Inledning: Distraktioner under läkemedelshantering medför risker som kan påverka patientsäkerheten. En tiondel av alla vårdskador som sker inom svensk hälso- och sjukvård är läkemedelsrelaterade. Medvetenheten om risker och konsekvenser i samband med läkemedelshantering kan vara ett steg i att minska förekomsten av dessa vårdskador. Sammantaget kan detta bidra till kortare vårdtider och en minskad kostnad för samhället.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva distraherande händelser intensivvårdssjuksköterskan utsätts för under läkemedelsprocessen  Metod: En kvalitativ studie har genomförts med deltagande observation som datainsamlingsmetod. Totalt 60 observationer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Händelser som distraherade intensivvårdssjuksköterskan under läkemedelsprocessen kunde sammanställas i två huvudkategorier, arbetsmiljö och patientens tillstånd. I arbetsmiljön observerades distraherande händelser bero på samtal, trängsel och avsaknad av material samt omvårdnad. Här lyftes även vikten av en lugn omgivning. Patientens tillstånd observerades distrahera när denne blev instabil eller vid larm från medicinteknisk utrustning.  Slutsats: En ökad patientsäkerhet kan uppnås genom att ge intensivvårdssjuksköterskor goda förutsättningar under läkemedelsprocessen. Att öka medvetenheten om distraherande händelser och dess konsekvenser kan även bidra till ökad patientsäkerhet. Vidare forskning inom ämnet kan med fördel göras för att få en ökad förståelse och utveckla rutiner och åtgärder för att förhindra att fel i läkemedelshanteringen uppstår. / 1.      Introduction: Distractions during the medication process induces risks that can potentially impact patient safety. In Sweden, one tenth out of all injuries caused by given care are related to medication errors. Knowledge of the risks and consequences associated with managing medication can be one step forward to reduce the incidence of injuries caused by given care. This may over all contribute to shorter care admissions and a decreased cost for the Swedish society. Aim: To describe distracting events the intensive care nurse was exposed to during the medication process. Method: A qualitative study has been made with participant observation as method for data collection. A total of 60 observations was analyzed through qualitative content analysis.  Result: Events in which the intensive care nurse was distracted during the medication process could be compiled into two main categories, work environment and patient condition. Occurring events observed in the work environment was due to conversations, crowding and lack of material and also patient care. The importance of calm and work privacy was also raised. Distractions due to patient condition was observed in critical situations where the patient became unstable or when medical device equipment alerted.  Conclusion: Increased patient safety can be obtained by giving intensive care nurses better conditions during the medication process. Raising the knowledge of distractive events and their consequences can also contribute with an increase in patient safety. Further research can be beneficial in order to increase understanding as well as development of routine procedures and plans of action to prevent errors in the medication process.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och avgörande för människans fysiska samt psykosociala återhämtningsförmåga. Sömnens betydelse underskattas dock och försummas oftast hos både friska och kritiskt sjuka individer. God sömnkvalitet är en ständig utmaning i en intensivvårdsmiljö och problemet är komplext då vårdmiljön såväl som patientens känslomässiga upplevelse påverkar sömnen och sömnkvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose människans grundläggande behov vilket utgör grunden för omvårdnad. Därmed är det sjuksköterskans uppgift att tillämpa sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder och främja patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Sammanställa och beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja sömnkvalitet för patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteratursammanställning genomfördes med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. 