Syftet med studien är att besvara om Bourdieus teori om symboliskt våld stämmer på ettav Sveriges mest uppmärksammade hedersmord på Fadime Sahindal.Den frågeställning som kommer att besvaras är följande:• Hur kan Fadime Sahindals historia beskrivas utifrån Bourdieus teori omsymboliskt våld?• På vilkets sätt yttrar sig våldet mot Fadime Sahindals utifrån teorin omsymboliskt våld?• Hur skildras Bourdieus beskrivning av könsrollerna i historien om Fadime?

I förskolan ska varje barn ges samma möjligheter till utveckling, lärande och lek, oavsett könstillhörighet. Vi har ändå kunnat se att barn ges olika möjligheter på grund av sitt kön, och att detta är som tydligast inom de estetiska ämnena. Vi kan även läsa i Skolinspektionens kvalitetsgranskning och i den senaste delegationen för jämställdhet i förskolan att flera förskolor brister i att arbeta med sitt jämställdhetsuppdrag samt att förskolan haft svårt att fullfölja sitt uppdrag i att motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar arbetet med genus och jämställdhet, främst inom de estetiska ämnena. Vi valde därför att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med genus och jämställdhet inom förskolan. Vi ville även rikta in studien på de estetiska ämnena eftersom vi sett att könsskillnader blir som tydligast där inom förskolans verksamhet. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. De resultat vi kom fram till var att pedagogerna försöker arbeta jämställt och att de ser det som en viktig del av förskolans arbete. Det var ingen av dem som hade någon speciell utbildning inom genuspedagogik men de ansåg ändå att de hade den kunskap som behövs samt att de får stöd i att arbeta mer jämställt från sin arbetsplats. Pedagogerna kunde dock inte se några stora skillnader mellan könen hos barnen bland de yngsta barnen samt inom de estetiska ämnena. Ändå antydde vissa på att de estetiska ämnena mest ses som feminina samt att de kunde se några skillnader i vad barnen intresserar sig för, till exempel att flickorna var dom som satt längre och ritade och målade.

Denna studie behandlar hur karaktärers egenskaper framställs i barnlitteratur och då specifikt egenskaper kopplade till genus. Den behandlar hur könsroller framställs i form av manligt och kvinnligt. Vidare diskuteras hur dessa framställningar kan komma att påverka barns skapande av genusidentitet. Genom att analysera språkets konstruktion och vad barnlitteraturen signalerar kan ovanstående frågeställning besvaras. Syftet med studien är att undersöka vad som framställs som stereotypt respektive normbrytande i den studerade litteraturen och detta genomförs genom att analysera textens uppbyggnad, konstruktion och innehåll. Metoden som använts i denna studie är en diskursanalys. Med denna metod kan språket brytas ned i smådelar och är därför en lämplig metod att använda när forskare vill analysera språkets konstruktion på djupet. Materialet i analysen är barnlitteratur och har bestått av fem stycken texter. Resultatet indikerar att det finns egenskaper som framställs som typiska för det manliga och kvinnliga, men det synliggörs också egenskaper som bryter mot dessa. I form av representation i litteraturen framkommer att män är mer representerade samt att denna framställning kan ha en påverkan på barnens skapande av genusidentitet. / This study treats both how characteristics are presented in children’s literature and how specific features are linked to gender. The focal areas refers to how gender roles are portrayed in the aspects regarding male and female form. This study also discusses how these representations may affect children’s creation of their own gender identity. By analysing the construction of language in children’s literature and the signals these works sends out, the above stated issues can be unraveled. Thepurpose of the study is to examine what is presented as stereotypical and norm breaking in the studied literature and this is carried out by analyzing the text's structure, construction and content. Our method of choice has been to use a discourse analysis. Through this method, you enable the language to be broken down into smaller parts, which is more suitable for analyzing the construction of the language in a more in depth manner. The material that has been used in the analysis, consists of five works of children’s literature. The results show that there are characteristics that tends to be typical for the male and the female, but features that break these expectations are also made visible. However when it comes to the representation of men and women in our studied material, it show that men are represented in a wider and more frequent manner and that this might have an impact on the creation of gender identity for young children.

