Techn. University, Diss., 2005--München.

Thesis (doctoral)--Universität, Lausanne, 2001. / Includes bibliographical references (p. 206-211).

München, Techn. Univ., Diss., 2000.

<p>Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra:</p><p>För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen.</p><p>Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet.</p><p>Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit.</p><p>Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter.</p>

<p> </p><p>Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.</p><p> </p>

University, Diss., 2005--Hamburg.

Denna undersökning syftar till att undersöka bilden av de nomadiska samerna så som den framstår i ett urval av svenska läroböcker tryckta mellan 1868-1958 och jämföra den bilden med en mer allmän bild av utomeuropeiska nomader. För att uppnå detta syfte utgår undersökningen från Kenneth Nygrens bildbegrepp som innebär att alla beskrivningar och värderingar som förmedlas i materialet, det stereotypa och enkla och det nyanserade och komplexa, betraktas för att synliggöra en mer fullständig bild av samerna i svenska läroböcker. Exempel är hur familjerelationer beskrivs, vilka egenskaper folket tillskrivs och deras relation till andra folk-, och till naturen. Genom att jämföra flera bilder över en längre tidsperiod kan förändringen i synen på samerna intill grundskolans införande synliggöras. Bilden av de nomadiska samerna jämförs med den av de utomeuropeiska nomaderna för att tydligare belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan bilderna. Resultatet av undersökningen visar att46det finns några gemensamma element som står sig stadigt över tid. Men bilden av samerna framstår i ett fredligare, och trevligare ljus, samt att bilden av samerna också är mer nyanserad. / This study aims to show how the image of the Sami has changed during 1868-1954 by studying what Swedish textbooks have highlighted about the Sami. Furthermore, this study compares the image of the Sami to the image of Non-European nomads to show the relationship between these images but also how they change during the period. The study uses the theory of image that Kenneth Nyberg formulates in his thesis. Every description and valuation in the textbooks are considered, the stereotypical and elementary as well as the elaborated and complex. Specific descriptions and valuations that are highly valued are those concerning, family relations, characteristics, relations with other cultures, and the relation with nature. The result of this study shows that the image of the Sami and of the Non-European nomads have similarities between each other that are lasting over time. The study also shows that the image of the Sami is more elaborated and that they are portrayed in a friendlier way than Non-European nomads.

Det här arbetet undersöker hur användare tolkar och tar in information från texter och illustrationer. Relationen mellan dessa två medium nämns i andra studier utan att vidröra ämnet kring hur relationen fungerar. Därför är det denna studies avsikt att undersöka relationen mellan infografiken och texten utifrån en användares perspektiv. Tillämpningen av detta görs med hjälp utav framtagningen av två olika designförslag som sätter mer fokus på ett av de två mediumen. Designprocessen för designförslaget inleddes med en litteraturstudie för att hitta forskningsartiklar och böcker om relaterade ämnen och teorier som kunde användas i undersökningen. Därefter användes en deep space analys i designprocessen för att undersöka vilka principer, teorier och egna kunskaper som skapar det bästa resultatet för de två designförslagen. Designförslagen utvärderas sedan genom att sex intervjuer utförs med användare. Förslagen testas genom att användarna får använda sig utav dem för att använda sig utav en skrivmaskin, ett föremål som är bekant men metoden av användning är mindre känt. Intervjun undersöker bl.a. hur användarna tolkar grafiken och texten samt deras tankar och åsikter om de två designerna. Analysen visar att användare gärna såg en kombination av text och bild och ingen vill riktigt se något utan någon text alls även om det skulle fungera. De vill också ha en väldigt tydlig riktning i följd ordern. Den här studiens syfte har delvis uppnåtts, men intervjuerna gör det tydligt att mer arbete med designen skulle kunna ge fler användbara resultat.

Bildlärares och elevers förståelse av subjektiva upplevelser i olika bildmässiga sammanhang utifrån kultur och värderingar, är essentiell för kommunikation och utveckling i ett mångkulturellt klassrum. För att undvika missförstånd kan lärare med hjälp av kulturkompetens och ett interkulturellt perspektiv lättare uppfatta en sådan situation. Skolverkets studier visar dock att två tredjedelar av elever i högstadiet inte har kunskap om analys och tolkning av bilder. Resultatet i studien visar att intresset för interkulturell lärar- och elevkompetens inom bildämnet växer utanför Sverige, där forskningsresultat visar exempel på framgångsrik undervisning. Interkulturell kommunikation har även fått uppmärksamhet inom svensk utbildning, men bilddidaktisk forskning i ämnet är begränsad. Svenska läroplaner nämner inte interkulturalitet i bildämnet överhuvudtaget. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på betydelsen och vikten av bildlärares och elevers förståelse för varandras upplevelser i bildämnets olika bildsammanhang. Studien utgår därför från en kvalitativ ansats. Syftets och frågeställningarnas grundkonstruktion vilar på aktuell, vetenskapligt förankrad, bilddidaktisk forskning . Frågeställningarna behandlar användningen av bildämnet som ett verktyg för interkulturellt lärande, bildlärares interkulturella kompetens samt behovet av interkulturell kommunikation i bildämnet.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.