24 studier har granskats, analyserats och skapat ett resultatunderlag som presenteras i en narrativ sammanställning. Resultat: Det framkom att öronproppar, ögonmask, musik, aromaterapi, akupressur, massage och meditation främjar intensivvårdspatienters sömn och sömnkvalitet. Omvårdnadsåtgärderna kan definieras i två främjande aspekter: yttre och inre påverkan. Resultatet visa att omvårdnadsåtgärderna kan ha god effekt både när de används separat och i kombination med varandra. Slutsats: Det finns ett flertal omvårdnadsåtgärder intensivvårdssjuksköterskan kan använda för att främja patientens sömn. Flertalet av omvårdnadsåtgärderna är okonstlade, kräver ingen utbildning och kan vara lätta att etablera i sjukvården. Detta bör bidra till att de relativt enkelt kan implementeras inom intensivvården. / Background: Sleep is a fundamental need and decisive for human physical and psychosocial recovery. However, the importance of sleep is underestimated and often neglected in both healthy and critically ill individuals. Good sleep quality is a constant challenge in an intensive care unit environment and the problem is complex, related to the care unit environment as well as the patient's emotional experience affect sleep and sleep quality. The nurse's responsibility is to take care of the basic human needs that fulfill the basis of nursing. Therefore, it is the nurse's task to apply sleep-promoting nursing interventions and promote the patient's health and well-being. Objective: Compile and describe interventions to promote sleep quality among patients cared for in an intensive care unit. Method: Systematic literature compilation was carried out using a quantitative method with a deductive approach. 24 studies have been reviewed, analyzed, and presented in a narrative compilation. Results: It has emerged that earplugs, eye mask, music, aromatherapy, acupressure, massage, and meditation improve intensive care patients' sleep and sleep quality. Nursing interventions can be defined in two promoting aspects: external and internal influence. The results show that the nursing interventions can have a good effect both when they are used separately and in combination with each other. Conclusion:  There are several nursing interventions the intensive care nurse can use to promote the patient's sleep. Most of the nursing interventions are simple, require no training and can be easily established in healthcare. This should help ensure that they can be implemented relatively easily in intensive care.

Sepsis drabbar årligen 19,4 miljoner människor. Fler och fler människor överlever behandlingen, även om mortaliteten fortfarande är hög. Många av överlevarna drabbas av komplikationer i efterförloppet som påverkar deras framtida livskvalitet. Livskvalitet är ett mångdimensionellt uttryck som har ett flertal olika definitioner. Syftet med examensarbetet var att granska befintlig forskning om hur patienter som har överlevt sepsis upplever sin livskvalitet efter att ha vårdats på en intensivvårdsavdelning. Examensarbetet genomfördes med en integrativ systematisk litteraturstudie som metod. Två huvudteman identifierades, Vem har jag blivit? och Tillgång till världen, med tre subteman vardera, förändrad bild av sig själv, relationsförändringar och känslor efter sepsis samt fysiska följder, kognitiva följer och psykiska följder. Generellt sågs ingen skillnad i livskvalitet mellan en patient med sepsis som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning jämfört med en patient som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning för andra diagnoser. Patienterna behöver få information om hur kroppen har förändrats och hur de själva kan påverka sin situation. De behöver också få information om var de ska vända sig när de behöver hjälp och stöd efter utskrivning. De behöver få stöd av kompetent personal som är insatta i de komplikationer som intensivvården för med sig. Vidare forskning behövs inte bara för att optimera patienternas överlevnad utan även för att optimera för en god livskvalitet efter intensivvården. / Sepsis affects approximately 19,4 million people each year. An increasing number of people survive the treatment, even though the mortality rate is still high. Many of the survivors are suffering from sequelae that is affecting their quality of life. Quality of life is a multidimensional concept with several definitions. The aim of the study was to examine existing research regarding the patients’ perceptions of their quality of life after a sepsis that required intensive care. The method used was an integrative review. Two main themes were identified, Who have I become? and Access to the world, each with three sub themes, changed view of yourself, changes in relationships and feelings after sepsis and also physical impact, cognitive impact and mental impact. There were no significant differences in quality of life between patients that had been hospitalized and admitted to intensive care for sepsis compared to patients with other diagnoses. Patients need information about how their body has changed and how they can affect their own situation but they also need information about where to turn when they need more help after discharge. They need health care professionals that understand what has happened to their bodies during intensive care and the kind of sequelae that often affects these patients. More research is needed to make sure that patients not only survive, but have a good quality of life after intensive care.