Den här kunskapsöversikten handlar om hur kön och könsroller framställs i matematikläromedel i olika delar av världen. Syftet med den här översikten är att ta reda på vad forskningen säger om hur matematikläromedlen framställer flickors respektive pojkars kön och könsroller. I kunskapsöversikten kommer vi att lyfta fram styrkor och svagheter i den forskning vi inkluderat och värdera dessa. Det resultat och den slutsats vi kommer fram till kommer att ligga till grund för framtida forskning i ämnet.  I vår kunskapsöversikt har vi genomfört systematiska och manuella sökningar i databaserna Primo, DiVA och Google Scholar. Detta resulterade i sex forskningsartiklar som har analyserats och värderats. Studiernas tidsspann sträcker sig från år 1996 till 2020 och det är stor geografisk sprid. Vår kunskapsöversikt kommer fram till ett resultat som visar att kön och könsroller inte framställs på ett jämställt sätt i matematikläromedel. Män visas vara starkt överrepresenterade och könsroller framställs på ett mycket stereotypiskt sätt som kan ge en negativ effekt för elever i skolan. Vår kunskapsöversikt har även kunnat identifiera luckor i forskningen vilket tyder på att framtida forskning i ämnet är nödvändigt, framförallt på den svenska arenan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i fem vanligt förekommande bilderböcker som används vid högläsning för barn mellan tre och sex år. Tidigare forskning har påvisat att stereotypa könsroller är överrepresenterade inom barnlitteraturen och att manliga huvudkaraktärer dominerar över kvinnliga karaktärer. Studien utgörs av en kvalitativ text- och bildanalys av fem utvalda bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker hur könsroller representeras, och om det finns några stereotypa könsmarkörer.  Studien visar att de kvinnliga huvudkaraktärerna dominerar över de manliga i de fem undersökta titlarna. Studiens resultat visar även att det förekommer karaktärer som bryter mot de stereotypa könsrollerna, liksom karaktärer som upprätthåller stereotypa könsroller. Sammanfattningsvis finns det en variation av karaktärer som både bryter mot samt upprätthåller könsnormer i det undersökta materialet. Slutligen rekommenderar studien att pedagoger bör utveckla ett normkritiskt förhållningssätt till den litteratur de väljer att läsa högt för barnen.

This essay examines literary witches in three Swedish novels from the 1840s, with the purpose to show how these witches deviate from the gender norms existing in the Swedish society during this time. The novels analysed are I Dalarna by Fredrika Bremer, Hundrade minnen från Österbotten by Sara Wacklin and Tre fruar från Småland by Carl Jonas Love Almqvist. These contemporary novels depict the everyday life of characters where witches and magicians participate in different ways. The survey focuses on the inner and outer qualities of the witch-characters and discusses these in relation to the Swedish social norms regarding looks and way of living. To help with this, the study is inspired by a theoretical point created by Johanna McElwee’s research of American witch-literature and Sara Backman Prytz’s research of gender stereotypes. With these two, a witch-stereotype is created, where witches in the literature are stereotyped as ugly, old, uneducated, and evil. This theory is discussed together with the material which this survey analyses, and the results show that the witches in this literature does not fully confirm the stereotype McElwee has found, yet they differ from the contemporary gender norms.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i vad forskningen säger om kvinnor respektive mäns framställning i historieämnet. Detta utifrån tre inriktningar, historieläromedel, lärarens tankar om undervisningspraxis och elevers uppfattning om genus. Vi har sökt på forskning genom både nationella och internationella databaser på nätet och använt oss av litteratur som har funnits på vårt Universitetsbibliotek. Resultaten har visat att det finns en saknad av kvinnor inom historieämnet både i material och lärarpraxis. Resultaten visar också på insikten om att barn utvecklar sina identiteter utifrån deras skolmiljö både socialt och kunskaps innehållsmässigt.

