Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten. Tre fritidshem har deltagit och vi har valt situationer där barnen själva styrt upp rollekar. Analysen av observationerna visar att en stor påverkan av materialet och miljön finns i skapandet av rollekar. Avslutningsvis så för vi en diskussion hur dessa skillnader såg ut. Studien visade att det vi kallat för rollek även kunde förekomma i andra aktiviteter. Vi såg också att det fanns skillnader mellan hur flickor och pojkar gör för att upptäcka könsroller och skapa egna rollsituationer.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger bemöter barnen i samlingen på förskolan, får pojkar och flickor olika mycket uppmärksammhet och är i så fall pedagogerna medvetna om sitt sätt att bemöta barnen. Vi har undersökt detta genom intervjuer med tre pedagoger samt observationer av sex samlingar. Vi har sedan analyserat materialet och med hjälp av tidigare forskning och våra egna tankar och åsikter fört en diskussion om resultatet. Resultatet visar på att pedagogerna inte bemöter barnen så som de i intervjuerna menade att de gjorde. Av intervjuerna framgick att barnen bör bemötas utifrån deras personlighet och behov, men av observationerna framgick att flickorna inte alls fick lika mycket utrymme som pojkarna. Pojkar tog betydande mer plats i samlingen inom tre av de fyra kategorier vi valt att undersöka

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och män efter en hotad könsidentitet framställde sig själva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrån en tvärkulturell jämförelse mellan män och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som låg till grund för undersökningen var följande: (1) Både män och kvinnor framställer sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvärkulturella skillnader beträffande självstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data från 242 studenter (121 kvinnor och 121 män) samlades in med hjälp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mäta graden av självstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhällsinriktade utbildningar. Där de argentinska deltagarna studerade vid ett universitet i Buenos Aires och de svenska vid Lunds universitet. Det visade sig att det fanns en signifikant effekt mellan självstereotypering och kön, vilket innebär att det finns en effekt generellt för både män och kvinnor efter en hotad könsidentitet. Självstereotypering efter en hotad könsidentitet kunde inte förklaras enbart utifrån kultur. Däremot fanns det en interaktionseffekt mellan de experimentella betingelserna och kultur. Utifrån resultaten i undersökning kan man diskutera om ett hot gentemot ens könsidentitet bör betecknas som ett s.k. maskulinitetshot som implicerar ett upplevt hot gentemot maskulina egenskaper. / Sinclair S., Carlsson, R., & Hilmersson F. (2011). Cultural difference in gender identity threat. Unpublished raw data. Lund University.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller. Vid samspel med barn ska fokus ligga på individen inte påkönet. Resultatet visade även att respondenterna anser att den fysiska miljön på förskolanska erbjuda leksaker och material som följer barns intressen och behov. Samtligarespondenter tror att leksaker kan påverka barns skapande av könsidentitet som pojkerespektive flicka. I resultatet kom vi dock fram till att respondenterna anser att det intebara är på förskolan som barn påverkas av leksakerna då barn påverkas mycket från detövriga samhället. Vi har kommit fram till att fokus ska ligga på individen och inte på köneti samspel med barn. Vi har också kommit fram till att leksaker och material ska grundas påbarns intressen och behov. Det visade det sig att pedagogers förhållningssätt är det viktigai barns skapande av könsidentitet och inte leksakerna i sig. En annan faktor som kanpåverka skapandet av könsidentitet är samhället och media, då barn är influerade avtraditionella könsroller och könsmönster.

Bilder av barnrum och produktbilder med leksaker står i centrum för denna uppsats, där huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och könsroller förmedlas i marknadsföringen vänd till barn. Källmaterialet har bestått av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjälp av en bildanalysmodell där flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de båda könsrollerna. Genussymboler som förekommer i bildmaterialet är allt ifrån bildtexter, färgval, kläder och utseende, föremål, idrott, aktiviteter till miljö. Tillsammans med ett närvarande barn är detta de symboler som gör bilden tydlig för sin tänkte mottagare. Genom bildanalysmodellen uppenbarar sig de genusspecifika symbolerna. Produktbilderna visar att könsschabloner är riktförekommande bland de bilder som visar leksaker respektive barnrum. Det går alltså att påvisa att det finns skapade barnrum för flickor och pojkar som har iscensatts med hjälp av genussymboler för respektive kön, detsamma går även att utläsas i bilderna av leksakerna.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka tre gymnasielärares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten är även att undersöka om lärarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever läromedlen som finns på respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet är baserat på tre intervjuer med lärare som är verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.</p><p>Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklärarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet är någonting angeläget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn på begreppet genus. Att den negativa synen på genusperspektivet beror på rädsla inför att förändra den egna uppfattningen av könsroller är en möjlighet. Hur strukturen för den genuspedagogiska undervisningen bör te sig skiljer sig mellan de tre lärarna. Två av dem förespråkar en integration av genusperspektivet i övrig undervisning medan den tredje läraren anser att ett temaarbete är att föredra. Vad som är mest påtagligt i denna studie är att männens perspektiv saknas. Lärarna talar mycket om kvinnoroller samt kvinnohistoria, men utelämnar till viss del männens könsroller och historia i sin undervisning. Genusperspektivet inbegriper bägge könen, men lärarna i studien verkar i det närmaste förknippa genusperspektivet med ett feministiskt perspektiv. Samtliga lärare anser att det är en underrepresentation av kvinnor i de läromedel som skolan tillhandahåller. Möjligtvis ligger deras fokus på kvinnors historia inom litteraturen som grund för att uppväga den förringning som finns i läromedlen.</p>

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ”online”-identitet. Vidare pekar resultatet på att detta användningssätt å ena sidan verkar positivt för såväl unga tjejers individuella som sociala identitet, men genererar å andra sidan negativa efterverkningar i form av stress och press.

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.

This essay accounts for the lives of atist couple Carolina Benedicks Bruce (1856-1935) and William Blair Bruce (1859-1906). The perspective emerges from both Griselda Pollock’s theories on female artists as from Yvonne Hirdman’s gender contract. The essay is made out in the form of a biography, with focus on aspects of gender roles, class and identity. The material consists of letters written by the couple and their families, as well as Carolina’s diaries.    Carolina Benedicks Bruce was born into the wealthy Benedicks family  from Stockholm and Gysinge. At Grez she met William Blair Bruce in 1885. William was born in Hamilton, Ontario, Canada, and was sent to France by his family for artistic education in his twenties. They built a home together at Gotland; Brucebo. They conducted themselves liberally to the current norms of gender roles, class and identity aspects of the time. They created their own path, to be able to do what they were passionate about.

På arbetsmarknaden idag är det fortfarande en sned fördelning mellan män och kvinnor, kvinnorna har administrativa arbeten och männen innehar de högre positionerna. Flera forskare skriver om de rollförväntningar som finns på de båda könen, kvinnor förväntas vara communal medan männen bör vara agentic. Rollförväntningarna på männen är mer överensstämmande med ledarrollen. Föreliggande undersökning består av en enkät om en hypotetisk rekryteringssituation. Enkäten består av två versioner där innehållet är detsamma men namnen på de sökande bytts ut. Syftet var att undersöka en tendens att utvärdera arbetssökande för en chefstjänst olika beroende på om denne är man eller kvinna. Vidare undersöktes om män uppfattas mer agentic och kvinnor mer communal. Resultatet visar viss interaktionseffekt mellan könet på deltagaren och vilken version av enkäten de besvarat. Detta tolkas som att vissa könsskillnader i bedömningen av en arbetssökande finns.