Eating disorders are characterised as a sustaining disorder of eating and mainly affects young women. Previous research has found that lack of motivation and ambivalence complicates the recovery. From a caring perspective, motivation to change is important for recovery. The aim of the literature review was to illustrate motivational interviewing in the care of people with eating disorders. The study was performed as a literature review through structured searching with critical review of previous research. The literature review found associations between motivational interviewing and improved motivation in people with eating disorders. Motivational interviewing resulted in increased readiness for change and increased commitment in treatment. Motivational interviewing made it possible with openness, honesty and understanding between the nurse and the person with eating disorders; a therapeutic alliance was established. The study found that the therapeutic alliance entailed a mutual cooperation, in which the person found support to develop own resources for recovery. Research on motivational interviewing in the care of people with eating disorders is limited which leads to gaps in knowledge and indicates that further research is motivated. The study indicates that nurses need depth knowledge about eating disorders and motivational interviewing.

Inledning: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga vuxna i åldrarna 10–24 år i Sverige, och den kan ta sig många uttryck, bland annat i form av ätstörningar och muskeldysmorfi. I denna litteraturöversikt fokuseras på dessa diagnoser ur ett genusperspektiv. Syfte: Studien avser att belysa ätstörningar och muskeldysmorfi ur ett genusperspektiv. Metod: Denna litteraturöversikt är en ”intergrative litterature review” där tidigare publicerad forskning sammanställs och tolkas. Artikelsökning har skett genom databaserna CINAHL och PubMed, varifrån tio vetenskapliga studier valts ut och analyserats. Resultat: Det konstaterades att ätstörningar och muskeldysmorfi påverkas starkt av rådande utseendeideal, oavsett om det är faktiska ideal eller subjektivt upplevda. Bilder på kroppar för vilka individen exponeras tycks också de spela en avgörande roll för individens uppfattning av en normativ kropp. Generellt beskrivs och uppfattas enligt studierna ätstörningar som ”kvinnligt” och muskeldysmorfi som ”manligt”. Både män och kvinnor kan drabbas av kroppsmissnöje, och ideal i enlighet med rådande könsrollsnormer styr på vilket sätt detta tar sig uttryck. En man som lider av en ätstörning beskrivs som omanlig, och i attitydmätningar utsätts kvinnor för hårdare stigmatisering generellt. Diskussion: Kroppsmissnöje och dess konsekvenser kan orsaka stort lidande, men kan på ett effektivt sätt motverkas genom folkhälsoinsatser för att främja goda normer, en positiv kroppsuppfattning samt motverka stigmatisering. En god arena för detta kan vara genom massmedia och genom insatser för ökad självkänsla. Minskad stigmatisering och hälsosamma normer kan öka benägenheten till att söka hjälp för eventuella problem, och därmed också minska trycket på samhälleliga insatser för drabbade.

Ätstörningsproblematiken inom idrotten har aktualiserats de senaste åren. Problematiken har visat sig vara större inom idrotten och mer specifikt inom estetiska idrotter samt bedömningsidrotter. Flera aspekter av ätstörningar grundar sig i utformningen av kroppsideal därav studiens syfte. Syftet är att belysa utövarnas uppfattning om kroppsideal inom simhopp i Sverige och vad detta ideal har för konsekvenser på utövarnas hälsa. Simhopp som både är en estetisk idrott och bedömningsidrott ska enligt tidigare forskning vara en riskgrupp för ätstörningar. Undersökningen sker med hjälp av en enkät utskickad till alla simhoppsutövare över 15 års ålder i Sverige. Undersökningen visade att simhopparna upplever ett starkt kroppsideal inom Sverige där simhoppare ska vara korta, smala och vältränade men inte med för mycket muskelmassa. Detta kroppsideal påverkar även utövarna till den mån att de känner sig pressade, ändrar sina matvanor, vill ändra sin kropp och hanteras annorlunda om de inte passar in i kroppsidealet. Dessa konsekvenser råder flera likheter med bristande självuppfattning och ätstörningsproblematik och kan komma att bli nedrivande för Simhoppssverige. Svensk Simidrott bör undersöka detta djupare för att förebygga en förankrad ätstörningsproblematik och psykisk ohälsa inom idrotten. / Eating disorders is a subject that, during the last few years, has received a lot of attention. It has been shown that eating disorders is a bigger problem within sports and more precise within sports judging aesthetics and performance. Several of the causes for eating disorders can be linked with body ideals and its shaping, therefore the aim of this study. The aim is to elucidate the divers view of body ideal and its consequences within diving in Sweden. Diving is both an aesthetic and judging sport and should thus be at risk for eating disorders according to previous research. This study is conducted via a questionnaire sent out to all divers over the age of 15 in Sweden. The results show that the divers experience a strong body ideal within diving in Sweden. Whereas the divers should be short, thin and well-trained but not with too much muscle mass. This body ideal affects the divers to that extent that they feel pressured, change their eating habits, want to change their body and are treated differently if they do not fit the ideal. These consequences have several similarities with low self-perception and eating disorders and can have destructive impacts on diving in Sweden. Swedish swimming should further research this subject to prevent establishing eating disorders and mental illnesses within its association.

