No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om inkludering och vilka dilemman som kan uppstå. För att ta reda på detta har vi genomfört fokusgruppsdiskussioner och när vi har analyserat har vi använt oss av diskursanalytisk metod. Inkludering är ett komplext begrepp och pedagogerna har svårt att förklara inkluderingens betydelse. Pedagogerna kommer fram till att inkludering är att ”Alla barn ska vara med”, vilket blev vår huvudtes. Att alla barns ska vara med är en vision som pedagogerna har. Samtidigt talar de om att de inte kan tvinga ett barn att vara med. Det uppstår motsättningar och dilemman till denna inkluderingsdiskurs. Det uppkommer vissa teman av pedagogernas vision och dessa är: delaktighet, anpassning, positiv uppmärksamhet, verksamhetens måste fungera, pedagogens profession, barn med särskilda behov, religion, barns behov, barns ålder och drömbilden av inkludering. I samband med dessa teman har dilemman uppkommit och inkluderingen har blivit problematisk i relation till: barns egen vilja, barns särskilda behov, religion, barns behov och barns ålder.

I denna studie har vi undersökt hur utbudet av barnböcker ser ut på sex olika förskoleavdelningar med avseende på genus och jämställdhet. Detta gjordes på fyra olika åldersindelade förskolor, med inriktning mot de yngsta åldrarna 1-3 år. Avdelningar för barn mellan 1-3 år valdes eftersom att tidigare forskning visar att barnen redan under dessa första år får en uppfattning om hur de ska förhålla sig gentemot varandra, samt vilka förväntningar som finns på dem själva beroende på vilket kön de har. Via samtal med en pedagog per avdelning har vi fått reda på hur böckerna lånas och används. Vi har analyserat förskoleavdelningarnas sammanlagda utbud, 107 böcker, med hjälp av en modell som vi själva utformat. Denna har vi gjort utifrån tidigare forskning samt utifrån egna reflektioner från vår verksamhetsförlagda utbildning. Utifrån analysen framkom att bilderna såg relativt jämställda ut mellan könen, i jämförelse med tidigare forskning. Resultatet visade att det går 1,2 manliga karaktärer per kvinnlig bild. I textanalysen är skillnaden dock större mellan könen, där manliga pronomen är vanligare än kvinnliga pronomen. Resultatet här blev 2,3 manliga pronomen per kvinnligt pronomen. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att det är relativt jämställt mellan könen i det undersökta barnboksutbudet.

<p>Godkännandedatum: 2015-11-19</p>

Syftet med föreliggande arbete är att studera hur pedagoger skapar förutsättningar för lärande genom interaktioner med barn vid utevistelse på förskolegården, samt hur de språkliga och fysiska verktygen kommer till uttryck i pedagogers interaktioner med barn vid utevistelse. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vårt empiriska material har samlats in genom videoinspelningar av interaktioner mellan pedagoger och barn som inträffat vid utevistelsen på en förskolegård. Det empiriska materialet samlades in under tre olika tillfällen, samtliga insamlingstillfällen skedde under förskolans utevistelse på förmiddagen. Resultatet belyser fyra teman som vi sett varit återkommande i det empiriska materialet. Dessa fyra teman är: Pedagogers användning av språkliga verktyg, Upprepade handlingar, Pedagogers användning av fysiska verktyg samt Pedagogers användning av begrepp. Resultatet visar att pedagogerna i studien använder språkliga verktyg på olika sätt, där det framkommer varianter av hur det verbala språket och kroppsspråket används i relation till varandra. Det verbala språket avslöjas också som en förutsättning för lärande då pedagogerna använder olika nivåer och svårighetsgrad på begrepp samt då pedagogerna uppmanar barnen till att upprepa sina handlingar. Resultatet pekar även på att de fysiska verktygen används på olika sätt av pedagogerna och att det oftast är pedagogerna som erbjuder barnen de fysiska verktyg som finns tillgängliga på en förskolegård.

Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare till barn upplever informationen från förskolan. samt i fall informationen har någon påverkan på deras upplevelse av delaktighet i verksamheten. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av två kvalitativa metoder, dels genom semistrukturerade intervjuer, och dels genom enkäter. Totalt har tjugoen vårdnadshavare med minst ett barn i förskolan deltagit i studien. Samtliga informanter är även hemmahörande i södra delen av Sverige. Målet med den geografiska spridningen av informanter var att få en mer allmän bild av vårdnadshavares upplevelser av information. Forskningsansatsen har en fenomenografisk prägel eftersom att informanternas subjektiva upplevelse har stått i fokus. Deras svar har sedan analyserats ur den sociokulturella teorin, samt Watzlawiks kommunikationsteori och resultatet visar att de flesta vårdnadshavare var nöjda med den information de fick. Vidare visar resultatet även att vårnadshavarna upplevde att informationen hade betydelse för deras vardag. Genom den dagliga informatonen upplevde de att de kunde ta över vårdnaden av barnet samt att informationen gav dem underlag till samtal om barnet. Därtill visar resultatet att interaktionen mellan förskolans personal och vårdnadshavaren påverkar vårdnadshavarens upplevelse av delaktighet. Genom interaktionen kunde de främst påverka rutiner kring det egna barnet. Detta ökade i de fall vårdnadshavaren beskrev att hen hade en öppen relation till personalen, dock vill merparten av informanterna inte ha mer inflytande i verksamheten så länge deras barn trivs.

