Sammanfattning Bakgrund: En intensivvårdsavdelning vårdar de patienter med livshotande sjukdomar eller skador och som behöver stöttning i ett eller flera organ. Det är en högteknologisk miljö där intensivvårdssjuksköterskan förväntas agera professionellt och vara specialist inom omvårdnaden. Anhöriga faller under intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde och det är av stor vikt att de inkluderas. Anhöriga påverkas starkt av arbetet, attityden och miljön på en intensivvårdsavdelning och på så vis befinner sig i en svår situation där de är i behov av stöd och tröst.  Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av anhöriga på intensivvårdsavdelningen Metod: Studien är av kvantitativ induktiv design där data samlats in via egenkonstruerade enkäter. Urvalet består av intensivvårdssjuksköterskor från fyra olika sjukhus i södra Sverige. Data matades sedan in i SPSS för att sammanställa och redovisas med deskriptiv statistik. Därefter utfördes analytisk statistik med hjälp av olika tester för att undersöka samband och jämförelser. Resultat: Totalt besvarades 37 av 40 enkäter som skickades ut vilket gav en svarsfrekvens på 92,5 %. Resultatet visade att över 97% av intensivvårdssjuksköterskorna anser att anhöriga har en positiv inverkan på vården av patienten. Enbart 13,5 %, 5 av 37, hade erhållit någon form av utbildning i bemötande. Anhörigas närvaro var saknad under Covid 19 pandemin. Inga skillnader påvisades mellan ålder och erfarenhet gällande intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av anhöriga. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av anhöriga visar hur anhörigas närvaro värderas högt och bidrar positivt i vården. Det sågs tydligt att deltagarna ansåg sig ha tillräckligt med tid för att skapa en god relation med anhöriga. Sjuksköterskor i allmänhet kan ta lärdom av att se anhöriga som en tillgång för att ge bättre vård och enklare lindra lidandet hos patienten. / Abstract Background: An intensive care unit treats patients with life-threatening illnesses or injuries who need support to one or more organs. It is a high-tech environment where the intensive care nurse is expected to act professional and be a specialist in nursing. Relatives fall under the responsibility of the intensive care nurse and it is of great importance that they are included. Relatives are strongly influenced by the work, attitude and environment in an intensive care unit and thus find themselves in a tricky situation where their need of support and comfort.  Aim: The aim of this study was to investigate the intensive care nurses experience of relatives in the intensive care unit. Method: The study is of a quantitative inductive design where data was collected by self-constructed questionnaires. The sample consists of intensive care nurses from four different hospitals in southern Sweden. Data were entered into SPSS to compile and report with descriptive statistics. Analytical statistics were then performed by using various tests on the material to investigate relationships and comparisons. Results: A total of 37 out of 40 surveys sent out were answered, resulting in a response rate of 92.5%. The results showed that over 97% of intensive care nurses believe that relatives have a positive impact on patient care. Only 13.5%, 5 out of 37, had received any form of training in communication. The absence of relatives was noted during the Covid-19 pandemic. No differences were found between age and experience regarding intensive care nurses' experiences with relatives. Conclusion: Intensive care nurses' experiences with relatives demonstrate the high value placed on their presence, which positively contributes to patient care. It was clear that participants felt they had enough time to build a good relationship with relatives. Nurses in general can learn from seeing relatives as an asset to providing better care and making it easier to alleviate patient suffering.

