Syftet med undersökningen är att undersöka hur föräldrar uppfattar förskolans demokratiska uppdrag med specifikt fokus på föräldrars inflytande. Detta för att nå en ökad kunskap om föräldrars uppfattningar om det egna inflytandet över förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå från fyra olika forskningsfrågor. Hur uppfattar föräldrar sina möjligheter och begränsningar till inflytande på förskolan? Inom vilka områden i förskolans verksamhet uppfattar föräldrar att de idag ges möjlighet till inflytande över? Inom vilka områden önskar föräldrarna mer möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? Och vilken typ av inflytande föredrar föräldrarna i förskolans verksamhet? Studiens teoretiska ramverk grundar sig på tre begrepp, inflytande, information och insyn. I studiens undersökning var det 22 föräldrar som besvarade en enkät om deras upplevelser av föräldrainflytande. I tidigare forskning lyfts förskollärares perspektiv på föräldrainflytande, men även föräldrars perspektiv. Forskningen belyser att inflytande är ett komplext begrepp, då det finns många olika tankar kring vad det innebär. Detta visar sig även i vårt resultat. Det finns en osäkerhet kring vad föräldrainflytande är bland föräldrarna, men även en önskan om att erbjudas mer möjligheter till inflytande. Vårt resultat belyser att inflytande innebär olika saker för olika föräldrar. Inflytande innebär att få en möjlighet att påverka, men många av föräldrarna ansåg sig nöjda med att bli informerade om vad som sker i förskolan.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 beskrivs att ”matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen” (Skolverket, 2011a:62). Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare organiserar, genomför och ger eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass. De frågeställningar som uppsatsen kommer utgå ifrån är: Hur beskriver lärarna att de organiserar och genomför sin undervisning för att introducera eleverna i matematik i förskoleklass? Hur främjas elevernas delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass enligt lärarna?Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie och fem lärare i förskoleklass har intervjuats. Resultatet har grundat sig på respondenternas tankar och funderingar. Resultatet presenteras utifrån svaren som framkommit från intervjuerna i jämförelse med vad tidigare forskning säger och den teoretiska utgångspunkten, det sociokulturella perspektivet. Studien visar lärarnas erfarenheter av hur planering och matematikundervisning genomförs samt hur eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskoleklass. Resultatet visar att konkret material är en viktig del i utförandet av matematikundervisningen. Resultatet visar även att lärarna använder sig av olika arbetssätt som ska stimulera, utmana och gynna elevernas matematiska tänkande. Lärarens roll ses som betydelsefull och lärarna anser att deras uppdrag i förskoleklass är att synliggöra matematiken för eleverna i olika sammanahang.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna fokuserar på förskollärares uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan samt vad som begränsar barns möjligheter till inflytande. För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare.   Resultatet visar hur förskollärare uppfattar att barns inflytande kan möjliggöras samt vad de uppfattar begränsar arbetet med barns inflytande. Aspekter som framkommer som betydelsefulla i relation till möjliggörandet av barns inflytande är bland annat att läraren har ett förhållningssätt som präglas av lyhördhet samt att kommunikationen mellan lärare och barn får stort utrymme. Andra aspekter som tas upp är att miljön är inbjudande och anpassas efter barngruppen, att barnen får delta i val och beslut, att barnen får möjlighet att ta ansvar samt att barnens intresse är utgångspunkt i förskolans verksamhet. När det gäller begränsningar lyfter förskollärarna bland annat fram hur regler och rutiner, föräldrar och barns olika åsikter, lärarens makt eller att barn begränsar varandra kan bli ett hinder i relation till barns inflytande. Andra aspekter som tas upp är att stora barngrupper och lite personal kan bli begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande.

Musiksamling är ett vanligt inslag i förskolans verksamhet och i läroplanen (Lpfö, 98) betonas att barn ska uppmuntras till skapande genom olika uttrycksformer, till exempel genom musik. Enligt Lpfö 98 ska också verksamheten utgå från barnens intressen samt att lärandet hos barn måste baseras på vuxnas och barns samspel med varandra. Syftet med detta examensarbete är undersöka hur musiksamlingar genomförs på förskoleavdelningar med fokus på samspelet mellan deltagarna. Studien utgick ifrån intervjuer med förskollärare samt observationer med barn och förskollärare under musiksamlingar. Studiens resultat visar att det genomfördes olika aktiviteter på musiksamlingar. Aktiviteterna innehöll musik med sång och gitarr, rörelselekar och rim ramsor och teater. Samspelet förändrades beroende på vilken aktivitet som genomfördes. Vid musiksamling med gitarr och sång fanns ett sämre samspel mellan förskollärare och barn än i aktiviteter som präglades av rim, ramsor och teater. Slutsatsen visar att om ett gott samspel ska råda mellan förskolläraren som leder tillsammans med barnen, måste ett tydligt samspel råda mellan förskollärarna i musiksamlingen. Den brist på engagemang som visar sig bland förskollärare att leda en musiksamling kan istället vara en signal på ren osäkerhet.

