interviews to gather our empirical material. To see the big picture and which partsaffect, a hermeneutic method has been used where we have linked previous research withhealth reports, theories and our empirical material. The two theories we have started from aresocial constructionist perspective and dramaturgical theory to create an understanding of howthe managerial profession is portrayed, what expectations arise and how the professional roleis performed.The results show that the expectations based on the image a future manager has rarelycorrespond to reality. This leads to the middle manager being allowed to perform work theyhad not intended, which creates stressors that in turn lead to ill health. Although the socialconstruction of a managerial position is largely correct, it is the distribution between theleadership role and the system administration that weighs unevenly. A middle manager todaywants to work with leadership, motivate and develop people but gets stuck in administrationand meetings and employees get to lead themselves.

Denna studie granskar två litteraturkapitel från två läroböcker avsedda för Svenska 1, som riktar sig mot högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Genom att granska eventuella likheter och skillnader i läroböckernas litteraturkapitel avser studien utvärdera om elever i de olika programinriktningarna får eventuella likvärdiga förutsättningar att förvärva kunskaper och förmågor. Studiens teorier är Anna Jobérs tolkning av Bourdieus begrepp kulturellt kapital, samt Gert Biestas kritiska syn på samhällets uppfattning om skolan. Metoden bygger på en kvalitativ textanalys. Resultaten från denna studie visar att det återfinns fler skillnader än likheter i läroböckernas ämnesinnehåll och övningsuppgifter i läroböckernas litteraturkapitel. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för högskoleförberedande program ger elever goda möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för yrkesförberedande program ger däremot yrkeselever grundläggande möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Studien visar således att de undersökta läroböckerna inte ger elever i de olika programinriktningarna eventuella likvärdiga möjligheter att förvärva kunskaper och förmågor.

Det finns ett kunskapsgap i mellanstadieelevers matematikprestationer mellan elever med låg socioekonomisk status och resterande elever i Sverige. Lärarens förväntningar visar sig även vara en viktig faktor när det kommer till elevers prestationer i matematik och inte minst för skolor med låg socioekonomisk status. Av den anledningen är det intressant att undersöka hur lärarens förväntningar och elevens prestation korrelerar i socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med studien är att belysa hur lärarens förväntningar korrelerar med elevens matematikprestationer för årskurs 6, i socioekonomiskt utsatta områden i en svensk medelstor kommun. Syftet besvaras genom frågorna: hur upplever elever lärarens förväntningar i ämnet matematik och hur ser sambandet ut mellan lärarens förväntningar, elevens motivation och elevens matematikprestationer i en svensk skolkontext? Studien använder Expectancy-Value-Theory som teoretisk utgångspunkt för att undersöka hur elevernas prestationer påverkas av lärarens förväntningar, både direkt och indirekt genom motivation. Studien använder en kvantitativ metod och data samlas in via en enkät som besvaras av 67 elever i årskurs 6. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av korstabeller och Chi2-test. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna upplever höga förväntningar, self-efficacy och uppgiftsinriktade mål, oavsett vilket betyg eleven har. Lärarens förväntningar visar inte ett direkt samband med elevernas matematikprestationer, men har ett signifikant samband med elevens self-efficacy och uppgiftsinriktade mål. / There is a knowledge gap in middle school students' mathematics performance between students with low socioeconomic status and other students in Sweden. Teachers' expectations also prove to be an important factor in students' performance in mathematics, particularly in schools with low socioeconomic status. For this reason, it is interesting to investigate how teachers' expectations and students' performance correlate in socioeconomically disadvantaged areas.  The purpose of the study is to highlight how teachers' expectations correlate with students' mathematics performance in grade 6, in socioeconomically disadvantaged areas in a medium-sized Swedish municipality. The purpose is addressed through the following questions: how do students perceive teachers' expectations in the subject of mathematics, and what is the relationship between teachers' expectations, students' motivation, and students' mathematics performance in a Swedish school context? The study uses Expectancy-Value Theory as a theoretical framework to examine how students' performance is influenced by teachers' expectations, both directly and indirectly through motivation. The study employs a quantitative method and data is collected via a questionnaire answered by 67 students in grade 6. The data is analyzed using cross-tabulations and Chi-square tests. The results of the study show that the majority of students perceive high expectations, self-efficacy, and mastery goal orientation. regardless of their grades. Teachers' expectations do not show a direct correlation with students' mathematics performance but have a significant correlation with students' self-efficacy and mastery goal orientation.

