I denna studie undersöktes olika bilders funktion i två läroboksserier för årskurs 2 och 3 med ursprung i olika länder. Den ena läroboksserien grundar sig i en svensk matematiktradition och den andra i singaporiansk. Utifrån tidigare forskning kring bilder i läroböcker klassificerades olika typer av bilder som mer eller mindre funktionella för lärande. Studien utgick från ett multimodalt teoretiskt perspektiv där lärande ses som en utveckling av teckenskapande och tolkande förmåga och läroboken som designad och påverkad av den kontext i vilken den skapats. Förutom verbalspråklig skrift ses text som bestående av bilder, symboler och andra teckensystem, där alla olika system bidrar till en helhet.  Resultatet av studien visade att de två läroboksserierna hade både likheter och skillnader när det kom till vilken funktion bilder hade i aritmetiska problemlösningsövningar. Bilder som representerar hela det numeriska innehållet i övningen, vilka visat sig funktionella för lärande, förekom i begränsad andel i de båda läroboksserierna. Båda läroboksserierna hade däremot en stor andel bilder som kan konkretisera innehållet i det matematiska problemet. Dekorativa bilder, en typ av bild som inte ses som funktionell för lärande, förekom inte alls i läroboksserien med ursprung i singaporiansk matematik, medan de utgjorde ungefär en femtedel av bilderna i serien med ursprung i svensk matematiktradition. En slutsats som drogs var att designen av läroboken och de skillnader som påvisades mellan läroboksserierna kan påverka hur teckenskapande och teckentolkande ter sig i klassrummet.

SammanfattningSom vikarierande bildlärare i gymnasieskolan har jag mött skiftande ämnesföreställningar och övertagit kursplaneringar med betydande skillnader både i kursinnehåll och i följ-samhet till Skolverkets centrala kursinnehåll. Utifrån dessa gjorda erfarenheter har syftet med denna studie varit att undersöka hur bildlärares ämnesföreställningar påverkar kursinnehåll och kursplanering och att därmed belysa frågan om hur bildämnet lever upp till Skolverkets syfte och mål och i förlängningen skollagens §9 om en likvärdig skola. Begrepp och teorier som har använts i studien har utgått ifrån Michael Foucault teorier om diskursers dominans och makt. Studiens metod har varit mixad där kvalitativa metoderna har använts för att hitta, förstå och formulera indikatorer för olika ämnesföreställningar i bildämnet och kvantitativa metoder för att analysera och söka samband mellan bildlärarnas ämnesföreställningar, val av kursinnehåll i kursplaneringar och Skolverkets centrala kursinnehåll. Studiens resultat har visat att bildlärare vars ämnesvärdering är intrinsikal och som delar Skolverkets ämnesföreställning gör val av kursinnehåll i sin kursplanering med stark koppling till både sin egen ämnesföreställning och Skolverkets centrala innehåll medan bildlärare vars ämnesvärdering är instrumentell och som inte delar Skolverkets ämnesföreställning antingen delvis eller helt frångår Skolverkets centrala kursinnehåll. Studien har visat tendenser på en olikvärdig bild- och formutbildning kopplat till bildlärares ämnesföreställning även om slutsatser om likvärdigheten i bild- och formutbildning i gymnasieskolan generellt inte låter sig göras, då underlaget i studien har varit för litet och inte tillräckligt representativt.