Mandometer® är ett medicinskt hjälpmedel som används för att normalisera ätbeteende hos personer med övervikt och ätstörningar. Mandometer® har utvecklats av Mando Group AB och används i behandling på Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av Mandometer® från generation fyra till generation fem. Den nya versionen består av en tunnare våg och en mobilapplikation, istället för en våg och en bärbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens användarvänlighet. På uppdrag av Mando Group AB har en sådan utvärdering genomförts med hjälp av enkät och samtal med både patienter och förstagångsanvändare. Resultatet har sammanställts och analyserats och utifrån detta har slutsatsen dragits att användarvänligheten är tillräcklig, men brister finns. För att åtgärda dessa brister har förslag på förbättringar tagits fram. Det har även skapats ett utkast på en användarhandledning för att ytterligare förbättra användarvänligheten. Resultatet visar också att utvecklingen av produkten är en klar förbättring, jämfört med tidigare version. / Mandometer® is a medical device, which assists patients with overweight and eating disorders to normalize their eating beahavior. Mandometer® has been developed by Mando Group AB and is used on Mandometer- and Mandolean Clinics in Sweden, USA and Australia in their treatment. A new version of Mandometer® has been recently developed, from generation four to generation five. It consists of a light scale and a mobile app, instead of a scale and a computer.  No previous study about the usability of the new version has been done. On behalf of Mando Group AB has such an evaluation been executed using questionnaires and conversations with both patients and healthy individuals. The results have been compiled and analyzed, and based on this a conclusion has been drawn. The usability is sufficient, but there are some deficiencies. This can be fixed by the suggested improvements and the written instruction manual. The result also shows that the development of the product is a clear improvement compared to the previous version.