The purpose of the study was to investigate unit managers' experiences of managing employee's psychological contracts after organizational changes. The study was based on eight qualitative interviews with unit managers within the same organization. Through a mixture of inductive and deductive thematic analysis, three main themes with associated subthemes emerged. Results showed that the respondents perceived communication as their most important tool for managing the psychological contract. It appeared that the respondents experienced differences in management depending on which employee the management concerned. Management was perceived as a balancing act, both in providing support during the revision of the contract and not becoming too emotionally affected, and in creating space for management after an organizational change. The conditions for management were also perceived to be influenced by the management's demands for delivery. Results showed that all respondent recognized the need to work with employees' psychological contracts and unspoken expectations after an organizational change. / Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelelser av att hantera anställdas psykologiska kontrakt efter organisatoriska förändringar. Studien baserades på åtta kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Genom en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys framkom tre huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde kommunikation som deras viktigaste verktyg för hanteringen av det psykologiska kontraktet. Det framkom att respondenterna upplevde skillnader i hanteringen beroende på vilken medarbetare hanteringen berörde. Hanteringen upplevdes av flera respondenter som en balansakt, mellan att både agera socialt stöd under revideringen av kontraktet utan att bli alltför känslomässigt påverkad själv, och att skapa utrymme för hanteringen efter att en organisationsförändring genomförts. Förutsättningarna för hanteringen upplevdes dessutom påverkas av ledningens krav på leverans. Resultatet påvisade att samtliga respondenter såg behovet av att som chef arbeta med medarbetarnas psykologiska kontrakt och outtalade förväntningar efter en organisationsförändring.

Vid övergångar från förskola till förskoleklass ses samverkan och kommunikation mellan de olika verksamheterna ofta som centralt för att barns tidigare erfarenheter och kunskaper ska tas till vara. Men vad har förskollärarna och lärarna för perspektiv och förväntningar på vilka förmågor som barnen bör ha med sig i övergången mellan förskola och förskoleklass? Och vad bör ingå i kommunikationen och samverkan vid övergången? Studiens syfte är att belysa och bidra med kunskap om förskollärares förväntningar på barns förmågor samt vilken kommunikation och samverkan som bör finnas i övergången mellan förskola och förskoleklass. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från tre förskolor och tre förskoleklasser insamlades relevant empiri utifrån intervjufrågor med utgångspunkt från våra forskningsfrågor. Svaren transkriberades, analyserades, kategoriserades och teman bildades utifrån forskningsfrågorna. Förskollärarna och lärarna har olika förväntningar på förmågor som barnen ska ha med sig i övergången från förskola till förskoleklass. Samtidigt finns det en enighet kring vikten av god kommunikation och samverkan mellan de olika verksamheterna. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är viktigt utifrån ett förskollärarperspektiv och ett lärarperspektiv att det finns en god kommunikation och tydlig struktur mellan förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen vilket gynnar övergången mellan de båda verksamheterna.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att förskolan ska främja alla barns lärande och utveckling och de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver stöd och stimulans har rätt till en utbildning som är anpassad och utformad så att de utvecklas så långt som möjligt. I Skollagen (SFS 2010:800 §9) står att läsa att det är rektorns ansvar att barn ges stöd men skriver inget om hur. I examensordningen finns specialpedagogens yrkesroll definierad i form av kunskaper, förmågor och förhållningssätt som utbildningen ska ge. Med anledning av detta har vi valt att studera hur några rektorer ser på specialpedagogens arbetsuppgifter samt vilka förväntningar de har på specialpedagogens yrkesroll eftersom specialpedagogens kompetens kan bidra med att skapa en inkluderande och stödjande lärandemiljö som gynnar barns utveckling och lärande. Det är en kvalitativ studie och handlar om tio rektorers beskrivningar där resultaten utvunnits ur tematisk analys på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan vi bland annat utläsa att rektorer anser att specialpedagogen har en viktig roll i förskolan och tycker att deras arbete är betydelsefullt då flera rektorer upplever att deras kunskap inte räcker till. Vi ser även att specialpedagogen är en viktig samtalspartner och bollplank till pedagoger i mötet med barn och vårdnadshavare i förskolans verksamhet. Rektorerna uttrycker en önskan om en verksamhetsnära specialpedagog som finns lättillgänglig men ser att det är en utmaning då denne ofta hör till flera rektorsområden. Trots det har rektorerna höga förväntningar både på specialpedagogens kunskap, arbetssätt och vad det ska ge i verksamheten. I vår analys har vi för att försökt tolka och förstå utifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella samt dilemmaperspektivet. Vi har även använt oss av sociokulturell teori samt systemteori.

