De mjukt svängda takbalkarna hålls uppe av byggnadens inre rum och inre väggar. Balkarna i sig utgör ett vågspel i taklandskapet. Det är en byggnad till synes fri från ytterväggar. Den vintergröna häcken som sveper lägst tomtgränsen agerar insynsskydd och omsluter interiören och glasfasaden. Från husets inre öppnar sig en cirkulär trädgård. Interiören rymmer en exteriör känsla. De cirkulära inre rummen bidrar till en indelning av vrår och rumsligheter där mellanrummen utgör rummen. Den cirkulära rörelsen är ett genomgående grepp som tillika råder i det gemensamma kapprummet och överlag i kommunikationen mellan förskolans inbördes delar. Förutom rörelsen ges en visuell mjukhet. Avsaknaden av både dörrar och interiöra trappor gör att barnen kan röra sig fritt mellan de olika avdelningarna och gemensamma funktioner (med undantag för personalytorna). Under sommarmånaderna finns det möjlighet att öppna upp mot innergården så att även denna blir en del av flödet. Kommunikationscirkeln längs ljusgården är lika mycket tillägnad spring och lek som den har praktiskt syfte. Funktionerna som tillägnas pedagoger och kökspersonal finns förlagda i byggnadens bakre del. Dessa kan nås via en separat personalingång. Mötet med den tilldelade tomten gav mycket att önska i sitt asfalterade täcke och provisoriska uppsyn. Intuitivt ville jag motverka det platta och det trängda som utgjorde barackskolans utomhusmiljö, öppna upp och därmed skapa en bredare förutsättning till aktivitet och rörelse för barnen. Villakontexten gjorde att jag inte ville stapla på höjden medan det tilldelade programmets storlek stod i motsats till detta om det skulle bli över yta till utomhusaktivitet. Konkret resulterade detta i ett aktivt tak som från sidan antagit formen av en mjuk våg. Taket fungerar som en generöst utsträckt lekyta som möjliggör mera spring, och som vintertid förvandlas till en pulkabacke. Taket är försett med ett gräsbeklätt jordlager som därmed är lika mjukt som vilken annan gräsmatta som helst. Vidare i fråga om utomhusmiljö så har byggnaden förutom det aktiva taket försetts med en central cirkulär ljusgård i markplan. Med en diameter på tretton meter blir detta en plats för de allra minsta och överlag en lummigare kontrast till det mer öppna och vidsträckta. Härifrån nås trappan som leder upp till taket. När entrédörren öppnas möts besökaren av en skymtande vy från ljusgården. Takbaklarna förstärker denna riktning. Efter att ha hängt in sina ytterkläder går barnen vidare till sin respektive avdelning. Avdelningarna är visserligen indelade efter ålder men husets öppna karaktär bidrar till att åldersgrupperna möts i större utsträckning än annars. Takets sidobeklädnad samt räcket som fortsätter ner över beklädnaden är av svart plåt medan den inre miljön andas trä. Ambitionen är att byggnaden trots sin glasade fasad ska få ett varmt inre med tydlig exteriör karaktär där trä och anslutande vegetation kontrasterar till luftigheten som glaset bidrar med. / The softly curved roof beams are held up by the building’s inner rooms and inner walls. The beams themselves creates waves of wood in the ceiling. It is a building seemingly free from walls. The evergreen hedge that sweeps along the property line gives a level of privacy and envelops the interior enviranment and its glass facade. In the core of the house a circular garden is found. The interior has an exterior feel to it. The cylinder shaped walls contribute to a semi-separation of nooks and rooms in the open space. In that way the space in between becomes the actual rooms. The circular movement is rather consistent and can too be seen in the common cloakroom and in the overall communication between the different parts of the preschool. In addition to the movement it alsocreates a visual softness. The absence of doors and interior staircases allows children to move freely between the different areas and functions (with exeption of the staff area). During the summer months it is possible to open up to the courtyard so that this too becomes part of the openness. The communication circle along the atrium are equally dedicated to movement and play as it has practical purpose. The space dedicated for teachers and kitchen staff are places in the back of the building. These can be accessed via a separate staff entrance. The very first meeting with the given plot gave a lot to be desired with its paved duvet and temporary emission. Intuitively I wanted to work against the overall flatness and the clear lack of outdoor space, open up and broader the possibilities for activity and movement for the children. The low recidence neighborhood made me avoid buildning too high, while the expanded size of the given program stood in contrast to this, it there would be any space left for outdoor activities. This resulted in an roof shaped as a soft wave. The entire roof makes as a generous play area which enables more running, and during winter turns into a sledding hill. The roof is provided with a layer of soil and grass which makes it as soft as any other lawn. Further in addition to the roof the preschool is provided with a central circular atrium on the ground floor. With a diameter of thirteen meters, this will be an area for the little ones and an overall contrast to the generous roof surface. From this garden the stairs leading to the roof is reached. When entering the front door, the visitor faces a view from the atrium. The roof beams enhances this direction. After taking of their outdoor clothes the children continues to their class. The classes are indeed divided by age, however the buildings open character unites the different age groups to a greater extent than otherwise. The side of the roof and its handrail is of black metal while the internal environment breathes of wood. My ambition is that the building despite its glazed facade will have a warm interior with an exterior character where the wood material and the surrounding vegetation contrasts the airiness that comes with the glass.

