Nyanlända elever till den svenska skolan har ökat, de bär med sig olika bakgrunder och erfarenheter vilket kan ha påverkan på deras skolgång. Studien har för avsikt att bidra med kunskap om nyanlända elevers resonemang och erfarenheter kring genus och jämställdhet i ämnet Idrott och hälsa. Studien omfattar intervjuer med tio nyanlända elever. Från intervjuerna framkom att många elever saknade erfarenhet av undervisning tillsammans med det motsatta könet men att flertalet av eleverna var positivt inställda till jämställdhet och samundervisning. Trots att många elever kom från samma land så påvisades tydliga skillnader i deras åsikter kring genus i Idrott och hälsaundervisningen, men det framkom även att deras syn på genus förändrats sedan de kom till Sverige. Elevernas resonemang visar också att nyanlända elever är en grupp med stora olikheter där den svenska skolan har ett inflytande och ansvar att se till denna heterogena grupps bästa i deras fortsatta utbildning.

During the 19th century, the Swedish society implemented a new criminal law which made homosexual acts punishable with hard labour for up to two years. What’s even more notably is that the penal formulation equated these homosexual acts with bestiality. Contemporary with this implementation, an academic man named Pontus Wikner lived. Professor of philosophy, married to a girl named Ida and with two baby boys he carried a huge secret with him for his entire life - he was a homosexual. The purpose of the study was to figure out how Pontus Wikners self-image as a homosexual was in his lifetime in relation to the current laws and norms within the society, but also in relation to topics such as personal beliefs and his close relations. In order to fulfil the purpose, a qualitative, micro historic study has been implemented - with a thematic structure in order to answer the questions. What emerged as the study took shape was that Pontus Wikner did by no means life a simple or nonproblematic life. In the public sphere he was an highly regarded academic within the area of philosophy and religious philosophy. In the private sphere, Wikner lived a different life. In his confessions and diares, Wikner told the story that not many knew about his life in the private sphere. These writings were given out posthumously, and told the story of Wikners hidden life. Wikners self-image as a homosexual seems to be pretty clear. Never did Wikner feel as much love as he did in his close relations with other men. It was within these relations that he found himself dearly happy. His writings showed an internal struggle of large proportions. In relations to current theories wihtin masculinity and queer theory, the analysis has lit an old problem with new perspectives. The definition of homosexuality as we know it today did not yet exist, therefor the concept of queer and masculinity helped to show how Pontus Wikner was not only a homosexual. He was also in some definitions a queer persona as he showed a deep insight within his confessions and diaries with his own problems, but also a will to help, guide and protect his peers within the society to give them a more worthy life than he lived.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en ambition att undersöka vad det kan innebära att leva i en hederskultur i Sverige under 2000-talet. Vi redogör för tidigare forskning och litteratur om heder och hederskulturer som genomförts i Sverige, och genomför en textanalys av intervjuer med unga män och kvinnor om deras erfarenheter av heder och hedersproblematik. Intervjumaterialet har kodats, tematiserats och summerats för att sedan analyseras med hjälp av teorier på mikro-, meso- och makronivå för att synliggöra hur hedersrelaterade normer och traditioner skapar förutsättningar och begränsningar för individen i dess dagliga liv. Uppsatsen visar att individer som lever i hederskulturer påverkas av den syn som finns på kvinnans sexualitet, äktenskapets centrala funktion, och de väletablerade könsroller som förekommer i hederskulturer. Uppsatsen visar även att både den enskilde och dess familjs rykte spelar en central roll i hur individer väljer att agera i för kollektivet synliga sammanhang. Olika former av begränsningar är återkommande: individer upplever att de måste ljuga och undanhålla information från familj och vänner för att förhindra att deras rykte tar skada. Främst kvinnor upplever begränsningar i förhållande till sin sexualitet, men uppsatsen visar även att homosexuella män kan uppleva en skam över sin sexualitet i förhållande till familjens heder. Intervjumaterialet synliggör även hur äktenskapet kan förstås som ett ekonomiskt system där framförallt kvinnan byts bort mot ekonomiska eller symboliska resurser.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka förskollärares och barnskötares egna perspektiv angående jämställdhet i förskolan och hur de upplever sitt arbete med jämställdhet i förskolan. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Tillvägagångssättet som använts är semistrukturerade intervjuer med tio informanter. Resultatet visade att arbetet med jämställdhet är betydelsefullt i verksamheten för att motverka stereotypa könsroller och ett medvetet förhållningssätt är av vikt. Det är även betydelsefullt att se varje barn som en individ och inte utifrån deras könstillhörighet. Förskolans miljö ska locka alla barn oavsett kön och det bör finnas könsneutrala böcker så att alla barn kan känna igen sig i dem. Slutsatsen av undersökningen är att både pojkar och flickor ska bemötas utifrån samma förutsättningar och barnen ska bli medvetna om alla människors lika värde oavsett kön.

Syftet med studien var att studera barns syn på kön och det som undersöktes var barns värderingar, föreställningar och förväntningar på kön utifrån normativa- och normkritiska bildsamtal. Tidigare forskning visar på att barn är medvetna om hur de olika könen ska bete sig för att passa in i samhället och bli accepterade. Därutöver förklarar skolbarn att de vill att ett jämställdhetsarbete ska finnas i skolan då flickorna upplever att de är hjälpredor åt pojkarna och förväntas prestera i skolan. Metoden för undersökningen var enskilda barnintervjuer där intervjuerna spelades in. Dessutom användes bilder för att få fram barns tankar och syn på kön. Resultatet visade att barn i fyra- och femårsåldern har påverkats av samhällets normer och kan tydligt redogöra för dessa. Vi ser att barnen redan i så ung ålder är influerade av samhället och hur detta har påverkat deras värderingar, föreställningar och förväntningar på könen.