Denna studie undersöker hur förskollärare menar att de befrämjar barnens samspel under utomhusleken. Våra forskningsfrågor är: Vilka strategier använder förskollärarna sig av för att främja barns samspel i utomhusmiljön och hur deras förskolegård bidrar till barns sociala samspel. Vi har använt oss av kvalitativ metod och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna använder olika metoder för att främja barnens samspel. De strategier som nämns i resultatet är planerade aktiviteter, “hålla handen” och skapa lekar tillsammas med ett eller flera barn. Resultatet visar även att förskollärarna prioriterar att vistas utomhus och tycker att deras respektive gårdar är bra utformade för att bidra till barnens sociala samspel. Det framgår att när barnen är ute så samspelar de i andra konstellationer jämfört med inomhus. Alla förskollärare beskriver att det är viktigt att få med barnen in i det sociala samspelet samt att det är deras ansvar att det sker. Förskollärarna berättar att de inte har så mycket färdigkonstruerade material och menar att detta gynnar barnens fantasi och kreativitet i samspel med andra barn. De uttrycker ändå att de önskar göra förändringar i utomhusmiljön för att ytterligare bidra till barnens samspel. Det framkommer också olika åsikter kring om det är lätt eller inte att göra dessa förändringar.

Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på åldershomogena och åldersintegrerade barngrupper i förskolan. Strukturerade och direkta intervjuer har genomförts med sju förskollärare och tre barnskötare. Vi har därefter analyserat vad det finns för nackdelar och fördelar med att ha åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper inom förskolan, utifrån personalens perspektiv samt hur lek, lärande och utveckling påverkas av dessa grupper. Resultatet visade att det fanns både för- och nackdelar med att dela in barnen i åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper. Det visade även att både lek, utveckling och lärandet påverkas olika beroende på hur grupperna ser ut. Studiens slutsats visar att personalen som deltog i studien är övervägande positiva till åldersintegrerade barngrupper men framhöll samtidigt att mindre åldershomogena grupper behövs för att kunna arbeta mer pedagogiskt med det som barnet behöver utveckla och utmanas inom.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare, vilka har deltagit i kompetensutveckling inom Förskolelyftet, beskriver sitt arbete med interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan. Tidigare forskning inom området pekar på att pedagogerna verkar lämnade att själva tolka det uppdrag de är ålagda att utföra enligt rådande styrdokument. Ett vi och de andra- perspektiv dominerar liksom att svenskheten och det svenska språket utgör normen. Studien är kvalitativ och tar teoretiskt avstamp i kritisk pragmatism med Cherryholmes som företrädare. Datainsamlingen har utförts med fokusgruppsintervjuer som metod, med tre grupper i två kommuner i södra Sverige. Samtliga har också deltagit i en kompetensutvecklingsinsats inom Förskolelyftet. Resultatet visar att viljan att förstå andra och sig själv i arbetet för allas möjlighet till deltagande på lika villkor är stark. Medvetenhet om fördomar och generaliseringar har ökat och också hur viktig utbildning och kompetensutveckling är för alla. Processen som satts igång beskrivs pågå mest i det egna huvudet och även om detta lyfts fram som förutsättning för förändring, finns det en ambivalens i sättet att tala om alla individers hemkultur, eftersom detta begrepp i vissa fall står för något som representerar en grupp och alltså återgår till att handla om de andra.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers perspektiv gällande inkludering av män i förskolan. Studien har även som syfte att undersöka förskolechefers resonemang och strategier av rekrytering av män till förskolan. Metoden som använts är av kvalitativ form där åtta semistrukturerade intervjuer konstruerades och genomfördes med åtta förskolechefer inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en samsyn när det kommer till vad inkludering betyder för förskolan och varför rekrytering av män till förskolan väger tungt. Det visar sig även att två av förskolecheferna har liknande upplevelser och strategier kring rekrytering av män till förskolan. Förskolechefernas inkluderingsstrategier var av mer generell karaktär gällande kön, därmed finns det inga speciella strategier riktade mot männen i förskolan. I denna studie framgår det tydligt att förskolecheferna inte anser att vara man eller kvinna innefattar specifika kompetenser som är användbara i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur högläsning kan gå till på nio förskolor, hur förskollärarna på de förskolorna pratar om, förhåller sig till fenomenet högläsning och vad de ser för syfte med det, samt hur barns delaktighet och inflytande kan integreras i högläsningssituationerna. Studiens resultat är byggt på observationer av ett högläsningstillfälle på de berörda förskolorna samt intervjuer av nio förskollärare. Resultatet visar att när högläsning sker är det utan planering och reflektioner efteråt. Barnen ges sällan möjlighet till att vara delaktiga eller ha inflytande över högläsningen utan de ska vara passiva, tysta och lugna för att högläsningen ska ses som väl genomförd. Studiens slutsats var att förskollärarna inte kopplar högläsning på förskolan till fortsatt intresse för böcker.

Denna studie syftar till att belysa föräldrars erfarenheter, föreställningar och förväntningar på utvecklingssamtalet samt vilket inflytande de anser sig ha över och genom utvecklingssamtalet. För att besvara dessa frågor har jag använt mig av fem stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vilkas erfarenheter kan härledas utifrån ett flertal utvecklingssamtal från flera olika förskolor/dagbarnvårdare. Jag har följande frågeställning: Vad har föräldrar för erfarenhet av utvecklingssamtal i förskolan? Vad har föräldrar för föreställningar och förväntningar på utvecklingssamtal i förskolan? samt Vilket inflytande anser föräldrar att de har över och genom förskolans utvecklingssamtal?     Resultatet pekar på att föräldrars erfarenheter av utvecklingssamtal är beroende av vilken pedagog som genomför samtalet och dennes förhållningssätt och barnsyn. Gällande föräldrars föreställningar och förväntningar kan en samsyn skönjas angående innehållet, funktion och relevans men vissa variationer förekommer, vilket oftast kan härledas till barnets ålder eller till föräldrarnas förkunskaper och erfarenheter. Föräldrarna anser vidare att de har inflytande över samtalet i form av talutrymme och möjlighet att påverka dess innehåll samt att de genom samtalet kan påverka barnets vardag på förskolan.