Bakgrund: Vilka professioner som ingår i ett traumateam varierar från sjukhus till sjukhus och beror på traumapatientens skadebild. Nationella traumalarmskriterier används på alla akutsjukhus i Sverige men de lokala rutinerna liksom personalens roller vid omhändertagandet kan skilja sig åt. I intensivvårdssjuksköterskans kompetens ingår att skapa kontinuitet för patienten genom samarbete och kommunikation med övriga professioner. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vara en del av traumateamet. Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. Semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling och materialet bearbetades sedan genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Den helhetsbild av patienten som intensivvårdssjuksköterskorna fick genom sin medverkan vid det initiala omhändertagandet sågs som positiv. De uppskattade kontinuiteten och möjligheten till förberedelse det gav i vårdandet av patienten. Samarbetet i traumateamet ansågs viktigt och underlättades av rutinerad personal och en bra teamledare. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde blandade känslor av trygghet, lättnad, stress och nervositet i samband med traumaomhändertagande. Slutsats: Studien identifierade olika upplevelser hos intensivvårdssjuksköterskorna vid medverkan i traumateamet. De ansåg att det mestadels var en fördel att vara med redan från det initiala omhändertagandet och att aspekter som teamarbete, rutin, rätt person på rätt plats och kommunikation inom teamet var viktiga. Studien skulle kunna bidra till optimering av traumavården genom vidareutveckling av kliniska rutiner vilket i förlängningen främjar patientens hälsa och minskar lidande. / Background: The professions that are included in a trauma team varies from hospital to hospital and depends on the trauma patient's injury. National trauma alarm criteria are used in all emergency hospitals in Sweden, but the local routines as well as the staff's roles in the care may differ. The intensive care nurse's competence includes creating continuity for the patient through collaboration and communication with other professions. Aim: The aim of this interview study was to describe the intensive care nurse's experience of being part of the trauma team. Method: An interview study with qualitative design was conducted. Semi-structured interviews were used for data collection and the material was then processed through inductive content analysis. Results: The overall picture of the patient the intensive care nurses experienced that they got through participation in the initial care was seen as positive. They appreciated the continuity and the opportunity for preparation it provided in the care of the patient. The collaboration in the trauma team was considered important and was facilitated by experienced staff and a good team leader. The intensive care nurses experienced mixed feelings of security, relief, stress and nervousness connected to trauma care. Conclusion: The study identified different experiences of the intensive care nurses when participating in the trauma team. They felt that it was mostly an advantage to be involved from the initial care and that aspects such as teamwork, routine, the right person in the right place and communication within the team were important. The study could contribute to the optimization of trauma care through further development of clinical routines, which in the long run promotes the patient's health and reduces suffering.

Bakgrund: IVA-sjuksköterskor vårdar och stöttar samhällets allra sjukaste människor. Miljön på intensivvårdsavdelningar, arbetsförhållandena, arbetsuppgifterna och exponering för svåra etiska dilemman kan utgöra starka källor till upplevd stress hos IVA-sjuksköterskor, vilket i sin tur kan påverka IVA-sjuksköterskors förmåga att arbeta säkert. Metod: En kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan stress och IVA-sjuksköterskors självskattning av hur väl de utför sitt jobb utifrån IVA-sjuksköterskors kompetensbeskrivning för säker vård. Resultat: IVA-sjuksköterskorna i urvalet hade en självskattad stressnivå under medel och skattade i snitt att de arbetade helt okej till bra utifrån IVA-sjuksköterskors kompetensbeskrivning för säker vård. Urvalets kvinnor och de yngre åldersgrupperna hade sämre samvariation med kriterierna för säker vård och var mer stressade. Statistiskt säkerställda samband mellan upplevd stress och säker vård sågs för den totala gruppen IVA-sjuksköterskor, urvalets kvinnor, samt för åldersgrupperna 21–40 och 41–60. Resultaten hänvisar endast till den undersökta gruppen IVA-sjuksköterskor. Slutsats: Studiens resultat antyder att IVA-sjuksköterskors självskattning av säker vård korrelerar med deras upplevda stressnivå. Ålder och kön är två betydande faktorer till IVA-sjuksköterskors upplevelse av stress och deras egenskattade förmåga till säker vård. / Background: ICU nurses care for and support society's most critically ill individuals. The environment in intensive care units, working conditions, tasks, and exposure to difficult ethical dilemmas can be strong sources of perceived stress for ICU nurses, which in turn can affect their ability to work safely. Method: A quantitative survey study with an inductive approach. Purpose: The aim of the study was to investigate the relationship between stress and intensive care nurse´s self-assessment of how well they perform their job based on intensive care nurse’s competency description. Results: The intensive care nurses in the sample had a self-estimated stress level below average and estimated on average that they worked okay to well based on the intensive care nurse's competence description for safe care. The women in the sample and the younger age groups had worse covariation with the criteria for safe care and were more stressed. Statistically assured relationships between perceived stress and safe care were seen for the total group of intensive care nurses, the women in the sample, and for the age groups 21–40 and 41–60. The results refer only to the investigated group of intensive care nurses. Conclusion: The results of the study suggest that intensive care nurses' self-assessment of safe care correlates with their perceived stress level. Age and gender are two considerable factors in intensive care nurses' experience of stress and their self-estimated ability to provide safe care.

