I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn. De sammanfattade det hela med att de estetiska uttrycksformerna påverkar språkutvecklingen på ett positivt sätt.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling. Frågorna handlar även om fritidspedagogens roll på fritidshemmet och hur de planerar och skapar förutsättningar för en lärande miljö utifrån bilden. Resultatet visar att bild har en stor del i barnens lärande och utveckling.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper. De skillnader vi fann var främst i de praktiska bitarna kring skapandet. Den viktigaste skillnaden, enligt oss, var hur pedagogerna i de olika grupperna arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna i den Reggio Emiliainspirerade gruppen arbetade både oftare och mer reflekterande med pedagogisk dokumentation än pedagogerna i den allmänna gruppen. I barnsynen såg vi de största likheterna mellan grupperna. Alla pedagoger såg till exempel skapandet som utvecklande för barnen på många sätt.

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta ämnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vävs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig på att mina elever saknade förståelse av bildspråket. Orden och texterna kom därför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förståelse för bildspråket. Ett ämnesövergripande arbete genomfördes. Frågeställningar: Är det betydelsefullt för eleverna att använda text, ord och bild i kombination? Hur kan man arbeta ämnesövergripande med text, ord och bild? I resultatet av denna studie pekar på behov av större förståelse av att med ord och text i kombination arbeta ämnesövergripande inom bildundervisningen. Senare i diskussionen tas betydelsen av att text och bild i kombination upp. Betydelsen av att vi lärare bygger upp ett arbetsklimat av samverkan, vilket ger eleverna en starkare helhet mellan de olika ämnesområdena poängteras. I resultatet av mitt arbete visar att eleverna har ett behov att nå en större förståelse för hur man arbetar text, ord och bild i kombination. Samarbetet ger eleverna en större helhet. Senare i diskussionen tar jag upp vikten av att text, ord och bild hänger ihop. Mina slutsatser grundar jag på resultatet av min studie.

The objective of this thesis has been to investigate the approval process for an image. This investigation has been carriedout at four catalog-producing companies and three companies working with repro or printing. The information wasgathered through interviews and surveys and later used for evaluation. The result of the evaluation has shown that allbusinesses are very good at technical aspects but also that the biggest problem they have is with the communication. Theconclusion is that businesses need a clear construction for the image process. This will minimize the communicationproblems and make the process effective.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi. Resultatet visar att skapande i bild och illustrationen till text kan verka som språkutvecklande verktyg i en multisensorisk undervisning.

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kan förmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kan tjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion i undervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuella bildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiska bildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetod i form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiska och semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuella typen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sin religiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan. Frågeställningar för studien är vilken betydelse anser pedagoger att bildskapande processer har för barns språkliga och kommunikativa utveckling? På vilket sätt arbetar pedagogerna med bild- och formskapande? Bakgrunden har litterär genomgång av områden av estetiska lärprocesser, synen på samlärande, barns skapande kommunikation och det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med utbildade pedagoger inom förskoleverksamheten som arbetar inom bild och skapande i verksamheten. Resultatet visar att samtliga väljer att arbeta ämnesintegrerat i projekt och med pedagogisk dokumentation. Respondenterna påpekar språkutvecklingens viktiga roll som en integrerad del i skapandet då det ges många kommunikativa förutsättningar i skapandet och aktiva samtal om bilderna i form av diskussioner under skapandeprocessen. Liksom vid reflekterande arbetssättet med barnen då pedagogerna möjliggjorde dokumentationen som pedagogiskt verktyg. Samtliga respondenter ser projektform som ett sätt arbeta med flera ämnen till möjlighet för en estetisk lärprocess. Det viktigaste var inte produkten eller det färdiga resultatet av skapandet utan utvecklingsprocessen under tiden. Genom skapande, dramalek, utställningar, filmtillverkning och bygglek integrerades och möjliggjordes lärprocesser. Fantasi och kreativitet var viktiga inslag i skapandet för barnen att utveckla och upprätthålla. Arbetet med pedagogisk dokumentation förekom hos samtliga respondenter och etiska ställningstaganden i samband med dokumentationens användning. Genom diskussioner och medvetenhet i förhållningssättet hos pedagogerna finns en pågående process i form av samtal mellan kollegor. Samtliga ansåg att det är problematiskt och svårt att veta hur ett fungerande etisk förhållningsätt inom dokumentationen bör se ut i skilda situationer inom förskolan. Resultatdiskussionen sammankopplar de litterära källor och forskning inom området inkluderat egna reflekterande åsikter samt egna tolkningar. Vidare undersökning av ämnet skulle vara intressant ur ett genusperspektiv. Använda samma frågeställningar till manliga pedagoger och se utfallet av resultatet. Det manliga perspektivet gör sig gällande i en kvinnodominerande arbetsplats som förskolan utgör. Skulle det framträda andra kopplingar ur detta perspektiv i kommunikativa handlingar inom skapande. Denna frågeställning kan utgöra en grund för vidare undersökning.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild. Forskning och bakgrundslitteratur pekar på att bildspråket fungerar kommunikativt. En del författare menar vidare att vi lever i ett bildsamhälle där det blir allt mer av vikt att använda sig av bildspråket. Mot den bakgrunden är det märkligt att det finns lärare som anser att man inte behöver bild som ämne i åk 1-3 och som dessutom påstår att det inte finns med i läroplanen.