Syftet med denna studie är att jämföra hur nyexaminerade förskollärare och förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid resonerar kring genus samt hur dessa uppfattar läroplanens direktiv kring genus. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra nyexaminerade förskollärare och fyra förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid. Teorin som användes var Hirdmans begrepp dikotomi och hierarki. Vår empiri visar på att förskollärare resonerar lika kring genus alla menar på att barn ska ses utifrån deras personligheter och inte utifrån deras kön. Förskollärarna menar att de oavsett barnets kön bemöts barnet på lika villkor. Det framkommer också i vår empiri att förskollärarna aktivt arbetar med styrdokumenten i förskolan men att de inte alltid arbetar med det som de önskar på grund av arbetslaget. De skillnader som vi kunnat i hitta i vår empiri kring de olika gruppernas resonemang kring genus är att de nyexaminerade förskollärarna inte har lika bred kunskap kring genus än vad förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har, detta genom att de nyexaminerade förskollärarna antingen inte haft genus i sin utbildning eller att det endast varit i en kurs. De förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har allt mer kunskap kring genus detta för att de haft kompetensutbildning genom sin arbetsplats. Ämnesord: genus, traditionella könsroller, medvetenhet, förskola

Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta ämne är att jag fått höra att män i förskolan får akta sig för att förstärka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstärka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster.Syftet med arbetet är att belysa hur det ser ut med jämställdheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jämställdhet och vilka förhållningssätt de har med anknytning till kön.För att undersöka detta används intervjuer och observationer som metod, där tyngdpunkten ligger på intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollärare från tre förskolor, där förskolorna har någorlunda skiljda upptagningsområden.I tidigare forskning kring ämnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstärker rådande könsmönster än motverkar dem.Något som framkom i undersökningen var att det finns olika nivåer av medvetenhet och kunskap kring genus på förskolorna och att detta påverkar arbetet med jämställdhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet få motsatt effekt.Ett intressant område att forska vidare kring är hur tydligt jämställdhetsaspekten belyses från ledningshåll.

I styrdokumenten står det följande: ”Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 2010:5). Vi kommer i vår studie att titta på hur genusmedvetenhet syns i förskolans fysiska miljö. För att kunna se detta har vi valt att undersöka pedagogers syn på verksamhetens utformande ur genusperspektiv.Ett arbete för att motverka traditionella mönster kan bryta de könsmönster som annars riskerar att visa sig i förskolan. Utformandet av den fysiska miljön har en stor roll för hur barn interagerar med varandra och har på så sätt inverkan på deras lärande och utveckling. Vi har i form av intervjuer med pedagoger diskuterat genus för att ta reda på hur en genusmedvetenhet visar sig i utformandet av den fysiska miljön. Studien bygger på kvalitativa metoder med fokus på intervjuer som vi transkriberat och sammanställt. Vi kom fram till att de pedagoger vi intervjuat har delade tankar om genusfrågan och heller inte samma förhållningssätt. I resultatet kunde vi se en betydelsefull skillnad som lätt kan misstolkas som en och samma medvetenhet. På en utav förskolorna förekommer det en genusmedvetenhet medan det på den andra förekommer en könsmedvetenhet.

Orsaken till att vi valt att undersöka vårt ämnesområde är könssegregationen som råder på den svenska arbetsmarknaden. El- och energibranschen samt Vård- och omsorgsbranschen efterfrågar en mer jämn könsfördelning bland sina anställda. En viktig väg för rekrytering till yrken inom dessa branscher är yrkesprogrammen på gymnasieskolan. Vi har därför valt att undersöka vilka inre- och yttre faktorer som påverkar eleverna vid sitt gymnasieval. Vår frågeställning blev därför;Varför valde eleverna sina gymnasieprogram?Hur resonerar eleverna kring könssegregationen på de valda yrkesprogrammen?Vi har samlat in vår data genom att intervjua tre pojkar som går på El- och energiprogrammet samt tre flickor som går Vård- och omsorgsprogrammet. Vi har använt oss av en intervjuguide med bestämda teman och frågor som vi författat med bakgrund i våra valda teorier. Teorierna som vi analyserat vårt resultat med är Krumboltz (1976) Social inlärningsteori och Gottfredsons (1981) teori Circumscriptions and Compromise. Vårt resultat visar att de faktorer som har haft störst inflytande på informanterna är könsroller i samhället, vänners påverkan samt vilka framtidsplaner de har, medan faktorer som egenskaper och intressen hade mindre inflytande på deras val. Samtliga informanter uttrycker att de inte velat vara ensam flicka eller pojke på ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Vad vi kan ta med oss till vår framtida yrkesroll från denna studie är att könsroller är djupt rotade och påverkar hur vi väljer utbildning och yrke. Det blir en utmaning för oss i framtiden att utmana dessa könsroller. Vi tar också med oss att vänner har stort inflytande på ungdomars gymnasieval och att detta är något som är viktigt för oss att vara medvetna om i vår framtida yrkesroll.Nyckelord: Gymnasieval, Påverkan, Vänner, Könsroller, Föräldrar

