Specialpedagogiken har oftast förknippats med de barn som har en diagnos eller fysiska funktionsvariationer. Det vill säga barn med downs syndrom, adhd eller är utåtagerande som är i behov av stöd. Men det finns även andra barn som är i behov av stöd som är socialt tillbakadragna och som inte har diagnostiserats med något specifikt. Studiens syfte är att studera pedagogers uppfattningar om barn som är i behov av stöd och deras erfarenheter av arbete med dem. Jag berättar först lite kort om hur historien har sett ut och vad tidigare forskning visar. Därefter går jag in på olika diskurser kring barn i behov av stöd, makt, och normalisering. Studien genomfördes med en semistrukturerad intervju med sju pedagoger från sju olika förskolor. Jag valde en bekvämlighets urval av pedagoger för att komma närmare deras profession och kunskap om det område jag ville studera. Efter intervjuerna har jag transkriberat datan för att sedan koda centrala citat. Det som framgick ur resultatet var att samtliga pedagoger arbetar för att skapa mindre barngrupper då det kan underlätta för barn som är i behov av stöd. Resultatet visar vilka uppfattningar pedagogerna har av barn i behov av stöd. I diskussionen ställer jag likheter och skillnader i det som visas i resultatet gentemot det som har stått i litteraturen. / <p>Betyg i Ladok.</p>

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur pedagoger på förskolan arbetar och upplever arbetet med barn i behov av stöd. Studien är baserad på en kvalitativ metod där jag använt mig utav både strukturerade och semistrukturerade frågor där pedagogernas egna ord spelat en stor roll. Utifrån de svar och analyser jag gjort med hjälp av mina teoretiska utgångspunkter som varit sociokulturella perspektivet och det lösningsinriktade perspektivet samt den tidigare forskning som gjorts är mina slutsatser att det som pedagogerna först och främst anser vara av störst vikt är samarbetet inom arbetslagen och pedagogernas samsyn. Det förebyggande arbetet gemensamt med verksamhetens gemensamma arbetssätt verkar vara det mest gynnsamma för förskolebarn som kan komma behöva stöd. Pedagogerna i denna studie lyfter även vikten av att veta att alla kan komma behöva stöd, även de vuxna runt omkring barnen. Då tidigare forskning varit svår att hitta angående pedagogernas egna upplevelser anser jag att min studie kan komma att ses som ett komplement inom forskningen utav barn i behov av stöd där pedagogernas upplevelser och egna ord tolkats in och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt lösningsinriktade perspektivet.

Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ enkätstudie skapa kunskap om hur förskolans personal skattar det stöd som ges till flickor respektive pojkar, samt hur pedagoger skattar fördelningen av särskilt stöd i förskolan. Resultatet från enkätstudien analyserades via SPSS som är ett dataprogram för statistiska analyser. Resultatet visade ingen skillnad i stödet som fördelas mellan flickor och pojkar. Utifrån pedagogernas skattningar finns det inget samband mellan barnets kön och det stöd som fördelas. Däremot visar resultatet att barn som är tillbakadragna och blyga inte får samma stöd som utåtagerande barn. I motsats till resultatet från tidigare forskning visar resultatet av vår studie att pedagoger inte anser att fördelningen av stöd skiljer sig mellan flickor och pojkar.

Inledning Varje barn har rätt till en likvärdig utbildning på sina egna villkor. I styrdokumenten för förskolan finns inte begreppet inkludering med vilket innebär att arbetet blir diffust och tolkningsbart. När inkludering lyfts i förskolan kopplas det samman med delaktighet och inflytande som är två stora delar i läroplanen. Delar av barnkonventionen som blev lag i januari 2020 behandlar även delaktighet och inflytande som barns rättighet. I studien berörs inkluderingsbegreppets betydelse för pedagoger samt vilka barn som anses vara i behov av stöd. Tidigare har inkludering haft en tydlig koppling till det specialpedagogiska perspektivet, men under senare tid har det ändrats till att innefatta alla barn inom förskolans verksamhet. Det finns undantag hos några forskare som kategoriserar barn i behov av särskilt stöd som barn med någon form av officiell diagnos samt utan någon formell diagnos. Syfte I denna studie har vi valt att få kunskap om samt förståelse för hur pedagoger beskriver sitt arbete samt resonemang kring inkludering av barn i behov av stöd i två utvalda förskolor. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur definierar pedagogerna begreppen inkludering och barn i behov av stöd? Vilka möjligheter och svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att inkludera barn i behov av stöd? Metod För att synliggöra resonemanget har vi valt att genomföra en self report där tio pedagoger på två förskolor har fått delge sina erfarenheter och tankegångar. Uppsatsen grundar sig på ett hermeneutiskt perspektiv med en fenomenologisk forskningsansats. I analysarbetet har vi använts oss av Giorgis analysmetod i fem steg. Resultat Olika strategier för att arbeta inkluderande har synliggjorts i tidigare forskning och detta framkommer också i denna undersökning. Pedagogerna som ingår i denna studie uttrycker att det finns möjligheter till att arbeta inkluderande men att kompetensen i arbetet kan behöva stärkas. I definitionen av begreppet barn i behov av stöd kan det utläsas en mindre oenighet både inom forskningen men även bland respondenterna. Splittringen handlar främst om vilka barn som innefattas i begreppet barn i behov av stöd, samtidigt som det i respondenternas resonemang, och i tidigare forskning, framkommer att inkludering ska innefatta alla barn oavsett behov och förutsättningar.