Studiens syfte har varit att studera den kommunikation som rör barnet i dess övergångsprocess från förskolan till förskoleklass. Vad som sägs om barnet och varför, samt hur kommunikationen påverkar detta. Då syftet med studien är att studera kommunikationen har valet fallit på en socialkonstruktionistisk ansats som grund. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv använder vi oss av kommunikationsmodeller som analysverktyg (Jensen &amp; Ulleberg, 2013). De metoder som använts i studien är personliga, semistrukturerade intervjuer riktade till förskollärare i förskola och i förskoleklass. Denna metod valdes för att fånga intervjupersonernas uppfattning om kommunikationen och dess innehåll. Frågeformulär lämnades personligen, via mejl och lades även ut på olika pedagogiska forum, för att få en bredare svarsfrekvens. Då förskola och förskoleklass arbetar utifrån olika läroplaner och inga fastställda gemensamma riktlinjer finns för hur denna kommunikation ska se ut eller vad den ska innehålla, var det därför av intresse att studera om läroplanerna påverkar vad som sägs och i så fall varför. Inga eller endast ett fåtal studier har tidigare gjorts på områden rörande innehållet i kommunikationen vid övergångsprocessen. Resultatet av studien stämmer till stor del överrens med tidigare forskning (Alatalo, Meier &amp; Frank, 2014; Hjelte, 2005; Hopps, 2014) som visar på att innehållet i kommunikationen är svår att synliggöra, samt vikten av en fungerande kommunikation mellan verksamheterna i barnets övergångsprocess. Studien riktar sig främst till yrkesverksamma inom förskola och förskoleklass, då den förhoppningsvis kan bidra med kunskap kring det innehåll i kommunikationen under barns övergångsprocess mellan förskola och förskoleklass som överförs och efterfrågas.

Abstract Syfte med mitt självständiga arbete är tredelat och är dels att undersöka vilket utbud av svenska bilderböcker som finns tillgängligt på arabiska inom ett kommunalt biblioteken som består utav flera filialer inom kategorin hcf (skönlitteratur för små barn) med fokus på bilderböcker för barn i åldern 3-5 år i en kommun i mellan Sverige. För det andra vilken svensk kultur som förmedlas men även hur andra kulturer gestaltas i fyra av de mest utlånande bilderböckerna och för det tredje hur väl det utbudet och bilderböckerna svarar mot bibliotekets och förskolans gemensamma mål med att utveckla barns intresse för böcker. För att få en inblick i hur urvalet av bilderböcker görs på biblioteket, så använde jag mig utav metoden semistrukturerad intervju. Där intervjuade jag en barnbibliotekarie som är anställd på ett bibliotek inom den kommunen som jag har undersökt. Genom att använda mig utav biblioteksdatabasen så har jag inventerat och analyserat utbudet av bilderböcker på arabiska som helhet, för att få syn på vilket slags utbud som finns. Jag undersökte även vilka generella genrer som finns och vilka teman man kan se i bland bilderböckerna. Mitt syfte med inventeringen var också att ta reda på vad som förmedlas medvetet eller omedvetet av den svenska kulturen och synen på andra kulturer genom bilderböckerna. Jag valde sedan att göra en innehållsanalys över de fyra mest utlånade bilderböckerna på arabiska för att få syn på om och på vilket sätt mångfald och om olika kulturer blir synliga i dem. Resultaten av undersökningen visar att bibliotekens utbuds styrs utav bibliotekstjänsts utbud av bilderböcker på andra språk. Utbudet som finns tillgängligt på biblioteket styrs även av ekonomiska, tidsmässiga och kunskapsmässiga faktorer. Inventeringen av utbudet av bilderböcker på arabiska visar att det finns ett varierande utbud av bilderböcker inom olika genrer. Det finns inga ABC, räkneböcker eller historiska berättelser. Bilderböckerna speglar i första hand den svenska kulturen. I innehållsanalysen utav fyra bilderböcker så har författaren valt att fokusera mer på barn och vuxenkulturen och relationen dem emellan än på olika kulturer. Mångfald och olika kulturer synliggörs till viss del, ofta speglat genom ett barn ögon. Olika kulturer och mångfald synliggörs inte tydligt, i de fall man kan avläsa flera olika kulturer så framstår det som spännande och positivt men ibland problematiskt

No description available.

No description available.