InledningDen teoretiska utgångspunkten i vår studie är Bowlbys anknytningsteori som tillsammans med aktuell forskning påvisar att de barn som har en trygg anknytning utvecklas bättre både kognitivt och känslomässigt. För att förskolan ska erbjuda en god kvalitet är det därför av stor vikt att det finns kunskap om anknytningens betydelse hos pedagoger i förskolan samt att de arbetar för att vara trygga anknytningspersoner och skapa nära relationer med barnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om betydelsen av barns anknytningsprocesser i förskolan.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex förskollärare som alla har en lång erfarenhet av arbete på förskola. Genom analys och bearbetning av vårt insamlade material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet visade att förskollärarna hade en hög medvetenhet om anknytningens betydelse för barns trygghet samt om vikten av sina egna roller som kompletterande anknytningspersoner. Trots att vårt resultat påvisar att det inte alltid finns optimala förutsättningar för en god anknytning, såsom hög personaltäthet och kontinuitet i personalgruppen, kompenserades detta till viss del av förskollärarnas förhållningssätt och kompetens.

InledningTecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett sätt för pedagoger att förstärka det verbala språket. Det bidrar till barns språkutveckling då barn får ytterligare en möjlighet att förstå och kunna uttrycka sig. Studien utgår från den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger som arbetar med barn i ett till tre års ålder resonerar kring användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, samt på vilket sätt de använder TAKK.MetodStudien utgår från den kvalitativa metoden där redskapen observationer och gruppintervjuer använts. I studien ingår åtta pedagoger, förskollärare och barnskötare, från småbarnsavdelningar på två olika förskolor.ResultatResultatet av studien visar att pedagogerna använder TAKK i olika situationer, exempelvis sångsamling, måltider och leken. Tecken används då i form av förstärkning av det verbala språket då de tecknar och betonar specifika ord. Den förstärkningen menar pedagogerna kan leda till att de lättare når fram till barnen och även att barnen kan göra sig förstådda trots att de inte har ett fullt utvecklat verbalt språk. De flesta pedagogerna upplever att TAKK-användningen gynnar alla barns tidiga språkutveckling, att det utvecklar ordförrådet och språkljuden. Tecken kompletterar och förtydligar även det verbala språket eftersom det blir mer konkret för barnen.

Syftet med den hät studien är att se vilken erfarenhet pedagoger inom förskolan har av kemi och kemiska begrepp och hur dessa används i verksamheten. Som metod har jag valt att använda mig utav en kvalitativ intervju som är av semistrukturerad karaktär. Mitt resultat visade på att det var flera av pedagogerna som upplevde en stor osäkerhet på vad ett kemiskt begrepp är och attt de sällan eller aldrig använde sig utav dem.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka erfarenheter fem förskollärare från två olika förorter till Stockholm har kring användandet av surfplattor i förskolan. Frågeställningarna i studien berör vilka erfarenheter förskollärare har av att använda surfplattor tillsammans med barnen i förskolan. Ytterligare frågor riktas mot hur förskollärarna resonerar kring urval av applikationer och om några skillnader kan urskiljas på de olika förskolorna, i erfarenheter kring arbetet med surfplattorna. Metoden som valts i relation till syftet för studien och frågeställningarna är att genomföra intervjuer. Resultatet visar på att förskollärares erfarenheter är att användandet av surfplattorna upplevs gynna barns samspel på flera olika sätt. Bland annat menar de även att användandet av surfplattorna underlättar att de själva kan vara medforskande pedagoger i större utsträckning, eftersom surfplattan är så lättillgänglig. I resultatet framkommer även att kompetensutveckling och möjligheten till att utbyta erfarenheter kring hur man kan använda surfplattor i förskolans verksamhet, är eftersträvansvärt hos förskollärarna. Vidare visar resultatet att urvalet av applikationer sker på ett medvetet sätt där frågor kring syftet med urvalet hela tiden är i fokus. Resultatet visade även att de förskolorna som hade en inriktning mot IKT hade större möjlighet att utbyta erfarenheter kring arbetet med surfplattorna än de förskolor som inte hade en IKT inriktning.

Vi genomförde denna studie utifrån våra två frågeställningar: Hur beskriver och förklarar några pedagoger och bibliotekarier att de använder barnböcker i sin verksamhet? Vilka avsikter om bokens funktion framkommer? Detta eftersom vi ville undersöka hur representanter från förskola och bibliotek uttrycker strategier i arbetet med barnböcker. För att begränsa vår studie valde vi att intervjua sex pedagoger på fem olika förskolor och två bibliotekarier på två olika bibliotek. Resultatet visade på att alla intervjuade använder olika strategier i arbete med barnböcker, ofta med ett socialt och språkutvecklande syfte. Pedagogerna och bibliotekarierna betonade betydelsen av att utgå från barns intressen i arbetet med barnböcker och den fysiska och sociala språkmiljöns påverkan på barns möjlighet att interagera med böcker. Resultatet visade även att det fanns ett intresse för samarbete mellan pedagoger och bibliotekarier och det fanns en vilja hos både parter att utöka och utveckla det vidare. Vi kan dra slutsatsen att medvetenhet om strategier hos verksamma inom förskola och bibliotek är en viktig utgångspunkt i arbetet med barnböcker. _______________________________________________________ Nyckelord: bibliotekarie, barnbok, pedagog, förskola, literacy

