Studien handlar om patienters upplevelse av vilka fördelar och nackdelar det finns med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar som en resurs i vårdarbetet. Insamlingen av empirin genomfördes i form av åtta stycken kvalitativa intervjuer där forskaren intervjuade patienter som går i behandling för ätstörningar. Samtliga intervjupersoner hade varit i kontakt med personal som har egna erfarenheter av ätstörningar. Ämnet analysers utifrån teoretiska begrepp som erfarenhetskunskap, förståelse, bemötande, identifikation och att vara en förebild respektive överidentifikation, motöverföring samt självexponering. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar. Denna personal kan bland annat tillhandahålla en särskild resurs inom vårdarbetet, nämligen erfarenhetskunskap, vilket är en typ av kunskap som inte går att läsa sig till och som övrig personal därför inte kan bistå med. Patienterna upplever även att personal med egna erfarenheter av ätstörningar har en ökad förståelse för deras sjukdomssituation och kan hjälpa patienterna att förstå sig själva bättre genom att förklara varför de tänker, känner eller agerar på att visst sätt. Patienterna beskriver även att denna personal har ett bättre bemötande gentemot dem på så sätt att de får patienterna att inte känna sig lika utsatta i den hjälpsökande positionen samt har förmågan att se sjukdomen utifrån ett individuellt perspektiv istället för att enbart utgå ifrån diagnosens kännetecken. Deltagarna upplever att de kan identifiera sig med personalens sjukdomsupplevelse och resa till att bli frisk vilket leder till att patienterna lättare tar till sig denna personals budskap. Patienterna kan se anställda med egna erfarenheter av ätstörningar som förebilder eftersom att de lyckades bli friska och stå emot ätstörningen. Denna personal har även en förmåga att reducera patientens känsla av skam kring sjukdomen eftersom att den anställde själv har varit sjuk tidigare. Studiens resultat visar även att det finns nackdelar med att personal använder sig av sina egna erfarenheter av ätstörningar i vårdarbetet. En nackdel är när personalens arbete påverkas av överidentifikation vilket ges i uttryck när personalen antar saker som inte stämmer om patienters sjukdomstillstånd baserat på deras egna sjukdomsupplevelser, vilket skapar frustration hos patienten. Personalens motöverföring kan även påverka hur de utformar behandlingen eftersom att denna personal har en känslomässig koppling till sjukdomen vilket kan resultera i att det är svårare att ställa krav på patienterna. Patienterna beskriver även att personalens självexponering kan påverkar deras behandling negativt om personalen berättar något om sin tidigare sjukdomsupplevelse som kan ge patienten nya ätstörda idéer eller vara triggande. Alternativt om personalen fokuserar för mycket på att berätta om sina egna erfarenheter istället för att fokusera på patientens behandling. Om personalens självexponering uppfattas vara oprofessionell i patientens ögon kan det få vårdtagaren att tveka på den professionellas kompetens. / The study is about patients' experience of the advantages and disadvantages of staff using their own experience of eating disorders as a resource in the care work. The gathering if empiric was conducted in the form of eight qualitative interviews where the researcher interviewed patients undergoing treatment for eating disorders. All interviewees have previously been in contact with staff who have their own experience of eating disorders. The subject of the study is analyzed based on theoretical themes such as experience knowledge, understanding, treatment, identification, being a role model, over-identification, countertransference and self-disclosure. The results show that there are several benefits that staff use their own experience of eating disorders. This staff may, among other things, provide a special resource in the field of care, namely experience knowledge, which is a type of knowledge individuals can’t learn by reading, so other staff do not possess this knowledge. Patients also find that staff with their own experiences of eating disorders have a better understanding of their disease situation and can help patients to understand themselves better, by explaining why they think, feel or act in a certain way. Patients also describe that these staff treat them better, in a certain way that they make the patients feel less vulnerable in their care-seeking position and has the ability to see the disease from an individual perspective instead of being based solely on the diagnosis's characteristics. Participants find that they can identify themselves whit the staff's disease experience and travel to recovery, which leads to that the patients more easily receive this personals message. Patients can see employees with their own experience of eating disorders as role models, because they managed to get healthy and resist eating disorders. This staff also has the ability to reduce