Text in Afrikaans / In hierdie beskrywende, verkennende en kontekstuele studie is ondersoek gedoen na redes waarom opgeleide intensiewesorgverpleegkundiges uit die intensiewesorgomgewing bedank en buite die intensiewesorgomgewing werk in die noordelike gedeelte van Gauteng. Doelwitte vir die studie was om die faktore te bepaal wat bydra tot die bedanking uit die intensiewesorgeenheid, die identifisering van die nie-verpleegkundige beroepe wat tans beoefen word en die bepaling van die faktore wat bydra tot die beoefening van 'n nie-verpleegkundige beroep. Die data is ingesamel deur middel van 'n vraelys wat voltooi is deur opgeleide intensiewesorgverpleegkundiges wat bedank het uit die intensiewesorgomgewing. Die sneeubalsteekproeftegniek is gebruik. Die data-analise het getoon dat redes vir bedanking uit die intensiewesorgomgewing die volgende insluit: onvoldoende salarisse, te veel stres en emosionele uitputting, ongerieflike werkure, personeeltekort en onbevredigende werkomstandighede. Daar is bevind dat verpleeg-sessiewerk steeds deur die respondente gedoen word, al werk hulle huidig voltyds buite die intensiewesorgomgewing. / In this exploratory, descriptive and contextual study research has been done to establish the reasons why intensive care nursing personnel resign from the intensive care environment in the northern Gauteng region. The researcher aimed to establish the factors that contributed to the resignations from the intensive care environment, to identify the non-nursing careers currently being practised by former intensive care nursing staff and to establish the factors that influenced them to practice non-nursing careers. The data was collected through questionnaires completed by former intensive care nursing personnel. The snowball test sampling method has been used. Data analysis has shown the following to be inter alia the reasons for the resignations from the intensive care environment: insufficient income, exhaustion and emotional stress, inconvenient working hours, staff shortages and unsatisfactory working conditions. One finding is that respondents are still doing nursing session work although they are working full-time in nonnursing capacities. / Health Studies / M.A. (Verpleegkunde)

Text in Afrikaans / In hierdie beskrywende, verkennende en kontekstuele studie is ondersoek gedoen na redes waarom opgeleide intensiewesorgverpleegkundiges uit die intensiewesorgomgewing bedank en buite die intensiewesorgomgewing werk in die noordelike gedeelte van Gauteng. Doelwitte vir die studie was om die faktore te bepaal wat bydra tot die bedanking uit die intensiewesorgeenheid, die identifisering van die nie-verpleegkundige beroepe wat tans beoefen word en die bepaling van die faktore wat bydra tot die beoefening van 'n nie-verpleegkundige beroep. Die data is ingesamel deur middel van 'n vraelys wat voltooi is deur opgeleide intensiewesorgverpleegkundiges wat bedank het uit die intensiewesorgomgewing. Die sneeubalsteekproeftegniek is gebruik. Die data-analise het getoon dat redes vir bedanking uit die intensiewesorgomgewing die volgende insluit: onvoldoende salarisse, te veel stres en emosionele uitputting, ongerieflike werkure, personeeltekort en onbevredigende werkomstandighede. Daar is bevind dat verpleeg-sessiewerk steeds deur die respondente gedoen word, al werk hulle huidig voltyds buite die intensiewesorgomgewing. / In this exploratory, descriptive and contextual study research has been done to establish the reasons why intensive care nursing personnel resign from the intensive care environment in the northern Gauteng region. The researcher aimed to establish the factors that