Bakgrund: Mångfalden i Sverige är ständigt ökande något som oupphörligt ställer krav på behov av ökad kulturell kunskap och tolerans inom alla delar av samhället och inte minst inom intensivvårdsverksamheter. Patientens kultur spelar en väsentlig roll i omvårdnadens relationer mellan intensivvårdssjuksköterskan och patienten. Både genom en helhetsförståelse för individen och genom krav på god kommunikation. Motiv:Intensivvårdssjuksköterskan behöver omfattande kunskap om olika kulturer och olika etniciteter för att undvika situationer där patienten kan uppleva att intensivvårdssjuksköterskan ger intensivvårdspatienten mindre uppmärksamhet på grund av språkförbistringar och att patienterna har en avvikande kulturellbakgrund än majoritetskulturen. Det är av stort intresse att veta hur intensivvårdssjuksköterskans upplever att vårda patienter med ett annat språk och kulturell bakgrund på en intensivvårdsavdelning. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med avvikande kulturer och språk. Metod: Kvalitativ studie med semi-strukturerade intervju. Metoden valdes eftersom författarna ville belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse vid omvårdnad av patient med avvikande språk samt kultur som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden Innehållsanalys tillämpades för att kunna beskriva intensivvårdssjuksköterskan upplevelse att vårda patienter från andra kultur och språk. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”Att Uppleva risk för att orsaka vårdskada”, ”Att uppleva Svårigheter och okunskap om språklig och kulturell bakgrund” och ” Strategier för att överbrygga språkliga och kulturella barriärer”. När Intensivvårdssjuksköterskor upplevde kommunikationssvårigheter var tolkhjälp betydelsefull. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplever en utmaning vid omvårdnaden av patienter från olika kulturell bakgrund och språk men försökte hitta strategier för att skapa trygghet hos patienterna. Forskning och kunskap om patientens kulturella bakgrund och språk behövs för att kunna kommunicera effektivt. / Background: Diversity in Sweden is constantly increasing, something that ceaselessly requires know how and knowledge about cultural knowledge and tolerance in all parts of society and not least in intensive care operations. The patient's culture plays an essential role in the nursing relationship between the intensive care nurse and the patient. Both through and overall understanding for the individual and through requirements for good communication. Motive: Intensive care nurses need extensive knowledge of culture and different ethnicities. Knowledge of different cultural and ethnic backgrounds is needed to avoid situations where patients may experience that intensive care nurses have less attention due to lack of language and that the patients have a different background. It is of great interest to know how intensive care nurses experience caring for patients with a different language and cultural background in an intensive care unit. Aim: To shed light on the intensive care nurse's experience of caring for patients with other cultures and languages. Method:qualitative study with semi-structured interview. The method was chosen because the authors wanted to highlight the experience of intensive care nurses when caring for patients with different languages and backgrounds who are cared for in the intensive care unit. Content analysis method was chosen to describe the intensive care nurse's experience of caring for patients from another culture and language. Results: The analysis carried out in three categories; "Perceived risk of causing medical damage", "Difficulties and ignorance of linguistic and cultural background" and "experience a need to bridge linguistic and cultural barriers". Intensive care nurses experienced communication difficulties: interpreter was significant when communication difficulties occur. The intensive care nurse looks at culture in care and their strategies in the care of patients from another culture and language, in order to create a good care relationship. Conclusion:Intensive care nurses experience a challenge when caring for patients from different backgrounds and languages but are trying to find strategies to create security in patients. Research and knowledge of the patient's cultural background and language are needed to be able to communicate effectively. / <p>Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med andra kulturer och språk</p>