the patient's sense of shame about the disease, because the employee self has been ill previously. The study's results also show that there are disadvantages to staff using their own experience of eating disorders in the care word. On disadvantage is when staff work is affected by over-identification, which is expressed in terms of staff assuming things that do not match patient's disease state based on their own disease experiences, which causing the patient to feel frustrated. The countertransference of the staff can also affect how they design the treatment because these personal have an emotional link to the disease, which may result that it is more difficult to make demands to the patient. Patients also describe that staffs’ self-disclosure may adversely affect their treatment if the staff tells something about their own previous disease experience that can give the patient new eating ideas or be triggering. Alternatively, the staff focus too much on telling their own experiences instead of focusing on the patient's treatment. If the self-disclosure of the staff is perceived to be unprofessional in the patient's eyes, it may cause that the patient will be doubtful about their professional competence.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara “hälsosam” i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat. Metod: Föreliggande studie är av kvalitativ karaktär då vi vill undersöka varför unga kvinnor tänker, gör och agerar på ett visst sätt. Studien har sin utgångspunkt i en hermeneutisk ansats då det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Metoden används för att genom förståelse tolka samhällsyttringar och andra produkter av mänskligt medvetande. Empirin bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldern 19-25 år. Resultat: Studien visar att de intervjuade unga kvinnorna visar tecken på träningsberoende. De visar även tecken på kroppsfixering och en problematisk relation till kost. Således behöver unga kvinnor stödjas och medvetandegöras om de risker som överträning medför och det krävs empowerment för att dessa kvinnor ska få egenmakt över sina liv. De fynd vi gjort visar att det finns betydligt mer att undersöka inom området och då främst de bakomliggande faktorerna för överdriven träning. / Background: The benefits of physical activity is often discussed, but too rarely the consequences when it becomes excessive. It creates a complex situation when exercise and being "healthy" is essentially seen as something positive. Young women today are exercising increasingly, and they have the highest probability of ending up in a risky behavior such as eating disorders, mental illness and exercise dependency. Aim: The aim of this study is to examine the underlying factors that can be identified for these young women who exercise more than recommended. Method: This study is qualitative in nature since we want to study why young women think, do and act in a certain way. The study was based on a hermeneutic approach as it is a research method in which interpretation is central. The method is used so we by understanding are able to interpret social expressions and other products of human consciousness. The empirical data is based on five semi-structured interviews with young women aged 19-25 years. Results: The study displays that the interviewed young women shows signs of exercise dependency. They also show signs of body fixation and a problematic relationship to diet. Thus, the young women need to be supported and made aware of the risks of overtraining causes and requires empowerment to gain power over their own lives. The findings show that there is much more to explore in the area, mainly the underlying factors for excessive exercise.

Bakgrund: Man kan se att en stor andel unga kvinnor lider av ätstörning samtidigt som det ä rbrist på kunskap om vilka hälsopromotiva åtgärder som är viktiga vid tillfrisknande. Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande faktorer som bidragit till att unga kvinnor tagit sig ur en ätstörning. Metod: Kvalitativ metod med snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes för att nå deltagarna. 17 kvinnor i åldrarna 19-59 år medverkade i studien. Öppna brev användes för att samla in data. De öppna breven analyserades enligt kvalitativinnehållsanalys med latent ansats där författarna tog ut meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman. Analysen resulterade i tre huvudteman: Jag och min starka kropp, En främjande och glädjefylld miljö där jag kan vara mig själv och “Det löser sig nog -”stärkande insatser. Sex subteman skapades: Inom mig, Lyssna på kroppens olika behov, Balans mellan krav och stöd från betydelsefulla människor i min närhet, Faktorer i minomgivning, Konsten att sköta kosten och Professionell personal och preventiva verktyg som resurs. Resultat: Det som framkommer i resultatet är att flera olika faktorer främjade hälsa hos de unga kvinnorna och bidrog till att de tillfrisknande från