contributed to the resignations from the intensive care environment, to identify the non-nursing careers currently being practised by former intensive care nursing staff and to establish the factors that influenced them to practice non-nursing careers. The data was collected through questionnaires completed by former intensive care nursing personnel. The snowball test sampling method has been used. Data analysis has shown the following to be inter alia the reasons for the resignations from the intensive care environment: insufficient income, exhaustion and emotional stress, inconvenient working hours, staff shortages and unsatisfactory working conditions. One finding is that respondents are still doing nursing session work although they are working full-time in nonnursing capacities. / Health Studies / M.A. (Verpleegkunde)

Bakgrund: Ångest är vanligt förekommande inom intensivvården. Det finns flera orsaker till att intensivvårdade patienter uppleva ångest. Ventilator, sedering, potenta läkemedel, miljö, rädsla, smärta och sömnbrist är ångest utlösande faktorer för patienten. Dessa upplevelser kan förlänga och komplicera patientens återhämtning process. Hur sjuksköterskor känner igen patientens symptom av ångest inom intensivvården är av intresse då rätt behandling kan minska ångest och därigenom minska patientens lidande. Syfte: att belysa intensivvårdssjuksköterskor erfarenheter av hur ångest symptom visar sig hos patienter inom intensivvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom sju intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor erfarenheter av hur ångest visar sig hos patienter inom intensivvården beskrevs av två kategorier: Kommunikations ångest och Existentiell ångest och sex subkategorier Slutsats: Ångest visar sig genom fysiologiska parametrar, desorientering, kroppsligt uttryck, onormal kontroll, patienten avskärmar sig och söker inre lugn och patienten anpassar sig genom att hitta meningen i sitt lidande. Det är viktigt att intensivvårdspersonal har erfarenheter om hur ångest visar sig. Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter om ångest hos patienterna ökar möjligheter att upptäcka den i en tidig fas och möjligtvis hjälper patienten att släppa alla komplikationer som följer efter. / Background: Anxiety is common among patients in intensive care. There are several reasons why intensive care patients experience anxiety. Use of ventilator, sedation, potent drugs, environment, fear, pain and lack of sleep are anxiety triggers for the patient. These experiences can prolong and complicate the patient's recovering process. How do intensive care nurses recognize the patient's symptoms of anxiety in intensive care are of interest as proper treatment can reduce anxiety and thereby reduce the patient’s suffering. Purpose: to highlight intensive care nurses' experiences about signs of anxiety among patients in intensive care. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through seven interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis. Result: Nurses’ experience about symptoms of anxiety among patients in intensive care was described in two categories: Communications anxiety and existential anxiety and sex sub-categories. Conclusion: Anxiety is manifested by physiological parameters, disorientation, bodily expression, abnormal control, patient isolated himself and looking for inner calm and patient conform by finding meaning in their suffering. It is important to intensive care staff to have experience about symptoms of anxiety. Experience increases the possibilities to detect anxiety at an early phase and possibly reduce the patient’s complications.