Andreasson, Marina &amp; Cartner, Annette (2022). Från förskola till förskoleklass – Övergången för barn i behov av särskilt stöd under en pandemi. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Övergången mellan skolformerna förskola och förskoleklass innebär för barnen att lämna en trygg plats för att förflytta sig psykiskt och fysiskt till en ny skolkontext.  Lärdomarna som finns att dra nytta av från Covid-19 pandemin kan således vara adekvata för framtiden. Kunskapsbidraget studien förväntas att bidra med är att identifiera framgångsfaktorer i en övergångsprocess för barn i behov av stöd under en smittspridning eller liknande kris i samhället. Studiens syfte är att bidra med kunskap om olika framgångsfaktorer och hinder vid övergången från förskolan till förskoleklassen för barn i behov av särskilt stöd under en pandemi. Syftet är också att bidra med erfarenheter och kunskap till framtida pandemier eller liknande samhällsproblem. Vilka lärdomar som bör tas tillvara på för att underlätta övergången för barn i behov av särskilt stöd. Hur sker samverkan i övergången mellan de olika aktörerna under en pandemi? Hur gick övergången till för barnen med särskilt stöd under pandemin? Vilka framgångsfaktorer och hinder beskriver aktörerna när det gäller övergångsprocessen under en pandemi? Studiens teoretiska utgångspunkter är systemteori och anknytningsteori. Den systemteoretiska utgångspunkten i studien har sin fokus i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som är en tolkning av systemteori. För att se hur helhetsbilden i övergången mellan förskola och förskoleklass ser ut för barnen i behov av stöd. Anknytningens utgångspunkt föreligger i Bowlbys anknytningsteori gällande barns känslomässiga band till vårdnadshavare och pedagoger. Hur anknytningens faser förändras med barnet ålder och mognad, samt vikten av kamratrelationer i skolan är huvudfokus i denna teori. Både nationell och internationell forskning om övergångar från förskolan till förskoleklass, föräldrasamverkan, barn i behov av särskilt stöd samt Covid-19 presenteras och tagits till hjälp för att analysera resultatet i studien.Forskningsprocessen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med syfte att ta del av hur informanterna resonerade om överlämning av barn i behov av särskilt stöd under en pandemi.  Det empiriska materialet bestod av intervjuer med åtta informanter från tre olika kommuner med olika relationer till problemet som granskats. En skolledare, tre förskollärare, två specialpedagoger och två vårdnadshavare. Empirin analyserades utifrån en tematisk analysmetod och kategoriserades utifrån teman och underteman. Resultatet belyser framgångsfaktorer och hinder som pandemin bidragit med för barnen i behov av särskilt stöd i övergångsprocessen. Informanterna belyser en mängd variation hur de gått till väga för att genomföra övergången mellan skolformerna. Det finns lärdomar att dra i de olika verksamheterna. Vissa verksamheter har varit mer lösningsfokuserad än andra och erbjudit digitala lösningar, utomhusaktiviteter och speciallösningar för barn i behov av särskilt stöd. Vikten av samverkan mellan berörda aktörer och framför allt samverkan med vårdnadshavaren är en av lösningarna som bidrar till en lyckad övergång för barnen under en pandemi. Specialpedagogens roll i övergångsprocessen mellan förskola och förskoleklass spelar stor roll för barnen i behov av särskilt stöd. En samordnare för barnet, vårdnadshavaren, skolans organisation och övriga aktörer. Vikten av samarbete och lösningsfokus under en pandemi när genomförandet av en övergångsprocess mellan förskolan och förskoleklassen känns bristande i ett oroligt samhälle.