ätstörning. Dessa faktorer var; att acceptera den man är och ge sig själv kärlek. Att få stöd och uppmuntran från nära. Aktiviteter och positiva sammanhang. Matstöd och preventiva åtgärder på klinik samt vägledning av utbildad personal. Slutsats: Riskåldern för att drabbas av ätstörning är 13-30 år och därför är det viktigt att jobba med hälsofrämjande insatser redan i ung ålder. I den här studien framkom det att flera olika faktorer är viktiga för tillfrisknande från ätstörning men även för att stärka hälsa hos kvinnor som är friska. / Backgound: A large population of young women suffers from eating disorders and at the same time there is a lack of knowledge about which health promotive tools are important in the fight to get well. The aim of the study was to investigate which health promoting factors that contributed to the womens recovery. Methods: Qualitative method with snowball sampling and convenience sampling was used to find the participants. 17 women in the age of 19-59 years participated in the study. Data was collected by open letters and then analyzedwith latent qualitative content analysis where the authors arranged meaning units, codes, categories, sub-themes and themes. The analysis resulted in three main themes: Me and my strong body, An encouraging and joyful environment where I can be myself and "It will all be alright" - strong efforts. Six sub-themes were created: Within me, Listening to the different needs of the body, Balance between demands and support from important people in my environment, Factors in my environment, The art of manage the diet and Professional staff and preventive tools as a resource. Results: What is evident in the results is that several factors promote health for the young women and contributed to the recovery from eating disorders. To accept who you are and give yourself love. To get support and encouragement from near. Activities and positive contexts. Food support and preventive methods at the clinic and guidance of healthcare professionals. Conclution: Most common age to suffer from eating disorder is 13-30 years old. Therefore, it is important to work with health promotive efforts at a young age. In this study, it emerged that several factors are important for recovery from eating disorders, but also for strengthening the health of women who are healthy.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga tillstånd och orsakar stort lidande för drabbade. Patienterna har störda uppfattningar om kropp och ätande samt upplevs svårbehandlade. Basal kroppskännedom utgår från kroppens rörelser, där kroppsmedvetenhet övas, tankar och känslor integreras. Vetenskapligt finns begränsad kunskap om hur patienter med ätstörning ska bemötas, men den terapeutiska alliansen påverkar följsamhet och behandlingsresultat. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av vad som påverkar skapandet av en terapeutisk allians vid behandling med Basal kroppskännedom vid ätstörningsproblematik. Metod: Studien har kvalitativ, deskriptiv design i åtta semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter som rekryterades genom ändamålsenligt- och snöbollsurval. Data analyserades med induktiv ansats.  Resultat: Fem kategorier och elva underkategorier identifierades. Huvudkategorierna är “Metoden bjuder in till helhetssyn och tillitsfull relation”, “Yrkesskicklighet och personlighet en tillgång i komplexa mötet”, “Kroppslig och verbal kommunikationsförmåga ger samarbetet fler dimensioner”. “Arbetet siktar mot självständigt och hållbart tillfrisknande” samt “Terapeutiska miljön påverkar trygghet och fokus”. Slutsats: Alliansskapandet genom Basal kroppskännedom är mångfacetterad i mötet med patientgruppens komplexa sjukdomssituation. Faktorerna som utkristalliserades påverkar både enskilt och gemensamt, skapandet av en fysioterapeutisk allians. Genom resultatet framträder en början till beteendeförändringsstrategier med hjälp av beteendemedicinskt förhållningssätt, socialkognitiv teori samt stress-copingteori

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka tränarnas upplevelser i idrottsföreningar gällande ätstörningar bland föreningens aktiva barn och ungdomar. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats genomfördes med hjälp av fem individuella intervjuer för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Materialet analyserades genom tematisk analys och kategoriserades i tre teman: Kunskap om kostvanor, Föreningens styrdokument och Föreningens stöd och resurser.  Resultat: Resultaten visade att majoriteten av tränarna inom idrottsföreningar har erfarenhet av deltagare med ätstörningar. Den övervägande delen av tränarna saknar kunskap om ätstörningar, och alla intervjuade tränare var omedvetna om föreningens policyer och riktlinjer.  Slutsats: Baserad på denna studies resultat bör ätstörningar bland barn och ungdomar prioriteras eftersom kunskap och riktlinjer för att motverka ätstörningar inom idrottsföreningar är i princip obefintliga.