Previous research describes co-morbid substance use disorders and eating disorders as a complex issue. Research on collaboration between Swedish addiction treatment facilities and Swedish eating disorder care is scarce. The aim of this Bachelor thesis is to analyze and understand how professionals in addiction care and professionals in eating disorder care experience collaboration regarding people with comorbid substance use disorders and eating disorders. The approach of this study is hermeneutic. The bio-psycho-social model and Collaboration Theory are used for data analysis. The data consists of nine semi-structured interviews with professionals working in either regional eating disorder care or municipal addiction care or in an independent addiction treatment facility. The informants work in different Swedish municipalities and regions having varying occupations. Some work in social services, others in medical care. Our results show varying experiences of collaboration among the informants. Some informants think collaboration works well whilst others see room for improvement. Poor collaboration is described by some informants as due to organizational prestige or bureaucracy. Some informants emphasize that referrals between different care units lead to long wait times for the patients/clients during which nobody takes responsibility for the patient, whose health may worsen. The professionals use different strategies, treatments, and methods to treat and recognize comorbidity and to collaborate with other care units. Joint care planning, reaching a consensus and having a holistic viewpoint are methods that the informants use. The informants have different views on which disorder that precedes the other, and also on which treatment is best suited for this type of comorbidity. Several professionals believe that the addiction should be treated primarily. According to the professionals, prerequisites for collaboration are: established contact with other collaborative parties, the knowledge and accessibility of other professionals, patient consent and motivation. An exchange of knowledge at an organisational level is requested, regarding subjects such as collaboration and comorbidity. / Tidigare forskning visar att samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning är ett komplext problem. Forskning om samverkan mellan missbruksvård och ätstörningsvård i Sverige är dock ett relativt outforskat område. Denna intervjustudie syftar till att analysera och förstå hur professionella inom missbruksvården och professionella inom ätstörningsvården upplever samverkan gällande personer med samsjuklighet: missbruk och ätstörning. Studien antar en hermeneutisk ansats, det biopsykosociala perspektivet samt samverkansteori används för att analysera empirin. Empirin består av nio semistrukturerade intervjuer med professionella inom regional ätstörningsvård, kommunal missbruksvård och ett fristående behandlingshem. Informanterna arbetar i olika kommuner och regioner samt har olika yrkesbakgrund inom bland annat socialtjänst eller hälso- och sjukvård. I studien framgår de professionellas samverkanupplevelse, arbets- och behandlingssätt av personer med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning. Därtill framgår vilka förutsättningar som enligt informanterna bör ligga till grund för att upprätta samverkan kring klientgruppen. Resultaten visar att de professionellas erfarenheter och upplevelse av samverkan varierar. Att samverkan fungerar väl respektive om samverkan behöver förbättras lyfts fram. Dålig samverkan på grund av prestige eller i form av en byråkratisk klyfta mellan kommun och region identifieras av några informanter. Vissa informanter framhåller att remisskickande mellan vårdenheter leder till långa väntetider, där klienten eller patienten ”bollas runt”. Under väntetiden kan den vårdsökande fara illa. De professionella använder olika arbetssätt och strategier för behandling, för att fånga upp samsjuklighet och för att inleda samverkan. Gemensam vårdplan, samsyn och helhetssyn är några arbetssätt de professionella utgår ifrån. Informanterna har olika syn på vilket sjukdomstillstånd som föregår det andra och ser även olika på vilken behandling som lämpar sig bäst för denna typ av samsjuklighet: flera anser att missbruket bör behandlas först. Upplevda förutsättningar för samverkan är upprättade kontakter med annan samverkanspart, professionellas kunskap, tillgänglighet samt patientens samtycke, initiativtagande och motivation. Organisatorisk kunskapsöverföring om samverkan och samsjuklighet efterfrågas.

