Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.

Syfte: Studien ämnar undersöka skillnader mellan digital natives och digital immigrants i strävan efter att identifiera huruvida de förstnämnda kan anses vara en enskild målgrupp med unika karaktärsdrag. Vidare syftar studien till att kartlägga de två gruppernas värderingar i förhållande till företag inom detaljhandeln med huvudfokus på digital natives. Resultatet förväntas mynna ut i teoretiska och praktiska implikationer om vilka förväntningar digitala konsumenter har på företag inom detaljhandeln. Studien utförs ur ett konsumentperspektiv där konsumenterna undersöks. Frågeställningar: -Hur särskiljer sig digital natives från digital immigrants i värderingar gentemot företag inom detaljhandeln? och -Hur påverkar den digitala disruptionen digital natives förväntningar på företag inom detaljhandeln? Metod: Studien har en deduktiv ansats där en kvantitativ metod använts i form av en enkätundersökning. I undersökningen deltog 206 respondenter vars svar jämfördes mellan digital natives och digital immigrants i databearbetningssystemet SPSS för att hitta likheter och skillnader grupperna emellan. Även en förundersökning av exempelfallet Giraffen har genomförts i syfte att sätta resultatet i relation till verkligheten. Resultat och Slutsats: Studien påvisar att digital natives och digital immigrants skiljer sig åt till viss del, men inte i den utsträckning teorin förklarar. Vidare antyder resultatet att digital natives inte kan ses som en unik målgrupp när de besitter många liknande värderingar som digital immigrants. Därmed kan påstås att förväntningarna på företag är gemensamma för båda grupperna som kan samlas under benämningen digitala konsumenter.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke.</p><p>•Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle?</p><p>•Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare?</p><p>•Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch?</p><p>•Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte?</p><p>Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post.</p><p>Resultat & slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter.</p><p>1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna</p><p>2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats</p><p>3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket</p><p>4.Tufft yrke med hård konkurrens</p><p>5.Inga eller få arbeten på orten + Familjesituationen</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv.</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to achieve an understanding of why such great parts of the students studying to become a real estate agent at the University of Gävle in the end choose another profession.</p><p>Method: Our empirical study is based upon the qualitative alignment with the hermeneutical perspective as base. We have conducted 45 interviews in total, both face to face and by telephone where a few were answered by email.</p><p>Result & conclusions: Our conclusions are concluded in the following bullet points:</p><p>1.The extensive work load in combination with the working hours</p><p>2.The salary, both its structure and size in relation to the work effort</p><p>3.Incorrect expectations and attitude towards the profession</p><p>4.Tough profession with fierce competition</p><p>5.None or few available positions in the locality + Family situation</p><p>Suggestions for future research: Our study was limited to only include the University of Gävle but a nation wide research would be of interest for both the industry and the universities. It would also be interesting to analyze the difference between why people believe others change trade and why the persons themselves changed.</p><p>Contribution of the thesis: Our expectation with this study is that it contains news value for several different parties within the real estate industry, the students studying to become real estate agents, the University of Gävle and last but not least the real estate industry itself.</p>

<p>Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?</p><p>We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds?</p><p>Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens.</p><p>Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7.</p><p>Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är.</p><p>Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.</p>

Brunzell L. &amp; Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7? We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds? Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens. Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7. Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är. Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke. •Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle? •Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare? •Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch? •Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte? Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post. Resultat &amp; slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter. 1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna 2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats 3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket 4.Tufft yrke med hård konkurrens 5.Inga eller få arbeten på orten + Familjesituationen Förslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv. / Aim: The purpose of this thesis is to achieve an understanding of why such great parts of the students studying to become a real estate agent at the University of Gävle in the end choose another profession. Method: Our empirical study is based upon the qualitative alignment with the hermeneutical perspective as base. We have conducted 45 interviews in total, both face to face and by telephone where a few were answered by email. Result &amp; conclusions: Our conclusions are concluded in the following bullet points: 1.The extensive work load in combination with the working hours 2.The salary, both its structure and size in relation to the work effort 3.Incorrect expectations and attitude towards the profession 4.Tough profession with fierce competition 5.None or few available positions in the locality + Family situation Suggestions for future research: Our study was limited to only include the University of Gävle but a nation wide research would be of interest for both the industry and the universities. It would also be interesting to analyze the difference between why people believe others change trade and why the persons themselves changed. Contribution of the thesis: Our expectation with this study is that it contains news value for several different parties within the real estate industry, the students studying to become real estate agents, the University of Gävle and last but not least the real estate industry itself.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

I denna studie har politiska skandaler studerats ur ett framingperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rapporteringen skiljer sig åt mellan höger- och vänsterpolitiker i beskrivningen av politiska skandaler. Genom en kvantitativ första undersökning har det konstaterat satt vänsterpolitiker blir omskrivna mer när de är involverade i politiska skandaler, särskilt om skandalen är av ekonomisk natur. I en andra kvalitativ del undersöktes två skandaler på djupet, genom kritisk diskursanalys. Resultaten av den undersökningen visar att vänsterpolitiker gestaltas på ett annat sätt än högerpolitiker när de är involverade i skandaler av ekonomisk natur. Skillnaderna tycks framförallt bero på sociokulturella faktorer. De förväntningar som allmänheten har på politiker påverkar hur de gestaltas i media. Om en politiker inte lever som den lär blir granskningen av densamme mer negativt vinklad.

The purpose of this investigation was to study what students in in the first year of the social science program in high school think about the guidance they had access to during their time at primary school. This is to ensure that it the guidance students are entitled to and contribute to the development of the business. The survey was conducted at two different high schools in southern Sweden. A total of 57 students participated in the survey. The results show that 46 and 29 percent of students at the two schools did not feel they had the information they needed for their upper secondary school The results proving what previous research reached that students selection process can lead to stress and uncertainty associated with the choice to high school. The results of the present study showed that girls in particular have high standards for themselves and experience stress and anxiety associated with their selection to a greater extent than boys. The results also show that the majority of students do meet a counselor but the availability and quality of the counseling varied between schools. When the liability is delegated to the municipal level in terms of the organization of guidance activities are controlled quality and access to how much principals choose to prioritize activities. The study shows that students had access to similar counseling programs such as field trips, work experience, open houses and individual guidance and that the majority is happy with their choice. The results also show that students are asking for more activities related to education and employment. From a gender perspective, more girls than boys claimed that they felt unease and experienced difficulties selecting, confirming what the agency's report states.