Titel: Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium. En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Delirium uppkommer som akuta förändringar i mental status, slutenhet, medvetandepåverkan, konfusion och agitation. Vid tecken på delirium är det viktigt att snabbt göra bedömning för att identifiera delirium och minimera farmakologiska och fysiologiska riskfaktorer samt minska riskfaktorer i patientens miljö som stress. Det är viktigt att visa förståelse och ge stöd, samt förklara patientens upplevelser. Forskning visar att delirium oftast diagnostiseras med den subjektiva kliniska blicken på patienten istället för att använda screeningverktyget CAM-ICU. Syfte: Syftet var att belysa vad intensivvårdssjuksköterskan hade för upplevelser av att vårda patienter med delirium. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med individuella semistrukturerade intervjuer där elva intensivvårdssjuksköterskor deltog. Nio av deltagarna var kvinnor och två var män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med delirium belyser en frustration över svårigheter med att identifiera patienter med delirium, att en god kommunikation både med patient, anhöriga och personal är en viktig del i vårdandet, samt att läkemedelsbehandling, aktivering och fysisk stimulans ger positiva effekter för patienten. Slutsats: Det framkom i studien att intensivvårdssjuksköterskorna upplever frustration och svårigheter med att identifiera patienter med delirium. På grund av insikt om kunskapsbrister i CAM-ICU är det viktigt att vårdpersonalen får utbildning i hur bedömningsinstrumentet ska användas eftersom det är ett tillförlitligt instrument. / Title: Intensive care nurse's experiences of caring for patients with delirium. A qualitative interview. Background: Delirium occurs as acute mental status changes, introversion, impaired consciousness, confusion and agitation. If signs of delirium, it is important to make quick assessment to identify delirium and minimize the pharmacological and physiological risk factors and reduce risk factors in the patient's environment such as stress. It is important to show understanding and support, and explain the patient´s experiences. Research shows that delirium is usually diagnosed with the subjective clinical gaze on the patient instead of using the screening tool CAM-ICU.Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses experiences of caring patients with delirium. Method: The study was conducted with a qualitative design with individual semi-structured interviews where eleven critical care nurses participated. Nine of the participants were women and two were men. The data was analyzed by qualitative content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of caring for patients with delirium illustrates the frustration over difficulties in identifying patients with delirium and that a good communication both with patients, relatives and staff is an important part of caring. Also pharmacological treatment and activation and physical stimulation produces positive effects for the patient. Conclusion: It was revealed in the study of intensive care nurses´ experience that they experienced frustration and difficulties in identifying patients with delirium. Due to the realization of the knowledge gaps in the CAM-ICU, it is important that the staff is trained in how the assessment instrument should be used because it is a reliable instrument.

Bakgrund: Under de senaste åren har det blivit allt mer uppmärksammat i media om patienters rättigheter i vården och att patientsäkerheten hotas på grund av bristen på sjuksköterskor. Det framhävs att det är särskilt stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor och att arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningarna ökar, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för bedrivandet av intensivvård och för att upprätthålla en god patientsäkerhet.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka statistiskt samband mellan intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerhet.   Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deduktiv ansats och en tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av webbenkäter. Alla allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige inkluderades och intensivvårdssjuksköterskorna var tvungna att ha arbetat minst två år. Sammanlagt distribuerades 372 enkäter och 258 svar erhölls vilket gav en svarsprocent på 69.4 procent. Dataanalys utfördes med deskriptiv statistik och korstabulering. Med hjälp av en bivariat analys kunde vi jämföra om det fanns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning.   Resultat: Resultatet visar att det finns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning. Patientsäkerheten påverkas negativt av en högre arbetsbelastning. Intensivvårdssjuksköterskorna uppger att de tvingas utföra ett sämre jobb relaterat till tidspressen och att arbetsbelastning är för hög. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna anser att det finns välfungerande system för rutiner och avvikelser men på grund av en hög arbetsbelastning kan inte systemen och rutinerna följas vilket påverkar patientsäkerheten negativt.   Slutsats:Den här studien ger belägg att lyfta intensivvårdssjuksköterskornasarbetsbelastning i förhållande till patientsäkerhet och underlag för att vidta åtgärder inom berörda verksamheter. Åtgärder i form av en attraktivare, hälsosammare och patientsäkrare arbetsplats. Exempelvis arbetstidsförkortning som ger möjlighet till återhämtning mellan arbetspassen.Det är nödvändigt att se över arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningar nationellt för att inte mer omfattande patientsäkerhetsbrister ska ske. / Background: In recent years there has been increasing attention in the media about the right of patients in health care and that the safety of a patient is threatened because of the shortage of nurses. In particular, the current lack of specialized nurses and the increased workload in the intensive care units could lead to serious consequences regarding the provision of intensive care and maintaining high patient safety.   Objective: The objective of this study was to investigate the statistical connection between the workload of an intensive care nurse and the patient safety.   Method: The study was performed by a quantitative method with a deductive approach and a cross-sectional study was done using surveys on the web. All general intensive care units in Sweden were included and the intensive care nurses needed to have worked for at least two years. A total of 372 surveys were distributed and 258 responses were received giving a response rate of 69.4 percent. Data analysis was performed by descriptive statistics and cross tabulation. Using a two-dimensional analysis, the authors could compare whether there was a link between the patient safety and the workload.   Result: The result indicates that there is a statistical connection between patient safety and workload. Patient safety is negatively affected by a higher workload. The intensive care nurses state that they are forced to do a worse job related to time pressure and because of that the workload is too high. The result shows that today it is felt that there is a well functioning system of procedures and divergences but because of a high workload, the system and the procedures cannot be followed which affect patient safety negatively.   Conclusion: This study demonstrates proof to highlight critical care nurses' workload in relation to patient safety and evidence to take action within the relevant business. Arrangements such as an attractive, healthier and safer workplace for the patient. For an example, shorter working hours that allows recovery between shifts. It is a necessity to revise the workload in the intensive care units nationwide for not more extensive patient safety defects to occur.