Den här studien undersöker hur kvinnor upplever och tolkar hur kvinnokroppens representation i sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa. Genom en översikt av tidigare forskning, intervjuer med sex kvinnor i åldern 20-30 år samt tillämpning av social inlärningsteori och receptionsforskning, syftar vi till att ge en nyanserad insikt i detta viktiga samhällsproblem och ge läsarna en stark teoretisk grund för att förstå problemet. Kombinationen av social inlärningsteori och receptionsforskning ger oss möjlighet att få en nyanserad förståelse för hur publiken tolkar och interagerar medieinnehållet, detta genom att använda oss av begrepp som bland annat aktiv publik, mediebruk, inlärning och modellering. Resultaten av studien visar att sociala medier kan ha en negativ påverkan på hälsa och självkänsla på grund av den utbredda förekomsten av orealistiska skönhetsnormer och den konstanta jämförelsen med andra. Detta kan vara skadligt och i en del fall leda till ätstörningar. Vårt resultat visar också på att det finns positiva aspekter av sociala medier som kan främja en hälsosam självbild, såsom möjligheten att få tillgång till kropps-positivistiskt innehåll. / This study examines how women perceive and interpret the representation of the female body on social media and its impact on their self-esteem and mental health. Through a review of previous research, interviews with six women aged 20-30 years, and the application of social learning theory and reception studies, our aim is to provide nuanced insight into this important societal issue and give readers a strong theoretical foundation for understanding the problem. The combination of social learning theory and reception studies allows us to gain a nuanced understanding of how the audience interprets and interacts with media content, using concepts such as active audience, media use, learning, and modeling. The results of the study show that social media can have a negative impact on health and self-esteem due to the widespread prevalence of unrealistic beauty standards and constant comparison with others. This can be harmful and, in some cases, lead to eating disorders. Our findings also highlight that there are positive aspects of social media that can promote a healthy self-image, such as access to body-positive content.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara några år efter att kvinnlig rösträtt införts i Sverige. Denna studie pekar på forskning som uppmärksammat att Beskow tidigt förde in samhällskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet låg henne varmt om hjärtat. Studien bekräftar och fördjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden använder sig av sofistikerade litterära strategier för att uppmana till motstånd mot snäva och inskränkta samhällsnormer samt plädera för en friare samhällsdebatt. Med hjälp av en ramberättelse skapar Beskow i bild och text ett dualt/jämlikt tilltal som når både vuxna och barn. Hon lyfter fram en aktiv flicka och visar redan i den inledande ramberättelsen på skapandet och läsandet som en jämlik sysselsättning, där generationer och kön kan mötas på jämbördig nivå. Studien visar därtill att Elsa Beskow använder sig av naturen för att peka på patriarkala och andra samtida maktrelationer och att hon uppmanar till motstånd och visar andra möjliga, friare könsroller och föreställningar. Uppsatsen visar också att Beskows "nya sköna gröna värld" tangerar modern debatt. Ett underliggande budskap är att vad som är ”normalt” bestäms genom maktutövning, och att snäva normer krymper oss som människor och gör avvikelsen till ett samhällsproblem. Bilderboken kan delvis ses som ett inlägg mot alltför normerande kroppsuppfattningar och på så vis kopplas till dagens ätstörningsproblematik.

Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter. Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd. Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt. / Background Previous research has found weight-class athletes to be at risk of developing disordered eating, something that could be induced by the demands of the sport. Powerlifting and weightlifting are examples of weight-class sports where weight loss strategies are utilized for increased competitiveness. Coaches have a key role in recognizing and counteract disordered eating behaviors in their athletes, but an in-depth perspective on how they address the impact of weight loss strategies in female athletes is lacking. Objective The aim of the study is to explore coaches’ experiences of and approaches to established weight loss regimes and weight control within weightlifting and powerlifting. The focus is on coaches’ experiences of having trained female athletes in the historically male-dominated sports of weightlifting and powerlifting.  Method Semi-structured interviews were conducted with nine coaches. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis.  Results The analysis resulted in five categories: - Weight loss culture as a normalized phenomenon within the sports, - The conditions of the sports require the use of weight loss methods, - Risk of developing, disguising and/or escape questioning of disordered eating, - Athletic development is held back by identity and society’s body ideals and - Coaches lacking support and guidelines – left alone in the matter of responsibility. The focus on weight and weight loss was considered widely accepted in the sports, which meant that disordered eating could be disguised and overlooked. Competitiveness was described as the basis for the weight loss strategies, justified both within the sport and in society, where society’s body-ideals also interfered with athletic development. The coaches requested interventions for increased knowledge on the subject and action plans for when an athlete needs professional support.  Conclusion Athletes in powerlifting and weightlifting exist within an environment that increases the risk of dysfunctional eating and weight control behaviors and is deemed dangerous for individuals with susceptibility to develop disordered eating behaviors and eating disorders. To avoid a setting where eating disorders flourish freely, interventions will be needed within the sports.

