Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor. Framförallt var det liknande svar gällande vid vilka tillfällen i förskolan som barnen lär sig något, vad ett lärande är samt kunskap och vad det innebär. Undersökningen visade på skillnader gällande lärandemiljön och vad som betonas som viktigt i respektive pedagogiska inriktning samt vad som är pedagogens viktigaste roll. Ytterligare skillnad visades på de medverkande pedagogerna i synen på gruppen/individen.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan har ett tankesätt där de försöker och vill få in det dagliga arbetet med inkludering i verksamheten. De är positiva till att alla barn har rätt att vara delaktiga och det finns en positiv syn på barnen, oavsett behov eller förutsättningar. / This study is about working with a kindergarten for all. The overall aim of this work is to study how teachers work with a preschool for all. There was an interest in knowing how educators can do to include all children regardless of needs and circumstances in the preschool. Another interest of this study is to find out what normalcy means for the teachers and how teachers treat an abnormal child in preschool. The method used is qualitative interviews with active educators in preschool. The results show that the teachers at the preschool have a mindset where they try and want to get into the daily work with the inclusion in preschool. They are positive that all children have the right to be involved and there is a positive view of the children, regardless of their needs or circumstances.

Denna studie riktar sitt fokus mot tydliggörande pedagogik. Studiens syfte är att bidra medkunskap om förskollärares definition av tydliggörande pedagogik, samt hur förskollärare beskriver sitt arbete med tydliggörande pedagogik för att möjliggöra en likvärdig förskola för alla. Denna studie fokuserar kring följande tre forskningsfrågor, Hur beskriver förskollärare begreppet en likvärdig förskola för alla? Hur beskriver förskollärare tydliggörande pedagogik i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver förskollärare gällande arbetet medtydliggörande pedagogik? Med utgångspunkt i Nilholms beskrivning av specialpedagogikgenom det kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet, har vi med en tematisk analys genomfört denna studie. Vi har utgått från fem semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare i två kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna har en förståelse för begreppen likvärdighet och tydliggörande pedagogik. Förskollärarna beskriver dock hur en viss kompetens och samsyn är nödvändig i arbetslaget för att praktiskt möjliggöra en förskola för alla barn. Brist på resurser framkommer som en utmaning i arbetet med tydliggörande pedagogik. Vidare efterfrågas kompetensutveckling av förskollärarna då de känner att kompetensen ofta brister i att utforma en verksamhet som är tillgänglig för alla barn samt hur man möter en barngrupp med många olikheter

Syftet med denna studie är att undersöka hur några barn på förskolan uppfattar könsroller. Intentionen är att bidra till en inblick i vilka könsroller som barnen väljer i deras vardagliga lek på förskolan samt bidra med insikter om skillnader och-/eller likheter av pojkars och flickors genusuppfattningar. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka könsroller intar pojkar respektive flickor i leken? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas i pojkars respektive flickors genusuppfattningar?   Den metod som ligger till grund för studien är att hålla intervjuer med barn. Intervjuerna sker med de äldsta barnen på förskolan i könsindelade fokusgrupper. Anledningen till att hålla könsuppdelade intervjuer är för att kunna synliggöra skillnader och-/eller likheter mellan pojkarnas och flickornas svar. I studien deltog sammanlagt 27 barn, 13 pojkar och 14 flickor, från tre olika förskolor.   Huvudresultatet i studien visar att pojkar och flickor väljer traditionella könsroller i leken. Endast en pojke och en flicka svarar att de väljer lekar och leksaker som kan tolkas frångå den rådande normen. Resultatet visar även att pojkar och flickor ger uttryck för olika intressen för vad de vill arbeta med i framtiden. Barnen i studien har också uppfattningar om hur en man respektive kvinna ska vara klädd. Det framkommer även att pojkar kategoriserar färger utifrån kön.