Studien belyste att den fria leken är oerhört betydelsefull för att kunna utveckla sociala förmågor. Syftet var att undersöka specialpedagogers beskrivningar om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med den fria leken för att barn i behov av stöd ska ges möjlighet att utveckla sina sociala förmågor. Det teoretiska perspektivet är skrivet utifrån ett relationellt och ett sociokulturellt perspektiv där miljö och sociala faktorer framhålls. Metoden hade en kvalitativ ansats och innefattade tio intervjuer med specialpedagoger. Studiens insamlade data analyserades sedan med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien genomfördes för att få en större inblick i hur specialpedagoger kan handleda förskolans pedagoger och hur leken kan användas som ett verktyg för barn som har behov av stöd i den fria leken. Studiens resultat visade att många pedagoger inte har tillräckligt med kunskap för att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på vikten av inställning, förhållningssätt i hur man ser på barnet samt sammanhanget som barnet befinner sig i och som påverkar leken. Dessutom visade resultatet hur man kan använda förebyggande anpassningar för att stötta barns deltagande i lek, samt stöd och insatser för att träna på grundläggande lekförmågor. Ett par slutsatser från diskussionsavsnittet var att det är nödvändigt med närvarande pedagoger i leken för att kunna ge barnen rätt stöd samt att ett samarbete mellan förskolans pedagoger och specialpedagoger är viktigt för att båda professionerna på bästa sätt ska kunna arbeta förebyggande och sätta in rätt åtgärder.

Syftet med detta arbete är att generera kunskap om förskollärares användande av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) för att förstärka det verbala språket i förskolor. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med fyra förskollärare från två olika kommuner. Arbetet inleddes med en genomläsning av tidigare forskning och litteratur gällande TAKK. Studien har tagit teoretisk utgångspunkt i det relationella samt det sociokulturella perspektivet. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och materialet bearbetades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att förskollärare framhåller positiva effekter av att använda TAKK med barn i förskolans verksamhet. Resultatet visar vidare att det är olika i vilken omfattning och med vilka barn TAKK används i förskolor. Detta ledde fram till slutsatserna att den enskilda förskollärarens intresse för TAKK är av betydelse, att förskollärare behöver erbjudas utbildning inom TAKK och att TAKK är bra för alla barn.