This thesis examines how women and men are portrayed in regards to terrorism by Swedish parliament officials through Norman Faircloughs threedimensional model in critical discourse analysis. The empirical material consists of political debates from the Swedish riksdag annd was analysed through specific themes based on the previous work of feminist academics within the field of terrorism studies. The theoretical framework in this essay concluded that while men are usually described as the perpetrators of terrorism women were drawn upon either as victims or forgotten in the events of terrorism. The theoretical framework also concluded that women who perform violent acts of terrorism are usually described based upon the societal expectations of them or characterized as biologically deviant. The themes obtained by the theoretical framework were used together with Fairclough’s model to scrutinize the debates in order to discover if the themes were present and what the implications of different portrayals might be. The primary findings suggests that actors within terrorism are usually discussed in a gender neutral matter. Secondly, terrorism was portrayed as a consequence of the patriarchal system and the violence of men. Women were likewise portrayed as victims in the sense of terrorism. The final point of research concluded that traditional gender norms were present in the Swedish parliament but that the theories of Sjoberg and Gentry were not.

Samhället lägger stort fokus på könsroller och genustänk samtidigt som Skolverket lägger fokus på att elever behöver läsa mer i skolan. Därför har vi valt att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Vi valde ut sex olika barnböcker och gjorde en kvalitativ analys av dom utifrån analysmetoder som Boréus (2015) och Widén (2015) beskrivit samt Nikolajevas (2004) motsatsschema. Syftet med vår studievar att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Resultatet visade att i de modernare böckerna framställdes huvudkaraktären inte tydligt som pojke eller flicka men i den äldsta boken var alla könsroller dock mycket tydligt framställda på ett stereotypiskt sätt. Uppsatsens slutsats var att majoriteten av barnböcker är genussmarta där barn i huvudkaraktär ofta är könsneutrala dock inte barnens föräldrar. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06 </p>

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur talutrymmet fördelas i en förskoleklass samt hur lärare resonerar kring fördelningen av talutrymmet. Tidigare forskning visar på att pojkarna dominerar talutrymmet. Forskningsfrågorna berör vilket utrymme pojkar respektive flickor får och tar i klassrummet men även hur lärarna själva uppfattar fördelningen. Empirin är insamlad med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av utvalda begrepp från det socialkonstruktionistiska perspektivet, såsom könskoder, genusskapande, sociala sammanhang och social konstruktion. Resultatet visar på att pojkarna dominerar talutrymmet, både när eleverna själva tar ordet och när de får det tilldelat. I intervjuerna med lärarna framkommer det å ena sidan att de anser talutrymmet jämnt fördelat och å andra sidan att talutrymmet är fördelat till pojkarnas fördel. Studiens slutsats är att pojkarna dominerar talutrymmet, vilket tyder på ingen större förändring från tidigare forskning.

Den här studien syftar till att bidra med förståelse för hur förskollärare i Sverige ser på genus, könsroller och könsstereotyper. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien medverkar fem förskollärare. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön samt utifrån Harding och Hirdmans genusteorier. I resultatet kunde två olika mönster ses där det ena var medvetet om sina fördomar och arbetade aktivt för att motverka dem och det andra var mer omedvetet om de fördomar de hade. Det gick även att utläsa att lärarna var mer benägna att se barnen som individer, utan fördomar kring hur de skulle bete sig på grund av sitt kön, än vad det var när det gällde de vuxna i förskolan.

Ämnesområdet för denna uppsats är genusnormernas betydelse inom musiken. Studiens främsta syfte var att belysa gitarrundervisningens genusaspekter. Hur könsfördelningen ser ut och hur genusnormerna kan ta sig uttryck i undervisningen var viktiga frågor. Den historiska bakgrunden undersöktes genom litteraturstudier, och genom en enkätundersökning bland gitarrlärare studerades några exempel på hur undervisningen kan se ut idag. Gitarrlärarna i undersökningen har undervisat på olika nivåer och på olika platser i Sverige. Enkätfrågorna handlade om deras utbildning och undervisning ur ett genusperspektiv. Analysen av svaren bygger på ett genusteoretiskt synsätt, där kön och genus ses som en socialt konstruerad helhet. Genusrelationer skapas hela tiden i vardagen och det som upprepas ofta ses som normalt. Normativ femininitet och normativ maskulinitet handlar om olika förväntningar på flickor och pojkar, och dessa kan påverka musikundervisningen, t.ex. när det gäller beteende och val av instrument. Resultatet av undersökningen visar att alla gitarrlärarna fick sin utbildning i en mansdominerade miljö och hade manliga förebilder. I sin egen undervisning strävar de flesta efter att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor, men det går ändå inte att helt bortse från genusnormerna. När eleverna själva får välja är det vanligare att flickor vill ha mera samspel och ackordkomp, medan pojkar vill satsa på teknik och solospel. Fastän många flickor börjar spela gitarr är det fortfarande ovanligt att de går vidare till högre studier. En förklaring kan vara brist på kvinnliga förebilder, en annan att det hör till ett normativt feminint beteende att inte sticka ut och ta för mycket plats.