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. I Sverige vårdades 2021 cirka 11 000 patienter som försökt begå suicid. Intensivvårdssjuksköterskor har en betydelsefull roll i vården och mötet med patienten som utfört ett suicidförsök. Människor som försökt begå suicid har ett lidande och behöver bemötas utifrån en helhet av kropp, själ och ande. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att på en intensivvårdsavdelning vårda patienter som försökt begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av att vårda patient efter suicidförsök intervjuades. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Väcker känslor, Vårda både kropp och själ, Att skapa en trygg miljö och Att bemöta anhöriga. De fyra kategorierna är sedan uppdelade i nio subkategorier. Konklusion: Studiens resultat visar att intensivvårdssjuksköterskor erfar att omvårdnaden av patienter som försökt begå suicid är komplex. Olika uppfattningar framkommer angående om det ingår i intensivvårdssjuksköterskans roll att prata med patienten om suicidförsöket. Att intensivvårdssjuksköterskor har olika syn på detta kan eventuellt leda till att patienter inte får jämlik vård. Vidare forskning av ämnet behövs för att skapa riktlinjer och tydliggöra om det är intensivvårdssjuksköterskans uppgift att initiera samtal om suicidförsöket. / Background: Suicide is a global public health problem. In Sweden, approximately 11,000 patients who attempted suicide were treated in 2021. Intensive care nurses have an important role in the care and meeting with the patient who has attempted suicide. People who have attempted to commit suicide are suffering and the whole person needs to be treated, body, soul and spirit. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of caring for patients who have attempted suicide in an intensive care unit. Method: A qualitative content analyses with an inductive approach. Ten intensive care nurses with experience from caring for patients after suicide attempt, where interviewed. Result: The analysis resulted in four categories, Evokes emotions, Caring for both body and soul, Creating a safe environment and Dealing with relatives. Conclusion: Intensive care nurses experience that the care of patients who have attempted suicide is complex. Different opinions emerge regarding whether it is part of the intensive care nurse's role to talk to the patient about the suicide attempt. Different views on this could potentially lead to patients not receiving equal care. Further research on the subject is needed to create guidelines and clarify whether it is the intensive care nurse's task to initiate conversations about the suicide attempt.

Bakgrund: Under år 2022 vårdades cirka 42 200 patienter på IVA runtom i Sverige. Åtta % av de som vårdades på IVA avled. Detta innebär att intensivvårdssjuksköterskor möter patient och närstående i en svår tid. I arbetet som intensivvårdssjuksköterska förekommer brytpunktssamtal. Detta ställer krav på att intensivvårdssjuksköterskan är förberedd på att möta både patientens och närståendes känslor som uppkommer när beslut tas om att avbryta behandling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ studie där intensivvårdssjuksköterskor harintervjuats i fokusgrupper. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier; ”När vården ändrar riktning”, ”Att vara trygg i professionen”, ”Samverkan i det professionella teamet”, ”Konsten att förmedlabesked” och ”Ge utrymme för tid och känslor”. För intensivvårdssjuksköterskorna innebar ordet brytpunktssamtal att förmedla svårt besked till patient och närstående. Att ge tid till att svara på frågor, samarbete mellan olika professioner och resursbrist var det som belystes mest. Slutsats: Brytpunktssamtal påverkar alla inblandade, både patient, närstående och vårdpersonal. Intensivvårdssjuksköterskorna har en betydelsefull roll i hur brytpunktssamtalet förmedlas och tas emot. Förståelse för sin roll i brytpunktssamtalet är nödvändig för att kunna möta patient och närstående i en svår tid i livet. / Background: During 2022 circa 42 200 patients were treated in ICU’s in Sweden. Eight % of those treated deceased in ICUs. This means, ICU nurses encounter patients and relatives in a difficult time. Breakpoint conversations are guaranteed occurances for these nurses. This in turn requires the nurses to be prepared to respond appropriately to feelings of patients and relatives, when the decision to end treatment is taken. Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of breakpoint conversations. Method: A qualitative study where nurses were interviewed in focus groups. The resulting material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: Five categories were highlighted; ”When care changes direction”, ”To be comfortable in the profession”, ”Cooperation in the professional team”, ”The art of conveying information” and ”Allowing space for time and emotions”. For the nurses, the words breakpoint conversation, implies giving tough information to patients and relatives. Dedicating time to answering questions, cooperation between professions and lack of resources were highlighted in the results. Conclusion: Breakpoint conversations affects all who are involved, both patient, relatives and health-care professionals. Nurses have an impactful role in ho breakpoint conversations are formed and received. Understanding one’s role in breakpoint conversations is a necessity in encountering patients and relatives in a difficult situation.