Syfte Studien syftar till att kritiskt granska vilka uppfattningar pedagoger har om hur barn lär sig i närmiljön. Genom att bidra med kunskaper om barns lärande i närmiljön kan förskollärarna främja barns lärande.   Studien utgår från två forskningsfrågor:   Vilka uppfattningar har pedagoger om hur barn lär sig i förskolans närmiljöer? Hur beskriver förskollärare att de planerar aktiviteter i närmiljön för att främja barns lärande? Metod Studien har en fenomenografisk ansats med sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer användes.   Resultat Resultatet har analyserats och analysen  har kopplats till teoretiskt ramverk från tidigare forskning om undersökningsområdet. Resultatet visade likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om hur barn lär sig i närmiljön. Några pedagoger uppfattar att barn lära genom att använda sin kropp medan några andra menar att barn lär genom att göra miljöbyte. Resultatet visade även skillnader i vad pedagogerna uppfattade som utemiljö. Pedagogerna uppfattar att utemiljö är allt som är inom gångavstånd, men några av pedagogerna uppfattar att utemiljö är något där barn rör sig och använder kroppen på ett annat sätt än i innemiljö. Resultatet redovisas genom teman utifrån intervjufrågorna och svar från intervjuerna.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

Syftet med denna studie är att få kunskap om några förskollärares vardagsarbete med pedagogisk dokumentation och vad det betyder för deras arbete när det gäller barns lärande och verksamhetens utveckling. Frågeställningarna är: Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett verktyg för barns lärande? samt Hur kan pedagogisk dokumentation bidra till kvalitetsutvecklingen av förskoleverksamheten? Jag har valt att använda kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna kan ha ett kraftfullt verktyg för att dokumentera och utveckla sin verksamhet. Den pedagogiska dokumentationen är flexibel och fungerar både för att öka barns lärande och förskollärares medvetenhet om barnens lärprocesser. Dessutom kan pedagogisk dokumentation användas i utvecklingsarbetet av verksamheten, för att få en ökad måluppfyllelse. Genom att förskollärarna förhåller sig till och använder sig av styrdokumenten går det på lång sikt att följa hur verksamheten utvecklas. Förskollärarna upplever arbetet med pedagogisk dokumentation som stimulerande och berikande.

The purpose of this study is to write a continuation of previous thesis that was based on qualitative interviews of how to work with environment and nature in preschool. I want to examine to what degree the teachers work with the different parts that was presented in the previous study. My method was to make a quantitative web based survey that all the staff that works with the children in the selected preschools could answer. Throughout my study I found that preschools around Sweden are working with different methods when they work with environment and nature. All the methods presented in the survey had been used by almost all the respondents. The survey showed that it was an advantage to be able to work practically with the children. Most respondents had a personal interest in the subject, but the level of education that the respondents had did not seem to influence their interest. Experience did not influence the extent of work with environment and nature, however, the study shows that it was easier to work with the subject with children in groups aged 3-5, compared to other age groups. The biggest obstacles in working with environment and nature were too big groups and too little time.

No description available.

1985 gjorde Dahlgren och Olsson en studie om barns perspektiv på läsning. Studiens frågor och resultat gav oss inspiration till att göra vår undersökning på liknande tema. Sedan Dahlgren och Olssons (1985) studie gjordes har utvecklingen inom kommunikationsområdet varit stor. Syftet med vår studie är att få en bild av hur nutidens barn ser på läsning och skrivning samt att ge pedagoger och andra vuxna nya reflektioner kring skriftspråket sedda ur barns perspektiv. Frågeställningarna som behandlas under arbetet är: Vilka uppfattningar har barn om hur de lär sig skriftspråket? Vilka uppfattningar har barn om nyttan med att lära sig läsa och skriva? 20 barn har blivit intervjuade i avsikt att få fram barns perspektiv på läsning och skrivning. Studien stärks av bakgrund och tidigare forskning. Våra frågor är till stor del baserade på Dahlgren och Olssons (1985) undersökning men i en förkortad och något förändrad version. I metoddelen beskrivs närmare hur studien är genomförd. Resultatet av vår studie visar bland annat att vuxna personer har stor betydelse när det gäller barns skriftspråksutveckling och att barn ser läsning och skrivning som något de lär sig i skolan. Många barn ansåg även att det var viktigt att kunna läsa och skriva, de associerade läs- och skrivförmåga med självständighet. Vid genomgången av resultatet fann vi att ingen av barnen nämnde något om teknik som till exempel datorer. I diskussionen diskuteras bakgrund och resultat. Studien avslutas med slutsatser som dragits samt förslag till fortsatt forskning.