Förskolan Ugglan, en förskola i det gamla garaget under arkitekturskolan.

Henriksdalsskolan är en forminspirerande expansion av Henriksdal. Den nya flygelliknande byggnaden tar språng i en samtida knytpunkt för kollektivtrafik, bostäder och stadsnatur. Tomten har länge varit en själlös plats som liksom ett tomrum håller alla dessa delar avsides, vilket skapar barriärer, otrygghet och brist på karaktär. Detta bör ändras. Henriksdalsskolan är placerad längst Henriksdalsallén, vänder sig mot nordväst och andas in utsikten mot Henriksdalskajen samt resterande Södermalm. Detta ska vara en inbjudande byggnad som gör området tryggt och säkert för alla förbipasserande, allra främst för barnen. Kommunikation har varit ett ledord under utvecklandet av Henriksdalsskolan, både storskaligt och småskaligt. Klassrum och allrum lever i symbios i den komplexa men tydliga planlösningen. Elever och lärare delar alla skolans våningar med avgränsande glasväggar som gör det enkelt för barnen att få tag i sina lärare och vice versa. Byggnaden i sin helhet är pusselbiten som saknas när nyckelområden som Slussen utvidgas, Gullmarsplan växer och tunnelbanans blåa linje byggs ut mot Nacka. Skolan är en samverkan mellan den traditionella betongvolymen och de moderna träpanelerna. Vridna vinklar med trädetaljer finns genomgående i balkonger, väggar och vindfång. Alla de absolut viktigaste funktionerna i skolan är lättillgängliga i nedre plan tillsammans med parkering för både bil och cykel. Idrottshallen är friliggande och avrundar skolgården som ligger som en grön länga vilken ansluter till Anders Franzéns park. Igen är spelar kommunikation huvudroll. Henriksdalsskolan är startskottet till ett verkligt stadsliv i en stadsdel som framtiden ännu har att upptäcka. Barriärer, otrygghet och brist på karaktär är längre inte ett problem, liksom tomtens själlöshet. / Henriksdal Elementary School is the inspiring expansion of Henriksdal in Stockholm, Sweden. The brand new piano like building works as a modern communicator between public transport, housing and city nature. The plot has before been a soulless place witch with its emptiness held these factors apart. This created barriers, insecurity and lack of characteristics. This is now meant to be changed. Henriksdal Elementary School is placed alongside of Henriksdalsallén. It is directed towards northwest and embraces the view of Henriksdalskajen together with the rest of Södermalm. The school is meant to be inviting to everyone and the building works towards making the area around it safe and secure in favor of its visitors, especially the children. Communication has been the most important catchword during the evolving of Henriksdal Elementary School. Both in larger and smaller scale. Classrooms and social spaces works is symbiosis in this complex but clear plan. Students and teachers share all of the schools levels with defining glass walls, making it easier for both parts to find, meet and observe each other. The building in its whole is the piece thats currently been missing when key areas around Stockholm like Slussen, Gullmarsplan and Nacka grows in development. The school is compromising classic concrete volume and modern wooden textures. Shifting angles with wooden details appear throughout the whole building in balconies, walls and windbreaks. All of the most important functions can be located in the lower level of the school together with parking space meant for cars and bicycles. The gym is a freely detached building on the school playground, right next to Anders Franzéns park. Again, communication plays a central roll.
 
Henrisksdal Elementary School is the beginning of genuin city life the future has yet to discover. Barriers, unsafe spaces and lack of character will no longer be a problem.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamheten i förskolan förhåller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt är att undersöka hur pedagoger, föräldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken är även att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och föräldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla är välkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna på förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten så alla kan vara med. Rektorn uttalade sig om att alla barn är allas barn och man har ansvar för alla barn. I undersökningen framkom det en svårighet att uppfylla visionen då tiden för att hinna med var knapp. Föräldrarna lyfte även fram att förskolan gjorde ett bra arbete för att förverkliga visionen och att de såg utveckling hos sina egna barn. Metoden som användes för att få fram detta resultat var intervjuer med pedagoger och rektor. Föräldrarna svarade skriftligt på hemskickat formulär.