Kroppsuppfattning påverkar vår livskvalitet. Utöver att prestera på tävling behöver tyngdlyftare och styrkelyftare delta på en invägning, där deras kroppsvikt avgör vilken viktklass de tävlar i. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan lyftares kroppsuppfattning och upplevelse av att vara aktiv och tävlande inom tyngdlyftning och/eller styrkelyft. Metod: 210 svenska tyngdlyftare och styrkelyftare med tävlingserfarenhet i åldrarna 15–70 år deltog i studien. Deltagarna svarade på en digital enkät som inkluderade ett av författaren nyskapat instrument om förekomst av beteenden och upplevelser av att tävla i en viktklassidrott, samt Body Esteem Scale for Adolescents and Adults om kroppsuppfattning. Resultat: Signifikant positiva korrelationer av måttlig styrka påvisades mellan kroppsuppfattning och tävlingsupplevelse, samt mellan kroppsuppfattning och viktupplevelse. Svag positiv korrelation påvisades mellan kroppsuppfattning och invägningsupplevelse. 60 % av studiedeltagarna rapporterade positiv kroppsuppfattning och 40 % rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning. Slutsats: Studiens resultat indikerar att kroppsuppfattning och upplevelse av att tävla, upplevelse av sin kroppsvikt och att tävla i viktklass(er), samt upplevelse av invägning har ett samband. Då 40 % av populationen rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning tyder resultaten på praktiska förbättringsmöjligheter där idrottares kroppsuppfattning kan förbättras. / Body image affects our quality of life. In addition to performing in competition, weightlifters and powerlifters need to participate in a weigh-in, where their body weight determines which weight class they compete in. The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between lifters’ body image and experience of being active and competing in weightlifting and/or powerlifting. Method: 210 Swedish weightlifters and powerlifters with competition experience aged 15–70 years participated in the study. The participants responded to a digital questionnaire that included an instrument newly created by the author on the prevalence of behaviours and experiences of competing in a weight class sport, as well as the Body Esteem Scale for Adolescents and Adults. Results: Positive correlations of statistical significance and of moderate strength were found between body image and competition experience, as well as between body image and weight experience. Weak positive correlation was demonstrated between body image and weigh-in experience. 60 % of the participants reported positive body image and 40 % reported mixed/split or negative body image. Conclusion: The results of the study indicate a relationship between body image and experience of competing, experience of one's body weight and competing in weight class(es), as well as experience of weigh-ins. As 40 % of the population reported mixed/split or negative body image, the results indicate practical opportunities where athletes’ body image can be improved.

This thesis investigates the application of TrueBalance, a conversational agent designed to support young adults vulnerable to eating disorders (EDs). TrueBalance integrates Cognitive Behavioral Therapy (CBT) techniques with biomedical insights, including genetic and neurobiological factors, to provide a more personalized and scientifically grounded support system. It addresses limitations in existing dietary monitoring tools that usually focus on calorie tracking and food intake, often neglecting the nuanced needs of specific groups like young females and elite athletes, who are particularly vulnerable to EDs and disordered eating behaviors.  The study addresses how biomedical determinants can be integrated into a conversational agent, how these agents can utilize CBT principles to support individuals vulnerable to EDs, and what challenges and opportunities arise from the user’s perspective when using such a dialogue model. The research strives to bridge the gap in current dietary self-monitoring tools by offering a more robust and empathetic support system for individuals struggling with EDs. Through iterative development and user testing, TrueBalance has demonstrated its potential as an engaging educational tool. Feedback from both therapists and users has highlighted the tool’s utility in real-world settings. It has led to suggestions for enhancements in personalizing interactions and making response systems more adaptive. The findings suggest conversational agents like TrueBalance have potential in non-clinical support environments for individuals with EDs and function as a potential informative, supportive tool for therapists’ education. / Denna masteruppsats undersöker användningen av TrueBalance, en konversationsagent designad för att stödja unga vuxna som är sårbara för ätstörningar. TrueBalance integrerar tekniker från Kognitiv beteendeterapi (KBT) med biomedicinska insikter, inklusive genetiska och neurobiologiska faktorer, för att tillhandahålla ett mer personligt och vetenskapligt förankrat stödsystem. Den tar itu med begränsningarna i befintliga verktyg för kostövervakning, som vanligtvis fokuserar på kalorispårning och matintag men ofta förbiser de nyanserade behoven hos specifika grupper, såsom unga kvinnor och elitidrottare, som är särskilt sårbara för ätstörningar och ätstörda beteenden. Studien behandlar hur biomedicinska determinanter kan integreras i en konversationsagent, hur dessa agenter kan använda KBT-principer för att stödja individer sårbara för ätstörningar, samt vilka utmaningar och möjligheter som uppstår från användarens perspektiv när de använder en sådan dialogmodell. Forskningen strävar efter att överbrygga klyftan i nuvarande verktyg för kostövervakning genom att erbjuda ett robustare och mer empatiskt stödsystem för individer som kämpar med ätstörningar. Genom iterativ utveckling och användartester har TrueBalance visat sin potential som ett engagerande pedagogiskt verktyg. Återkoppling från både terapeuter och användare har belyst verktygets nytta i verkliga sammanhang. Det har lett till förslag på förbättringar för att personalisera interaktioner och göra responssystemen mer adaptiva. Resultaten tyder på att konversationsagenter som TrueBalance har potential i icke-kliniska stödmiljöer för individer med ätstörningar och kan fungera som ett potentiellt informativt, stödjande verktyg för terapeuters utbildning.