Med digitaliseringens framträdande roll i förskolan har film blivit ett användbart verktyg i den pedagogiska verksamheten. En fråga att ställa i sammanhanget är därmed om pedagoger uppmärksammar genus i valet av barnfilmer såväl som det görs i valet av barnböcker? Syftet med denna studie är att analysera könsnormer som framträder i filmer, serier och videoklipp som visas i förskolan. Vi är även intresserade av hur pedagoger kan synliggöra och arbeta genusmedvetet utifrån dessa könsnormer. För att få fram ett urval av filmer som är representativt för pedagogisk verksamhet utformades en enkät som sedan skickades ut till pedagoger som arbetar i förskoleverksamheten. En innehållsanalys av de filmer som valdes utifrån enkätens svar genomfördes sedan med utgångspunkt i genusteori och begreppen tudelad könsordning, subjektspositionering, könsnormer och könsstereotyper. Resultatet av vår innehållsanalys synliggör att såväl traditionella könsstereotypiska som könsöverskridande karaktärer förekommer i svenska filmer för barn. Det stereotypa för den tudelade könsordningen kan ses uttryckas i karaktärernas val av aktiviteter och föremål, utseende, språk samt personlighetsdrag. Tre centrala aspekter som genomsyrar resultatet är dels att de manliga karaktärerna dominerar i filmernas handlingar med en aktiv roll, dels att de kvinnliga karaktärerna är mer benägna att överskrida den tudelade könsordningen samt att det finns svårigheter i att gestalta könsneutrala karaktärer i filmer. En slutsats som vi presenterar är att filmer kan erbjuda barn olika subjektspositioneringar som kan resultera i både begränsningar och möjligheter i skapandet av deras könsidentitet. Eftersom de kvinnliga karaktärerna ofta porträtteras som mer könsöverskridande än de manliga karaktärerna tolkar vi att denna obalans därmed kan resultera i att större utrymme ges för flickor att uttrycka sig normöverskridande än för pojkar. / With the prominent role of digitalization in preschool, film has become a useful tool in educational activities. The question is whether teachers pay attention to gender in the choice of children’s film as in the choice of children's books? The purpose of this study is to analyze gender norms appearing in films, series and videos that are shown in preschool. We are also interested in how teachers can work with gender awareness based on these films. In order to obtain a selection of films that are shown in preschool, a questionnaire was designed and sent out to preschool teachers. A content analysis of the films selected, on the basis of the answers from the questionnaire, was then conducted based on gender theory and the concepts of male-female duality, subject positioning, gender norms and gender stereotypes. The result of the content analysis shows that both traditional gender stereotypes as well as gender transgressions exist in Swedish children’s films shown in preschools. Stereotypes of the male-female duality can be seen in the characters choices of activities, objects, appearances, language, and personality traits. Three central aspects permeate the result: Firstly, men dominate with an active role. Secondly, women are more likely to transcend the male-female duality. And thirdly, there are difficulties in depicting gender-neutral characters in films. One conclusion that we present is that films can offer children different subject positions that can result in both limitations and opportunities for them in the creation of their gender identity. Since female characters are often portrayed as more gender transgressive than male characters, we interpret that this imbalance can result in more room for girls than for boys to express themselves in a manner transcending norms.

Detta är en jämförelsestudie mellan två olika förskolor (en kommunal och en kyrklig) i olika regi som behandlar hur förskollärare och förskolechefer resonerar/talar kring arbetet med genus i förskolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i detta arbete lyder:•Hur resonerar/talar förskollärare och förskolechefer kring genus?•Hur jobbar förskolorna för att bryta de stereotypiska könsrollerna?•Vilken roll spelar förskolornas olika styrning för hur de arbetar med genus?Med hjälp genusteorier, miljön som den tredje pedagogen och teorier om att bli sig själv har jag analyserat min empiri. Det är genom inspelade intervjuer som empirin samlats in och jag har därefter transkriberat allt material. Resultatet visar på att trots förskolornas olikheter i såväl regi som geografisk lokalisering så är genusarbetet liknande. Skillnaderna ligger till störst del i lokalerna och i pedagogernas tankesätt. Den kommunala förskolan jobbar på ett sätt, som utifrån kan anses politiskt korrekt - att de resonerar/talar kring genus med stöd från forskning och vetenskap, medan den kyrkliga förskolan mer förlitar sig på personliga erfarenheter och kollegiala samtal.

Bakgrunden till studien är en idé om barnboken som pedagogiskt redskap för att bidra till en normvidgad verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur barnen orienterar sig gentemot normvidgade barnböcker. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar av boksamtal med barn i fyra-till femårsåldern under en tidsperiod på fyra veckor i två olika förskolor. Analysen av empirin bygger på Sara Ahmeds (2006) tankar kring orientering enligt hennes queera fenomenologi, samt Judith Butlers begrepp heteronormativitet. Studiens resultat visar att barns orientering kring kön i barnböcker är mångfacetterat, att barnens desorientering och reorintering är smärtfri. Resultaten visar att det finns anledning att reflektera kring om den normvidgade barnboken kan användas som ett neutralt redskap i förskolan för barnen att orientera sig kring och hjälpa barnet att hitta sin egen linje.