Studien beskriver fem föräldrars uppfattningar om den svenska förskolan. Jag har använt mig av en fenomenografisk metodansats och samlat data genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner var kvinnor (mammor). I studiens resultat har det blivit tydligt att föräldrarna har upplevt svårigheter att förstå förskolans uppdrag och hur förskolan fungerar i Sverige, men med olika resurser som de fick såsom en tolk eller en pedagog med arabisk bakgrund, kunde de ändå klara av kontakten med förskolan. Utifrån föräldrarnas berättelser har det dykt upp flera berättelser och uppfattningar av den svenska förskolan när det gäller barnomsorg, lärande och utveckling, avgifter, kvalitè i förskolan, olika former av föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Resultatet visar att föräldrarna uppfattar omsorg som att det handlar om förskolepersonalens bemötande och barns trygghet och trivsel i förskolan. Föräldrarna berättar att deras barn trivs på förskolan och bemöts precis som de ska. Barns utveckling och lärande uppfattas som en viktig del i förskolans arbete, och detta märks genom att barnen har lärt sig svenska språket och blivit självständiga. Dessutom uppskattar föräldrarna de olika typer av föräldrasamverkan som erbjuds i den svenska förskolan, såsom utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöte, dagliga kontakter och andra sammankomster. Den svenska förskolan uppfattas enligt de fem föräldrana som ett stöd för familjerna och alla de fem är glada över att deras barn får chans till utbildning i förskolan. Föräldrarna anser också att förskolan kompletterar hemmet och inte är bara en plats barn vistas i medan föräldrar arbetar. I analysen har resultatet tolkats i förhållande till relevant forskning, och andra refernser som presenterats i bakgrunden, och kopplats till studiens frågeställningar.

BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade. Enkäten vände sig till varjeenskild förälder, alltså inte föräldrapar.RESULTAT: Vårt Resultat belyses genom tre olika rubriker: Förskolans roll isamhället och i förälderns liv, De viktigaste begreppen att arbeta medpå förskolan och Kunskap om och tillgång till läroplanen. Föräldrarnaanser främst att förskolans uppdrag är barnpassning samt att detbegrepp som föräldrar ansåg vara viktigast att arbeta med var3demokrati. Dessutom fann vi att det går som pedagog att nå ut medläroplanen (Lpfö98) till föräldrar men att detta inte är givet på de treavdelningar vi undersökt. Resultatet redovisas utifrån föräldrars olikaerfarenheter av förskola samt utefter förskoleavdelningarna.

<p>Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck.</p><p> </p><p>Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola. Förutom dessa ligger även Skolverkets allmänna råd och regeringens propositioner till grund för tolkning och förförståelse av studiens empiriska del, vilken består av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien ger uttryck för att kulturell mångfald i förskolan innefattar familjer från andra länder samt familjer ifrån Sverige. Vad gäller skillnader och/eller likheter mellan de båda undersökningsgrupperna visar denna studie att dessa snarare ligger på en individnivå än på en gruppnivå. Studiens resultat poängterar även vikten av att pedagoger själva och tillsammans med andra reflekterar över sina egna värderingar. Detta skulle kunna bidra till införskaffande av en viktig förståelse inför förskolans möten med barn och deras familjer. Ett annat resultat utifrån studien är att pedagogernas utbyte av erfarenheter och att dessa diskuteras kan ses som en kompetens­utveckling i sig. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att olika diskurser kan råda samtidigt i pedagogernas uppfattningar av kulturell mångfald i verksamheten, de intervjuade är positiva till kulturell mångfald samtidigt som studien visar att arbetet med den kulturella mångfalden ofta ligger vid sidan av den vanliga verksamheten.</p>

1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket märkets tydligt inom skolväsendet då det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det många fristående och kommunala förskolor som försöker ”locka” till sig föräldrar och barn till deras verksamheter. Men då undrar jag , Hur väljer föräldrarna? Väljer de eller låter de sig bli placerade. Vad är viktig dem i valet av förskola? För att få en ökad förståelse för detta genomförde jag en enkät undersökning, bland föräldrar på en fristående och en kommunal förskola. I studien deltog 27 föräldrar med  barn  i åldrarna 1-5år.  I min studie kom jag fram till att det finns olika kategorier som t.ex. bemötande, närhet  m.fl. Det är dessa kategorier som föräldrarna utgår ifrån när de väljer förskola för sina barn.

Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck.   Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola. Förutom dessa ligger även Skolverkets allmänna råd och regeringens propositioner till grund för tolkning och förförståelse av studiens empiriska del, vilken består av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien ger uttryck för att kulturell mångfald i förskolan innefattar familjer från andra länder samt familjer ifrån Sverige. Vad gäller skillnader och/eller likheter mellan de båda undersökningsgrupperna visar denna studie att dessa snarare ligger på en individnivå än på en gruppnivå. Studiens resultat poängterar även vikten av att pedagoger själva och tillsammans med andra reflekterar över sina egna värderingar. Detta skulle kunna bidra till införskaffande av en viktig förståelse inför förskolans möten med barn och deras familjer. Ett annat resultat utifrån studien är att pedagogernas utbyte av erfarenheter och att dessa diskuteras kan ses som en kompetens­utveckling i sig. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att olika diskurser kan råda samtidigt i pedagogernas uppfattningar av kulturell mångfald i verksamheten, de intervjuade är positiva till kulturell mångfald samtidigt som studien visar att arbetet med den kulturella mångfalden ofta ligger vid sidan av den vanliga verksamheten.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det. Studiens resultat visar också på att alla lärarnas utomhusverksamhet kan likställas med NCU:s definition av begreppet utomhuspedagogik. Slutsatsen i detta examensarbete är att i de intervjuade förskolorna arbetar alla lärare med utomhuspedagogik medvetet eller omedvetet.