No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur fyra bildlärare resonerar om sin undervisning med digitala medier. Studien är genomförd utifrån Ulf P. Lundgrens teori om ramfaktorer, d.v.s. om hur olika på förhand givna ramar så som läromedel, skollagar och ekonomi, inverkar på bildpedagogers undervisning. Fyra kvalitativa ostrukturerade djupgående intervjuer med på högstadiet yrkesverksamma bildlärare har genomförts. För att finna teman och ge en överblick för informanternas resonemang har deras uttalanden kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att informanterna menar att arbete med digitala medier inte är vanligt förekommande. Tre av fyra menar själva att de arbetar för lite med digitalt arbete. Alla skulle vilja arbeta mer. De beskriver däremot inte att det är deras egen kompetens som saknas. Visserligen har de inte fått någon fortbildning, men informanterna har tillgodogjort ilja arbeta mer.t sätt inte är vanligt hos informanterna, tre av fyra tycker själva att de arbetar för lite med digitalt arbetesig nödvändig kunskap på annat håll. Enligt denna studie är det hårdvaran, i form av datorer med hög prestanda som saknas, som krävs för att arbeta med rörlig bild och digitalt foto. Studien visar att alla informanterna har ett eget stort intresse för digitalt arbete. Det är istället de fysiska och organisatoriska ramarna som ses som största hindret för att bedriva den enligt kursplanen angivna undervisningen.

Läroplanen för ämnet bild redogör för att elever i årskurs 4–6 ska utveckla förmågan att skapabilder samt filmer med digitala tekniker och verktyg. Enligt Skolverket upplever hälften avlärare i grundskolor upplever dock ett kompetensutvecklingsbehov gällande IKT sompedagogiskt verktyg. I förhållande till detta är det intressant att undersöka hur lärare resonerarkring att använda IKT i bildundervisningen.Studiens syfte är att synliggöra lärares attityder till och användning av IKT- verktyg ibildundervisningen. Användningen belyses genom det teoretiska ramverket TechnologicalPedagogical Content Knowledge, vilket synliggör lärares kunskaper kring en adekvatundervisning med teknik, pedagogik och ämnesinnehåll.Metodredskapet i studien utgörs av kvalitativa intervjuer med bildlärare inom årskurs 4–6.Genom ramverket belyses respondenternas erfarenheter och uppfattningar kring att användaIKT-verktyg i undervisningen. Materialet bearbetas och analyseras utifrån ramverketskategorier, vilket visar hur de samspelar och påverkar varandra, då samtliga aspekter behövsvid hög grad av TPCK.Tillgången till IKT- redskap uppfattas som god på samtliga av lärarnas arbetsplatser. Deuppfattar dock den egna digitala kompetensen som låg gällande hur IKT kan användas sompedagogiskt verktyg, framförallt när elever ska arbeta med digital bild- och filmframställning.Lärarnas Technological Knowledge, påverkar därmed deras uppfyllelse av ramverkets andraaspekter. Med tanke på att digital bild- och filmframställning framställs som enämneskunskap i läroplanen, samt att den utförs med hjälp av IKT-verktyg, kan digitalakunskaper ses som en dold ämneskunskap. Då lärare idag kan ses som digitala immigranter,är det viktigt att sträva mot integration i de digitala infödingarnas värld.

Denna studie handlar om hur platser beskrivs genom den berättande retoriken och den visuella kulturen. Detta gör jag genom att titta på specifika diskurser om platsers identitet och lägga dem intill andra diskurser med gemensamma nämnare och därigenom få fatt på det för givet tagna. Jag har utgått från tre olika platser som både liknar och skiljer sig från varandra beroende på i vilken diskurs de befinner sig. Dessa platser är Malexander i Östergötland, Olaigatan i Örebro och tre olika platser i Toscana. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap om hur den visuella kulturens olika bilder och retorik formar platsers identitet och därigenom även människors identitet. Den syftar till att ge förståelse om platsidentiteters tillblivelse specifikt. Studien syftar därmed till att beskriva eventuella mönster och variationer i uppbyggnaden och underhållet av en plats, liksom framtidsbilden av den. Studien utgår från visuell och performativ etnografi som sammanförs i en rad olika metoder som intervjuer, både semistrukturerade och personliga, undersökande gestaltningsmetoder och deltagande observationer med fotografering. Undersökningen antar ett sociokulturella och ett poststrukturaliskt perspektiv. Diskursteori används både som metod och teori. Frågeställningarna är:Hur bidrar den visuella kulturen till formandet av platsers identitet?Hur bidrar landsbygdsdiskursen, statusdiskursen och uppdelningsdiskursen till formandet av platsers identitet? / Images of Places- Visual Culture's Importance of a Place's Identity I have examined three different sites that strongly differ from each other. These sites are Malexander, a small village in the south of Östergötland, and the parlor of Örebro, Olaigatan. I personally have a strong connection to these two sites. The third site is Tuscany in Italy. I have visited this place only in my imagination and through other people's photos. During ten days in april 2017, I traveled to Tuscany for the first time in my life to see how my estimated picture of the site was compared to reality. As a whole, my work is about how these sites are described by the visual culture of rhetoric and discourse, and how others regard the sites. In today's society, many different ranking lists flourish, which means that winners and losers are appointed. How does this affect the people who happen to live in the "scrapheap'’ in comparison to ''the expanding fields’’? And how can knowledge of this lead to a more contemporary and urgent schooling? Urban and rural space, for instance what identities that exist within and between them? Or how people relate to them?