Introduktion: Sjukvården står idag inför många utmaningar. Samhället möts av en åldrande och mer komplext sjuk population som är i behov av allt mer avancerad sjukvård. De komplext sjuka patienternas vårdbehov kan inte alltid tillfredsställas på vanliga vårdavdelningar. Mobila intensivvårdsgrupper (MIG-team) bedömer patienter utanför intensivvårdsavdelning för att tidigt upptäcka och göra adekvata åtgärder för att undvika inläggning till intensivvården. Införandet av mobila intensivvårdsgrupper på sjukhus har visat sig minska patientdödlighet och antalet hjärtstopp på sjukhus. Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att ingå i en mobil intensivvårdsgrupp. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och semantisk analys. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor. Resultat: Tre huvudteman bildades ur resultatet: ”Förtroende för varandra i MIG-teamet”, ”Ansvar och förväntningar som expert-sjuksköterska i MIG-team”, och ”Bristande rutiner och struktur som påverkar patientsäkerhet”. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor erfarenheter beskrev möjligheter och hinder i arbetet inom mobil intensivvårdsgrupp. De betonade vikten av gott samarbete i teamet, hur närvaro och ovisshet på avdelningen påverkade uppdraget, samt strukturer för att upprätthålla en god vårdpraxis och säkerställa patientsäkerheten. / Introduction: Healthcare is facing many challenges. Society is encountering an aging and increasingly complex patient population in need of advanced medical care. The complex care needs of these patients cannot always be met in regular wards. Mobile intensive care teams (MIG-teams) assess patients outside of the intensive care unit to promptly detect and take appropriate measures to avoid intensive care admission. The introduction of mobile intensive care teams in hospitals has shown to reduce patient mortality and the number of cardiac arrests in hospitals. Purpose: The aim of this study was to investigate intensive care nurses’ experiences of being part of a mobile intensive care team in an intrahospital setting. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach and semantic analysis. Interviews were conducted using semi-structured interview questions. Results: Three main themes emerged from the results: ”Trust within the MIG team”, ”Responsibility and expectations as experts”, and ”Lack of routines and structure affecting patient safety”. Conclusion: Intensive care nurses’ experiences described both opportunities and obstacles in their work within the mobile intensive care team. They emphasized the importance of good teamwork, how the presence and uncertainty on the ward affected the assignment, as well as structures to maintain good clinical practice and ensure patient safety.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för konstant ljud då miljön innebär kontinuerlig övervakning av medicinsk utrustning. Enligt WHO’s rekommendationer ska ljudnivån inom intensivvården inte överstiga 30–40 dB. När patienterna utsätts för larm och ljud blir sömnen påverkad, vilket förhindrar återhämtning och läkning hos den kritiskt sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ljudet från medicinsk utrustning på IVA och hur detta påverkar patienterna och deras sömn. Metod: En integrativ litteraturstudie. Resultat: Ljudet från medicinsk utrustning inom intensivvården översteg ljudnivån för optimal sömn och vila. Patienterna uppfattade ljudet både positivt och negativt. Sömnen kunde bli bättre genom sömnfrämjande åtgärder. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier; Miljö och Sömnkvalitet med tillhörande subkategorier; Ljudets intensitet, Patienternas tolkning av ljudet, Sömnstörning och Sömnfrämjande åtgärder. Slutsats: Ljudet från medicinsk utrustning påverkade patienterna i olika grad och bidrog till sömnstörning. Genom en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan samt riktlinjer för sömnfrämjande åtgärder kan patienterna få en bättre sömn och vila. I litteraturstudien kartläggs det nuvarande kunskapsläget, vilket visar på kunskapsluckor. Vidare forskning behövs för att öka kunskapsläget inom ämnet. / Background: Intensive care patients are constantly subjected to noise because of the continuously monitoring of medical equipment in a hospital environment. According to WHO’s recommendations the noise levels within the intensive care should not exceed 30-40 dB. When the patients are subjected to alarm and noise their sleep is affected and as a result recovery and healing is negatively affected for the critically ill patient. Aim: The aim of the study was to describe the noise from the medical equipment at the ICU and how it affects the patients and their sleep. Methods: An integrative literature study. Result: The noise from the medical equipment in the intensive care exceeded the noise level for optimal sleep and rest for patients. The patients experienced the noise both positively and negatively. The quality of sleep could be improved by sleep-aiding measures. The result is presented by using two main categories: Environment and Quality of sleep including the following subcategories; Noise intensity, Patient’s interpretation of the noise, Sleep disturbance and Sleep-aiding measures. Conclusion: The noise from the medical equipment affects the patients to different degrees and contributes to their sleep being disturbed. Through improving the knowledge of the intensive care nurse and by introducing clear guidelines for sleep-aiding measures, the patients sleep and rest can be improved. In the literature study the current knowledge levels are mapped out, which shows a lack of knowledge with the intensive care nursing staff. Further research is needed to improve and increase the level of knowledge of the topic.