Bakgrund   Ätstörningar påverkar ungefär nio procent av världens befolkning. De definieras som allvarliga och tvångsmässiga beteenden med potentiellt livsfarliga konsekvenser. Sexuella-och könsminoriteter är sårbara och marginaliserade grupper med hög risk för att lida av psykisk ohälsa. Deras upplevelser och erfarenheter som marginaliserade samhällsgrupper påverkar deras interaktion med vården. Syfte Att beskriva prevalensen och lidandet av ätstörningar hos sexuella-och könsminoriteter. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturstudie. För att söka ut de 17 originalartiklar som inkluderades i studien användes tre separata databaser och manuell sökning. Alla artiklar har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Därefter lästes materialet igenom och en integrerad dataanalys användes för att analysera det syntetiserade resultatet. Resultat Sexuella-och könsminoriteter påvisade en högre risk för att lida av ätstörningar än ciskönade heterosexuella individer. Helt homosexuella deltagare hade ofta en officiell ätstörningsdiagnos medan bisexuella deltagare rapporterade höga resultat på bedömningar om ätstörningar. Ätstörningar och ätstörningsbeteende var ofta förekommande hos könsminoriteter med motiveringen att framhäva eller förtrycka könskaraktärer. Deltagare rapporterade upplevt lidande på grund av en bristande kunskap eller möjlighet till vård. Slutsats Det finns ett behov av ett empatiskt förhållningssätt gentemot målgrupperna samt utbildning i att förstå minoritetsperspektivet för att minska lidandet bland sexuella-och könsminoriteter som lider av ätstörningar. Minoritetsstress måste tas i beaktning när man hanterar minoriteter då de löper hög risk för fysiska och psykiska sjukdomar. Resultaten illustrerade skillnader mellan grupperna vilket lyfte fram vikten av att se individen holistiskt. Genom att arbeta för att förstå minoritetsperspektivet kan vårdgivare bidra till globala mål samt lindra lidande för individen. / Background Feeding and eating disorders affect about nine percent of the human population. They are defined as serious and compulsory behaviours with potentially life-threatening consequences. Sexual and gender minorities are vulnerable and marginalised groups who are at risk of suffering psychological illnesses. Their experiences as marginalised groups of society affect their interaction with the healthcare system.  Aim To describe the prevalence and suffering of feeding and eating disorders amongst sexual and gender minorities. Method The study is a non-systematic literature review. Three separate databases along with manual search were used to find the 17 primary articles included in the study. All articles have been reviewed as per Sophiahemmet University’s assessment instruments. Thereafter, the source material was examined, and an integrated analysis was used to analyse the synthesised results.  Results Sexual and gender minorities exhibited a high risk for suffering feeding and eating disorders than cisgendered heterosexual individuals. Completely homosexual participants were more likely to have an official feeding and eating disorder diagnosis whilst bisexual participants reported high scores on feeding and eating disorder questionnaires. Feeding and eating disorders and disturbed eating behaviours were frequent amongst gender minorities with the motivation of accentuating or repressing sex characteristics. Participants reported further suffering due to lack of knowledge or care amongst healthcare providers.  Conclusions There is a need for an empathic attitude and education in understanding the minority perspective to reduce the suffering amongst sexual and gender minorities suffering feeding and eating disorders. Minority stress needs to be taken into consideration when dealing with minorities as they are at high risk of physical and mental illnesses. The results illustrated various differences between the subgroups which highlighted the importance of viewing the individual holistically. By working to understand the minority perspective, healthcare providers can contribute to global goals as well as alleviate suffering for the individual.

The purpose of this literature review was to find common factors for the persons who predispose to eating disorders. These factors shall help the nurse to recognise early signs of eating disorder behaviors. The literature review is directed to the nurse and will answer the issue: Which groups in the community run the risk of developing eating disorders? Furthermore, this knowledge shall lead to a better understanding of persons having eating disorders and be used as an aid in his/her encounter with these patients. The method was a literature review based on eight scientific articles, which were interpreted on the basis of the competence of the nurse. The results indicated that persons with eating disorders had a very low self-esteem and a low body image. At the same time, it appeared that these persons with an anorectic behavior had put high demands on themselves. The results also indicated that an eating disorder behavior in adult age often had its origin in the childhood. / Syftet med litteraturstudien var att kartlägga gemensamma faktorer hos de personer som predisponerar för ätstörningar. Dessa faktorer ska vara till hjälp för sjuksköterskan att känna igen tidiga tecken på ett ätstörningsbeteende. Litteraturstudien riktar sig till allmänsjuksköterskan och ska besvara frågeställningen: Vilka grupper i samhället ligger i riskzonen för ätstörningar? Vidare skall denna kunskap leda till ökad förståelse för de personer som lider av ätstörningar och användas som ett hjälpmedel i hans/hennes möte med dessa patienter. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som tolkades utifrån allmänsjuksköterskans kompetensområde. Resultatet visade att personer med ätstörningar hade en väldigt låg självkänsla och dålig kroppsuppfattning. Det framkom samtidigt att personer med ett anorektiskt beteende hade stora krav på sig själva. Resultatet visade också att ett ätstörningsbeteende i vuxen ålder oftast hade sina rötter i barndomen.