We encounter images and visual expressions on a daily basis. An image says more than a thousand words... but maybe the images can say too much? The school plays an important role in the development of democracy, gender equality, tolerance and respect of human rights. It is therefore important to have a discussion about the content of the textbooks and reflecting upon how these support the school's duty. I intend to investigate how images are produced in teaching materials for religious education, focusing on Christianity and Islam. The method of the essay is a semiotic content analysis. To reach the purpose, to investigate how and what images depicted in the teaching materials for religious education, four questions have been compiled: How does the image material look? What relationship does image and text have with each other, and how do they communicate? What is the balance between men and women? Are these different depending on the subject area? Do the textbooks show stereotypes or generalizing views through pictures? The result of the study shows that the analyzed textbooks have a relatively rich image content. Both books have religious phenomena as the main motive of the pictures. One of my most important issues in this analysis was whether the images had a reasonable caption or text link in the current text. Only 8% of the analyzed material had no caption or text attachment. The result also shows that both textbooks reinforce stereotypes. In Christianity, it became clear that 55% of the imagery shows stereotypical patterns, and in the texts about Islam, 60% show stereotypical patterns. A general view is that images contribute to learning and can help explain and illustrate a difficult subject. In particular, images are good for creating variation from the text, but using images must be done with care and caution, as images can easily contribute and reinforce stereotypic perceptions and prejudices.

I denna studie undersöks elevers uppfattningar om bildämnets digitalisering. Detta görs utifrån Bernsteins teorier om “the sacred and the profane” och konceptet av ämnesparadigm. Studien baseras på en observation och kvalitativa respondentintervjuer med nio elever indelade i tre olika grupper.  Undersökningen visar att eleverna i studien anger traditionella tekniker, kreativitet och fritt skapande som kärnan i bildämnet och att de därmed främst sluter sig till det estetiskt- praktiska paradigmet. Dock nyanseras detta av att några elever i studien accepterar, och en elev som föredrar, digitalt orienterade uppgifter i bildämnet och en elev som anger kommunikativa aspekter som något en bör lära sig i bildämnet. Gemensamt är att eleverna vill arbeta praktiskt men att de accepterar digitala medier som verktyg bland andra verktyg i bildämnet. Elevernas förhållande till digitala medier i bildundervisningen präglas också av vilket program de arbetar i och den tid och kunskap de besitter under ett digitalt projekt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i bild tänker om upplägg av undervisningen och hur de väljer att starta upp lektioner samt de strategier de använder för att stimulera eleverna. Studien bygger på intervju och observation av två gymnasielärare som jobbar i olika kommuner. Resultatet visar att lärarna ser stor vikt av att eleverna ska känna sig trygg då självförtroendet ofta påverkar motivationen. Samt att en tydlighet kring uppgifter genom formuleringar och bildexempel, det vill säga styrda uppgifter kan minska osäkerheten hos eleverna då det vet vad som förväntas av dem.

Syftet med studien har varit att undersöka högstadieelevers syn på bildämnet, jämföra resultatet med tidigare rapporter och ta reda på hur elevernas uppfattning om bildämnet och andra faktorer påverkar deras motivation. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning till elever i årskurs 9 på en skola utanför Stockholm. Resultatet visar att eleverna i större utsträckning än i tidigare undersökningar uppfattar bildämnet utifrån en kommunikativ ämneskonception och ser möjligheter att utveckla sin kreativitet, men att uppfattningarna skiljer sig markant åt mellan flickor och pojkar. Eleverna motiveras av att ha en bra lärare, möjlighet att lyckas i ämnet, få återkoppling och kunna förbättra sin uppgift och att kunna välja uppgift och uppgiftslösning. Eleverna önskar större frihet och valfrihet, motiveras av att få teckna och måla och av upplevd nytta av bildämnet på fritiden och i framtida studier. Eleverna i undersökningen drivs främst av en prestationsinriktad målorientering där höga betyg är viktiga och misslyckanden ett hinder.

Enligt lgr11 i moderna språk ska läraren variera sin undervisning. Skolverket påvisar att användandet av bilder som ett pedagogiskt verktyg för moderna språk kan bidra till språkutveckling. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för hur fransklärare arbetar i årskurs 6–9 med bilder i sin undervisning och hur detta kan förklaras.Studiens teoretiska ramar är det sociokulturella perspektivet. För att undersöka detta har fem lärare som undervisar franska i moderna språk på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ metod för att samla in empirin. Resultatet visade att fransklärare använder bilder som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning för att utveckla förmågor (höra, läsa, skriva och prata). Fransklärare i denna studie uppgav att bilder kan stötta elevernas lärande på olika sätt. Lärarnas svar speglar Lev Vygotskijs syn på lärande kring att förstå hur man använder kunskaper och begrepp, och Jean Piagets perspektiv kring hur man stärker minnet genom användning av bilder. Läraren blir som en guide i klassrummet när det gäller användning av bild som ett semiotiskt verktyg för att kommunicera med andras kultur och värdegrund.

Detta arbete behandlar frågan om en betraktares syn på vad som anses vara en ”bra bild” förändrats över tid. Ett antal olika prisbelönta bilder från tre olika tidsperioder analyseras för att utröna om bedömningen har förändrats över tid. Analyserna berör i första nyhets- och reportagebilder eftersom det är sådana som oftast utsetts till årets bild. Men resultatet torde vara allmängiltiga även för andra typer av fotografier. Arbetet tar också upp utvecklingen med att fler och fler bilder idag publiceras på sociala medier och därmed får ett annat syfte än tidigare fotograferande. Detta kopplas till den tekniska utvecklingen av fotograferandet.