Personliga tränare befinner sig otaliga timmar på gymmet där samhällets hälsointresse och normerna kring hälsa och träning är påtagliga. Dessa normer, ideal och förväntningar som finns i denna kontext villkorar lärandet och kan därmed forma och påverka de personliga tränarna. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur personliga tränare talar om normer i gymkontext och hur dessa normer påverkar dem. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är en kombination av ett sociokulturellt perspektiv på lärande där teorierna om praktikgemenskaper och symboliskt kapital är en del av. De två synsätt på hälsa som presenteras är ett holistiskt hälsoperspektiv samt ideologin hälsism. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär där insamling av material skett genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt fem yrkesverksamma personliga tränare. Studien har utgått från ett abduktivt arbetssätt och resultatet analyserades och sammanställdes genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att normer kring hälsa är tudelade. De personliga tränarna talade om att gymdeltagarnas syn på hälsa är en strävan efter att uppnå extrema kroppsideal. Samtidigt talade de personliga tränarnas om att deras egen hälsosyn var mer övergripande och med tyngdpunkt på välbefinnande. Det framkom även att personliga tränare förväntas “leva som de lär” då gymdeltagarna har förväntningar på att de ska leva hälsosamt och ha en hög fysisk förmåga och kunskap kring träning och hälsa. Det framkom även att normer skapas av olika aktörer på gymmet, både personliga tränare, gymägare och gymdeltagare. Slutsats: De personliga tränarna talade om att normer kring hälsa, kroppsideal och träning på gymmet är skilda gymdeltagare och personliga tränare åt. Ytterligare en slutsats är att både personliga tränare, gymdeltagare och gymägare påverkar kulturen och därmed är alla tre aktörer skapare av normerna som villkorar det informella lärandet. / Personal trainers are spending countless of hours at the gym where the society's health interests and the norms around health and fitness are obvious. These norms, ideals and expectations that exists in this context reserve the learning conditions and can therefore shape and affect personal trainers. Aim: The study aims to illustrate how personal trainers talk about norms in gym context and how these norms affect them. Theoretical framework: Thetheoretical framework is a combination of a socio-cultural perspective on learning, where the theories of communities of practice and symbolic capital are an extension. The health theories presented is a holistic health perspective and healthism. Method: The studies method is of qualitative character where the collection of materials made by two semi-structured focusgroup interviews with five professional personal trainers. The study is based on an abductive approach and the results were analysed and compiled by a conventional qualitative contentanalysis. Results: The result showed that the norms around health is bisectional. The personal trainers talked about gym attendants approach to health as of a pursuit of extreme body ideal. At the same time the personal trainers talked about that their own view of health was comprehensive with an emphasis on wellness. It also emerged that personal trainers are expected to "live as they learn" when the gym attendants have expectations of them to live healthy and have a high physical ability and knowledge about exercise and health. It also emerged that the standards created by various participants in the gym, both personal trainers, club owners and gym attendants. Conclusion: The personal trainers talked about norms concerning health, body ideal and exercise at the gym as a difference between gym participantand personal trainers. Another conclusion is that both personal trainers, gym participants and club owners affects the culture and thus all three actors are creators of norm conditioning informal learning

Syftet med denna undersökning är att undersöka huruvida det finns några föreställningar eller förväntningar gällande internkommunikation hos arbetsgivare respektive framtida medarbetare ur Generation Y, för att sedan studera hur dessa antingen matchar eller krockar med varandra. Denna undersökning utgår från den åldersdefinition som beskriver Generation Y som födda mellan 1982-2002 (Howe och Strauss, 2010). Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio informanter – sex ur Generation Y samt tre arbetsgivare. De teoretiska perspektiv som undersökningen utgår från är teorin om Generation Y samt David McClellands teori om grundläggande behov för skapandet av motivation. Dessa teorier applicerades på materialet för att studera varför de olika grupperna hade de föreställningar och de förväntningar de hade samt vad deras motiv med dessa förväntningar kunde vara.  Undersökningen visar på att både arbetsgivarna och de framtida arbetstagarna ur Generation Y innehar föreställningar och förväntningar gällande internkommunikation dock skiljer dessa sig åt. De båda grupperna har tankar kring vilka områden som kan leda till krockar mellan generationerna men de är inte överens om var krockarna kommer att uppstå eller hur de kan undvikas. Undersökningen visar på att både arbetsgivarna och de framtida arbetstagarna inom Generation Y är viljestarka och bär på föreställningen om att de andra ska anpassa sig. / The purpose of this study is to investigate whether there are any beliefs or expectations regarding internal communication among employers and future employees from Generation Y, and study how these two groups either match or clash with each other. The study is based on semi-structured interviews conducted with nine informants, six of Generation Y and three employers. This study is based on the age definition that describes the Generation Y as a generation born between 1982-2002 (Howe and Strauss, 2010). The theoretical perspectives the study uses are the theory of Generation Y and David McClelland's need theory. These theories were used for the analysis of why the different groups had the ideas and expectations they had and what their motives with these expectations could be. The study shows that both future workers from Generation Y and employers hold beliefs and expectations of internal communication – they differ, however. The two groups have thoughts about what areas can lead to clashes between the generations but they do not agree on where collisions will occur or how they can be avoided. The survey shows that both employers and future employees in Generation Y are strong-willed and bears on the notion of the others to adapt.