SammanfattningSandra Andersson och Susanne Mårtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeAlla elever påverkas av den auditiva miljön. Förmågan att lyssna, höra, förstå och komma ihåg är beroende av miljön. Under vår studietid har elevers inlärningsmiljö diskuteras och hur en miljö kan inverka på ett barns inlärning och beteende.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka elevers respektive pedagogers uppfattning kring effekterna av ett ljudutjämningssystem samt studera vilka effekter ett ljudutjämningssystem kan ha i en grundskoleklass. De preciserade frågeställningarna är: vad händer när ljudutjämningssystemet är igång i klassrummet? Vilken påverkan upplever eleverna och pedagogerna att ett ljudutjämningssystem har i klassrummet gällande koncentrationsförmåga, arbetsro och delaktighet i den auditiva miljön? Teoretisk ramVår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet samt i systemteorin. Kommunikativa processer är centrala i det sociokulturella perspektivet och utvecklar barns kunskaper och färdigheter. Vårt sätt att agera, tänka, kommunicera och uppfatta verkligheten beror på de sociala och kulturella erfarenheterna vi upplevt. Systemteorin bygger på att se världen i helheter. Studien har en kvalitativ design. Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer. Vi vill tolka och förstå elever och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. MetodObservationer och intervjuer används för att samla in empiri. Intervjuer är vår centrala metod. Vi vill skapa djupare förståelse av elevernas och pedagogernas upplevelser av systemet och dess påverkan på klassrumsmiljön. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en enkät för att utkristallisera intervjufrågor. I studien använder vi oss av triangulering för att nå större tillförlitlighet med det sammantagna resultatet. Resultat med analysStudiens resultat presenteras i observationer, intervjuer med elever och intervjuer med pedagoger. Samtliga elever anser att hörbarheten blivit bättre genom ljudutjämningssystemet. De anser att de hör både pedagog och klasskamrater bättre med hjälp av ljudutjämningssystem. Det råder delade meningar gällande användningen av elevmikrofonen. Några elever tar även upp perspektivet som berör pedagogens placering i klassrummet. När systemet används är pedagogens placering oväsentlig, liksom elevens. Detta ökar delaktigheten i klassrummet. Pedagogerna upplever att de sparar sin röst, vilket även eleverna påpekar. Den största vinsten enligt eleverna är att de alltid hör pedagogen, oavsett ljudnivå i klassrummet.KunskapsbidragetStudien visar att elever med hörselnedsättning, koncentrationssvårigheter och autismspektrumtillstånd gynnas av ljudutjämningssystem. Två positiva effekter som vi ser är att dessa elever kan ha valfri placering i klassrummet och att de har lättare att tillgodogöra sig det pedagogen delger. Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är den auditiva miljön viktig att kartlägga eftersom den har stor påverkan på elevers möjlighet till inlärning samt deras fysiska och psykiska mående. Flertalet av studierna vi läst lyfter fram hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av undervisning i dåliga ljudmiljöer. Som blivande specialpedagoger har vi fått upp ögonen gällande vikten av den auditiva miljön för elevers mående, möjlighet till inlärning, utveckling och delaktighet.Nyckelordauditiv miljö, barn i behov av stöd, delaktighet, inlärning, ljudutjämningssystem, specialpedagogik / AbstractAll students are affected by the auditory environment. The ability to listen, hear, understand and remember is dependent on the environment. During our study are students' learning environment discussed and how the environment can affect a child's learning and behavior.The purpose of our study is to investigate students 'and teachers' perception of the impact of a sound system and study what effects a sound system can have in a primary school class. The issues are: what happens when sound equalization system is running in the classroom? What impact experienced students and teachers to a sound equalization has been in the classroom regarding concentration, good working and participation in the auditory environment?Our study takes the support of the socio-cultural perspective. Communicative processes are central in this perspective and develop children's knowledge and skills. The way we act, think, communicate and perceive reality depends on the social and cultural experience we experienced. The study has a qualitative design. The main task of the qualitative approach is to interpret and understand the results. We wish to recognize and understand the students and teachers' experiences of a sound system.Observations and interviews are used to collect empirical data. Interviews are our key method. We want to create a deeper understanding of the students 'and teachers' experiences of the system and its impact on the classroom environment. Before the interviews were conducted was done a survey to crystallize interview questions. In this study, we use triangulation to achieve greater reliability of the overall result.The study results are presented in observations, interviews with pupils and interviews with educators. All the students believe that the audibility was better by REDCAT®. They feel that they hear both teacher and classmates better with the help of sound system. Opinion is divided on the use of student microphone. Some students also mention the perspective that concerns the educator position in the classroom. When the system is used, the educator placement is insignificant, as well as the students. This increases the participation in the classroom. The teachers feel that they save their voices, which even the students mentions. The biggest gain according to the students is that they always hear the teacher, regardless of noise levels in the classroom.The study shows that pupils with hearing problems, concentration difficulties and autism spectrum disorders have advantages from the sound system. Two positive effects that we see is that these students can have any position in the classroom and that they find it easier to assimilate the teacher communicates.As a special education teacher, the auditory environment is important to identify because it has a major impact on students' opportunity for learning as well as their physical and mental health. Most of the studies we have read show how students in need of special support are influenced by the teaching of poor sound environments. As future special educators, we have become aware regarding the importance of the auditory environment for the students' mood, the opportunity of learning, development and participation.Keywordsauditory environment, children in need of support, participation, learning, sound system

Studiens syfte bygger på barns språkutveckling med svenska som första- och andraspråk ur ett samspelsperspektiv. Studien har genomförts på tre olika förskolor med tre olika yrkesgrupper av verksamma pedagoger i förskolan. Valet av stadsdelar grundar sig på mer segregerade och integrerade områden för att kunna jämföra skillnader och likheter beroende på i vilken stadsdel som förskolan befinner sig. Frågeställningarna är: Hur arbetar pedagoger för att främja språkutvecklingen hos barn med svenska som första- och andraspråk? Kan samspelet vara ett hjälpmedel i barns språkutveckling?Valet av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer grundar sig på att kunna skapa en djupare förståelse för pedagogernas individuella åsikter och förhållningssätt inom det valda området. För att uppnå ett så innehållsrikt resultat som möjligt har vi valt att göra intervjuerna på tre förskolor i två medelstora städer i södra Sverige.Studien har synliggjort att pedagogerna ute i förskoleverksamheten har den avgörande rollen för hur barns språkutveckling utvecklas och stimuleras. Svenska som första- och andraspråk kräver en bred förståelse från pedagogernas sida samt ett brett engagemang för att möta varje enskilt barn i sin språkprocess. Genom att samspela lär sig barnen ge uttryck för sina känslor bland annat genom kommunikation i språket. Utifrån vårt empiriska material framkom det att pedagogerna inte lägger stor vikt vid stöttning och stimulering av språket samt att samspelet mellan barnen inte hade en avgörande roll för synen på pedagogers arbetssätt med språket i verksamheterna.Nyckelord: Språkutveckling,

No description available.