Denna studie är en jämförande textanalys av tio stycken moderna bilderböcker om döden. Undersökningen utgår ifrån ett multimodalt perspektiv kompletterat med narratologiska begrepp. Syftet är att ta reda på hur döden skildras i dessa barnböcker och att analysera vilken betydelse bilder har för berättelsen. Resultatet visar att döden ofta tas upp på avstånd och med en viss försiktighet, och att det är naturlig död som är den vanligaste skildringen. Resultatet tyder också på att bilderna har en avgörande roll för hur döden tolkas i böckerna, med färg, detaljer och positionering av bilderna. Diskursen om kristen död är det som förekommer mest i detta urval av bilderböcker, vilket kan bli problematiskt vid användning av dessa böcker i förskolor, där det finns barn med utländskt ursprung som har en annan religiös tro.

Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen kring musicerandets villkor i förskolan. Frågorna som väglett studien är: Vad hindrar pedagogerna att iscensätta musicerande i förskolan? Vad befrämjar musicerande i förskolan? Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjufrågor. I studien används begrepp från det socio-kulturella och det postmoderna perspektivet samt Reggio Emilias filosofi. Tre teman identifierades, pedagogens hinder för musicerande, miljöns musicerande villkor och pedagogens musicerande villkor. Resultatet visar att hinder uppstår inom musicerandet och detta kan ses utifrån olika aspekter.  Resultatet visar också att pedagogerna förespråkar att musiken är viktig i verksamheten, men att det krävs viss kompetens för att tillämpa den på ett meningsfullt sätt. Villkor för musicerandet blir då: att lärarutbildningen ser till att förskollärarna har tillräcklig med kompetens för att ha musik i verksamheten; att musikalisk kompetens likställs med den kompetens en ateljérista har inom bild och skapandeämnet; att reflektera kring den pedagogiska musikmiljön; undanröja hinder och skapa möjlighet för att musicera.

Detta examensarbete handlar om några förskollärares inställning till muntligt berättande i förskolan. Syftet med studien var att få kunskap om vilken syn några förskollärare har till berättande, hur ofta berättandet sker samt olika former av berättande som används på förskolorna. För att synliggöra detta har enkäter skickats ut till 20 verksamma förskollärare, svaren har sedan analyserats och sammanställts.    Resultaten visar att förskollärarna målmedvetet använder muntligt berättande samt högläsning i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Berättande aktiviteter äger i de flesta fall rum minst en gång varje dag. Resultaten visar också att det finns en stor variation av berättande aktiviteter på de berörda förskoleavdelningarna.

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om på vilket sätt som den pedagogiska dokumentationen kan användas för verksamhetsutveckling. I studien används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts tillsammans med åtta verksamma förskollärare från två Reggio Emilia förskolor. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen ses som ett viktigt arbetsverktyg i förskolan och att det hjälper förskollärarna att få syn på saker som de själva beskriver annars kan vara osynliga. Första slutsatsen i vår studie är att förskollärarna anser att det är viktigt att reflektera tillsammans med barngruppen och arbetslaget kring gjorda dokumentationer. På så sätt kan man få syn på barns läroprocesser och förskollärarnas förhållningsätt i praktiken. Andra slutsatsen är att brist på tid och personal påverkar den pedagogiska dokumentationen negativt och begränsar arbetet med den.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma hur förskollärare resonerar kring barn och föräldrar som lever i ekonomisk utsatthet, hur förskollärarna resonerar i relation till förskolans verksamhet. I detta vill vi särskilt lyfta upp frågan kring verksamhetens utformning och barns delaktighet. Studien har en kvalitativ metodansats där vi intervjuat sex förskollärare om hur de resonerar kring barn som lever i ekonomisk knapphet i förskolan. Vi har analyserat vårt material utifrån en poststrukturell teoretisk ansats med fokus på hur de konstruerar diskurser om ansvar och problem. Resultatet visar att förskollärarna anser att barnens kläder eller avsaknad av kläder kan vara ett problem i verksamheten. Förskollärarna uttryckte olika strategier för att hjälpa barnfamiljerna inom ramen för förskolans riktlinjer. Ett annat resultat är att förskolorna ser väldigt olika på aktiviteter där det krävs extra utrustning, en del förskolor valde att ta bort aktiviteterna helt medan andra förskolor valde att köpa in rätt utrustning. Vår slutsats är att det finns olika sätt att tolka förskolans uppdrag och riktlinjer kring hur verksamheten ska anpassas efter barn som lever i ekonomisk knapphet och hur en kan tolka förskolans ansvar gentemot dessa familjer.