Bakgrund: På ECMO-centrum behandlas patienterna med hjälp av hjärt-lungmaskin. De har ofta multiorgansvikt vilket ställer höga krav på sjuksköterskorna då de ansvarar för patienternas totala omvårdnadsbehov. I och med flytten till NKS förändrades vård- och arbetsmiljön då man gått från öppen vårdmiljö till enskilda vårdrum. Syftet med studien är att beskriva ECMO-sjuksköterskors uppfattningar om hur vård- och arbetsmiljö har påverkats efter flytten till NKS. Metod: Arbetet genomfördes med en kvalitativ metod, med induktiv ansats. För att besvara studiens syfte valde författarna att använda sig av fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor anställda vid ECMO-centrum. Två intervjutillfällen genomfördes under november 2017. Intervjuerna transkriberades ordagrant av båda författarna och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I den nya vård och arbetsmiljön uppfattade sjuksköterskorna att lokalernas utformning utgjorde ett hinder för att bedriva god och säker omvårdnad. Att arbeta i enskilda vårdrum har lett till ökat ensamarbete och möjlighet till rast och kunskapsutbytet har försämrats. En sorg och frustration finns över att inte ha fått ha möjligheten att påverka vård och arbetsmiljö. Slutsats: Vikten av att känna delaktighet och möjligheten att kunna påverka är en förutsättning för att skapa en bra vård- och arbetsmiljö. / Background: At the ECMO Centre patients are treated with a heart-lung machine. Often they suffer from multiple organ failure which places high demands on the nurses as they are responsible for the total nursing care of these patients. With the move to the Nya Karolinska Solna (NKS) the working environment has changed so that all patients are treated in single- patientrooms. The aim of this study is to describe the ECMO nurses perception of how the nursing care and working environment has been affected by the move to NKS. Method: The study was conducted using a qualitative method, with an inductive approach. Focus group interviews were held with nurses employed at the ECMO Centre with the aim of reaching answers in regards to the purpose of the study. Two rounds of interviews were completed in November 2017. The interviews were transcribed word for word by both authors and analysed with a qualitative content analysis. Result: In the new care and working environment, nurses perceived that the design of the premises was a barrier to pursuing good and safe care. Working in single bedrooms has led to increased loneliness and the possibility of taking a break and the exchange of knowledge has deteriorated. There is a sadness and frustration that they didn’t have an opportunity to affect the health and work environment. Conclusion: The importance of feeling participation and the ability to influence is a prerequisite for creating a good health and work environment.

Bakgrund: Vid svårt skadade patienter alternativt sviktande vitalparametrar dras ett traumalarm nivå ett på sjukhusen. Vid nivå ett larm samlas ett större antal interprofessionella specialister inom vården, bland andra specialistsjuksköterskor för att assistera vid luftvägen. Samma specialistsjuksköterskor deltar även vid hjärtstoppslarm inom sjukhuset. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av deltagande i larmverksamhet hospitalt. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer (n=2) och dyadiska intervjuer (n=2). Fyra intervjuer genomfördes med totalt 11 stycken specialistsjuksköterskor. Sex anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Materialet från intervjuerna bearbetades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom av innehållsanalysen. Att en god introduktion skapar ett tryggare omhändertagande, att rutiner och tydlig rollfördelning ger bättre omhändertagande och att vid larm tidigt vilja skapa en relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att introduktionen i dagsläget kan bli bättre då det inte känner sig tillräckligt förberedda inför att bära larmsökare. Det framkommer även önskan om mer utbildning kontinuerligt både för den egna tryggheten samt för att förbättra teamsamarbetet vid larmen.