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de män som jobbar på en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat närmare på. Som metod för att utföra detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vår studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av både sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men även tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig åt beroende på pedagogens kön. Slutsatsen vi kunnat dra av vår studie är att det överlag finns det en positiv inställning till män i förskolan. Trots den positiva inställningen upplevde männen i studien ett behov av att anpassa sig till verksamheten och motbevisa negativa föreställningar. Männen upplever att de har något att bevisa som förskollärare, det räcker inte att ”bara” tycka om barn som förklaring till sitt yrkesval.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barnskonstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnadermellan pojkar och flickor.Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet medutgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterathos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessakönsnormer.Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studienomfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett viavideoobservationer.Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade tillstereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a.robotar. Flickorna och pojkarnas tal skiljde sig åt då pojkarna i större utsträckning änflickorna använde talet till att förstärka sina konstruktioner. Flickornas tal handlade merom lekens innehåll och mindre om konstruktionerna.Slutsatsen är att konstruktionsleken blir en arena för stereotypa könsnormer därförskolebarnen positionerar sig i traditionella könsroller. Förskollärares närvaro ärviktig då dessa könsnormer ska motverkas av förskolan. Det är inte förskollärarnasdeltagande i leken som är viktig utan det handlar om förskollärarnas närvaro på ettobserverande plan i kombination med en medvetenhet om förekomsten av de stereotypakönsrollerna.

Den här uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanställas och analyseras. Resultatet visar på att pedagogerna genom genusutbildningen fått med sig såväl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrågor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhållningssätt. Denna kompetens hjälper pedagogerna att ha en öppnare inställning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet. Främst handlar det om personalbrist och för lite tid i verksamheten för vidare reflektion och diskussion. / The purpose of this paper is to increase a better understanding about the knowledge and experience that a education in gender leads to. By five qualitative interviews with pedagogues I have collected their view and experience. This research has revealed that the pedagogues by education in gender gets practical knowledge about how they can continue to work with issues concerning gender. The pedagogues have also increased their awareness about their action and attitudes. This knowledge and awareness leads to a more open mind concerning how they treat the children and plan the activities. The problems that the pedagogue meets in their work are lack of colleagues and time for reflection and discussion.

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssätt samt tankar kring barn urett genusperspektiv. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt d.v.s. hur de förhåller sigtill barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokushar legat på pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tänker om sitt arbetssätt/förhållningssätt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har använt oss avkvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att få fram vårt resultat. För attanalysera vårt insamlade material har vi valt att använda oss av den sociala inlärningsteorinsamt teorin om genuskontraktet.Vår undersökning har visat att pedagogerna vill arbeta genusmedvetet men även om de trorsig göra detta så sker mycket omedvetet och på rutin. Pedagogernas arbetssätt var mångagånger inte genusmedvetet vilket det själva trodde att det var. Våra observationer visade påskillnader i bemötning av barn men i intervjuerna hade pedagogerna andra tankar om sittarbetssätt.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen. De slutsatser vi dragit av vår studie är att pojkarna i både förskolan och förskoleklassen får mer uppmärksamhet från pedagogens sida än flickorna. Samtalen som pedagogen i förskolan förde med barnen skiljde sig inte i tonläge mellan flickor och pojkar, däremot såg vi en tendens att använda förminskande tilltalsnamn till flickor och samtalsämnena skiljde sig åt något. Kommunikationen med pojkarna i förskoleklassen bestod mestadels av förmaningar och korta kommandon, medan pedagogens kommunikation med flickorna bestod av samtal. Dessa samtal tenderade dock att bli avbrutna av pojkar som bland annat genom att vara högljudda tilläts uppta stor del av talutrymmet. Vi kan därmed se att kommunikationstekniken med flickor och pojkar i förskola och skola skiljde sig åt. / This student essay is about the communication between pedagogues and children during the pedagogic lunch situation in pre-scool and school seen from a gender perspective. The main question in the essay is: How does the communication during the pedagogic lunch look like from a gender point of view? We wanted to see how pedagogues in pre-school and school talk to girls and boys and if there is any difference in the way they are treated. We also wanted to investigate the pedagogues' thoughts about working with gender questions in pre-school and school.

Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals syn på vad män kan bidra för och med jämställdheten i förskolan. Den metod som användes för att besvara detta syftet var en kvalitativ intervjstudie. Det användes en intervjuguide med öppna frågor för att intervjua fem anställda på en förskola i Malmö. Resultatet ifrån intervjuerna analyserades med hjälpa av en omarbetad innehållsanalys. Slutsatsen som studien drar är att förskolepersonalen anser att män kan tillföra både för att höja yrkets status och att detta i sin tur kan locka fler män till yrket. Det fanns även en god erfarenhet av män i förskola och dem intervjuade såg professionella män i yrket mer än kapabla att jobba där. / The purpose of the study is to investigate the preschool staff's view of what men may contribute to the gender equality in preschool. The method used to answer this purpose was a qualitative interview study. An interview guide with open questions was used for interviewing five employees of a nursery school in Malmo. The results from the interviews were analyzed with the help of a revised content analysis. The conclusion of the study draws is that the preschool staff believe that men can bring both to raise the status of the profession and that this in turn could attract more men to the profession. There was also a good experience of men in preschool and those interviewed saw the professional men in the profession more than capable to work there.