Vården som utförs på intensivvårdsavdelningar präglas av övervakningsutrustning vilket kan medföra svårigheter för de närstående att komma nära den som vårdas. De gånger när livsuppehållande behandling inte räcker till tar vården en annan riktning och övergår till palliativ vård på IVA. Som omvårdnadsansvarig för patienten befinner sig intensivvårdsjuksköterskan ofta nära de närstående. För att kunna främja mötet med närstående behövs en förmåga att kunna sätta sig in i de närståendes livsvärld. Studiens syfte var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att möta närstående till patienter där livsuppehållande behandling avvecklats och övergår till palliativ vård på IVA. För att besvara studiens syfte har sex intensivvårdssjuksköterskor intervjuats. För att genomföra intervjuerna tillämpades en intervjuguide med öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i åtta subkategorier och tre kategorier. Studiens resultat visar att interaktionen mellan närstående och intensivvårdssjuksköterskan påverkas av övervakningsutrustningen samt om mötet sker på flerbäddsrum. Att ha en relation med de närstående och att vara delaktig i brytpunktsamtalet upplevdes som viktiga faktorer för intensivvårdssjuksköterskans bemötande med närstående. En förutsättning för att kunna balansera närvaro med distans i mötet med de närstående är att intensivvårdsjuksköterskan har en förmåga att själv reflektera över existentiella frågor. Vidare framkommer det att intensivvårdssjuksköterskan upplever sig vägleda de närstående genom ett svårt skede i livet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Ett av målen med Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är att erbjuda intensivvårdskunnande och expertis för att höja kunskapsnivån på respektive vårdavdelning. Syftet med denna undersökning var att utvärdera om sjuksköterskorna på vårdavdelningarna upplevde att MIG fungerade som ett tillfälle till bedsideundervisning. En strukturerad intervju genomfördes med ett eget utformat frågeformulär, 47 sjuksköterskor deltog i undersökningen. Det framkom i resultatet att MIG förmedlade kunskap till vårdavdelningarna. Resultatet visade även att sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år upplevde att MIG var ett tillfälle till bedsideundervisning, i högre utsträckning än sjuksköterskor som arbetat i fem år eller mer. Många sjuksköterskor ansåg att MIG inte var ett tillfälle till bedsideundervisning. Orsaker till detta var bland annat stressade situationer där MIG helt tog över vården av patienten. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att läkaren förmedlade kunskap. Intensivvårdssjuksköterskan ansågs däremot inte förmedla kunskap, enligt flera sjuksköterskor i vår undersökning. / The aim of this study is to evaluate whether or not the nurses in the nursing ward experience Medical Emergency Team (MET) to be an opportunity for bedside learning. A structured interview was carried out with our own questionnaire, and 47 nurses participated in the survey. The result showed that MET supplied knowledge among the nurses. The result also showed that nurses who had worked less than five years experienced MET to be an opportunity for bedside teaching, to a higher extent than nurses who had been working five years or more. Many of the nurses didn't regard MET to be an opportunity for bedside teaching. The reasons being, for example, stressful situations where the mobile team took over the patients care. The majority of nurses in our study felt that the doctor supplied knowledge. The intensive care nurse, however, was not regarded as supplying knowledge, according to several nurses in our study