Bakgrund Ätstörningar är ett växande samhällsproblem och kan förekomma hos en person oavsett kroppsvikt, könsidentitet eller etnicitet. Fördomar om hur en stereotypisk person med ätstörning ser ut och beter sig förekommer både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Personer med ätstörningar förekommer såväl i primärvården som i den specialiserade ätstörningsvården. Eftersom ätstörningar orsakar ett psykiskt och somatiskt hot mot personens hälsa behöver sjuksköterskan inom alla vårdkontexter ha kunskap och förståelse om personens upplevelse av situationen.  Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse av att erhålla vård vid ätstörningar. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades artiklarna från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet.  Resultat Det sammanställda resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Upplevelser av ett viktfokus, Behovet av att bli tagen på allvar samt Vårdrelationens betydelse. Resultatet indikerar att oavsett ätstörningsdiagnos upplevs ätstörningsvården ofta exkluderande. Därtill är det viktigt att bli bekräftad i sin sjukdom och att utveckla en medmänsklig vårdrelation. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att när ätstörningsvården upplevs inkluderande och anpassar vården efter personen finns goda möjligheter att erhålla ett positivt behandlingsresultat. Med ökad kunskap och förståelse om ätstörningar kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsansvar bemöta önskemålet om att ätstörningsvården ska utgå från ett helhetsperspektiv. / Background Eating disorders are a growing problem in society and can occur in persons regardless of body weight, gender identity, or ethnicity. Stereotypes about how a person with an eating disorder looks and behaves exist both within society and within the healthcare system. People with eating disorders can seek care and support in both primary health-care settings and specialized eating disorder services. Since eating disorders pose a psychological and somatic threat to a person’s health, nurses in all areas of care need to have knowledge and understanding of the person’s situation.  Aim The aim of this literature review is to describe the person’s experience of receiving care for eating disorders.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using various combinations of keywords. A quality assessment of the articles was conducted based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis approach was used to compile the results. Results The compiled results were presented under three main categories: Experiences of a weight focus, The need to be taken seriously, and Significance of the healthcare relationship. The results indicate that regardless of the eating disorder diagnosis, the eating disorder care is often experienced as excluding. Additionally, it is important for the person to get the illness confirmed and to develop a compassionate patient-caregiver relationship.  Conclusions This literature review showed that when eating disorder care is experienced as inclusive and tailored to the person, there are good opportunities to achieve a positive treatment outcome. With increased knowledge and understanding about eating disorders, nurses through their nursing responsibilities can meet the desire for eating disorder care to be based on a holistic perspective.

Compassion Focused Therapy är en integrativ transdiagnostisk behandlingsform som syftar till att öka self-compassion och minska skam och självkritik hos individer med psykisk ohälsa. Skam och självkritik har i hög grad identifierats hos personer med ätstörningar, som också ofta anses svårbehandlade. Denna studie syftade till att undersöka huruvida CFT kan vara ett behandlingsalternativ vid ätstörningar. En single-subject design med upprepade mätningar användes (n=5). Studien visade på tvetydiga resultat men indikerar att en del individer kan vara hjälpta av denna behandling. Fortsatt forskning är således motiverad / Compassion Focused Therapy (CFT) is an integrative transdiagnostic treatment aiming at increasing self-compassion, and reducing levels of shame and self-criticism in individuals with psychiatric illness. High levels of shame and self-criticism have been identified in people suffering from eating disorders, disorders who are usually considered difficult to treat. The aim of the present study was to investigate if CFT could be considered a treatment option for eating disorders. A single-subject design with repeated measures was used (n=5). The results were ambiguous, though indicating that CFT could be helpful for some individuals with eating disorders. Further research is warranted.

The aim of this study is to create a deeper understanding of the disease known as eating disorder. The study is based on four autobiographies written by individuals who themselves have been affected by eating disorders. These stories have been studied using a narrative approach. To achieve the purpose, the study is focused on what participants describe as the factors underlying the onset of the disease, the factors that participants describe maintained their eating disorders, as well as what is described to be the factors responsible for their recovery. By my interpretation of the stories, I have been able to identify common factors that all participants describe to be influential in their disease course. The common factors that have been identified are relationships, expectations and emotions. The result shows that it is possible to see a variation in how these factors have influenced the participants' disease course. The variety of how these factors have influenced suggests that each individual's care is unique. The results have been analyzed by using the theory of social construction.