Ericsson har utvecklat ett ramverk för multimediakommunikation som heter Mario. Mario kan användas för att sätta upp video- och ljud-samtal över IP och finns fungerande på Android och iOS. Mario är en del av web browsern Bowser som finns att hämta på Google Play eller App Store. Bowser möjliggör att köra WebRTC applikationer skrivna i HTML5 och JavaScript på Android och iOS. Nu när Microsoft släpper sina nya plattformar, Windows RT, Windows 8 och Windows Phone 8 så finns ett intresse att försöka flytta detta ramverk till dessa plattformar. Vi kommer göra ett försök att porta Mario till Windows RT. Anledningen till att Windows RT valdes är för att det är den första plattformen att släppas av de tre nämnda produkterna. Plattforms APIet som används i Windows RT kallar för Windows Runtime (WinRT). Många delar av det här APIet delas med Windows Phone 8 och hela WinRT APIet exponeras i Windows 8. Det här betyder att förutsatt att koden designas på rätt sätt så borde den gå att flytta mellan Windows RT, Windows 8 och Windows Phone 8 utan problem. Windows RT är ett operativsystem utvecklat för att fungera på datorer som använder ARM-baserade processorer. För att Mario ska kunna fungera på WinRT så måste följande mål uppfyllas: De open-source bibliotek som används av Mario måste byggas på Mario. C/C++ kod måste kunna köras på Windows RT plattformen. Mario ramverket måste integreras med video- och ljudfångning i operativsystemet. Vad det gäller open-source projekt så ligger det under en sådan licens (LGPL) som gör att källkoden inte får ändras utan att hela källkoden till de projekten som använder open-source koden också släpps som open-source. Ericsson vill inte att Mario ska släppas som open-source utan vill själva ha kontroll på källkoden. Av denna anledning kommer vi utreda om det är möjligt att bygga dessa bibliotek utan att ändra i koden. I och med att Mario är skrivet i C och C++ så måste det också utredas hur vida det är möjligt att köra C/C++ kod i Windows RT. Vad det gäller video- och ljudfångning måste Windows RT APIet utredas för att se hur man använder det för just detta.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om bilden som ämne. Vilket utrymme får eller har bildämnet i förskola och i skolans två första årskurser? Får bildämnet någon ”egen tid” eller är ämnet endast till för de elever som hinner klart med det ordinarie skolarbetet? I forskningsdelen tas litteratur och forskning upp som anknyter till ämnet. Undersökningen som presenteras i empiridelen behandlar problemformulering, Hur ser bildämnets situation och innehåll ut, enligt informanternas utsaga? Problempreciseringen tar bland annat upp hur bildundervisningen planeras och genomförs. Hur barns bilder används i undervisningen och om det finns skillnader mellan förskola och skola. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra pedagoger med olika pedagogiska bakgrunder, två av pedagogerna arbetar i förskolan och två pedagoger i skolans två första årskurser. Resultatet visade att bildämnet blir åsidosatt beroende på förskolans inriktning och de tydliga målformuleringar som finns för de andra läroämnena i skolan.

Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshemmet. De frågeställningar som tillämpades i studien är följande:  - Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka möjligheter uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka begränsningar uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i fritidshem på tre skolor ingår i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning om att undervisning av serietidningar medför flera positiva fördelar vid inlärningen av information. Dessa fördelar beskrivs  som kopplingen mellan bild och text, källkritisk förmåga, främjande av goda värderingar, läsutvecklande, skriv- och bildförståelse, samtal om känslor, kreativitet och multimodalt användande. Lärarnas uppfattning av serietidning som läromedel är att den ska vara anpassad och lärorik i förhållande till elevernas egna behov och intressen. Det vanligaste sättet att använda sig av serietidningar enligt lärarna är förmågan att lära ut värderingar och olika perspektiv med hjälp av illustrationer och text. Lärarna nämner olika utmaningar i arbetet med serietidningar. Till exempel kan det vara en fråga om lämpligt innehåll och vilka åldersgrupper materialet riktar sig till. Diskussionen beskriver lärarnas resultat i relation till studiens bakgrund. Sammanfattningsvis är serietidningar enligt lärarna ett verktyg som erbjuder lust till läsning och bildstöd för eleverna. Serietidningarna ses även som en inkörsport till att börja läsa.

Fritidshemmet ska ge eleverna en meningsfull fritid där undervisningen formas utefter elevernas behov, intressen och förutsättningar. Eleverna ska ges möjligheter till att få använda olika uttrycksformer där undervisningen på fritidshemmet ska skapa förutsättningar föreleverna till att få utveckla det egna skapandet (Skolverket Lgr 11, 2019). Det ställs krav på att fritidshemmet ska skapa situationer där eleverna ska ges möjlighet till att utveckla det egna skapandet och därför blir det intressant att se hur eleverna uppfattar fritidsverksamheten. Om eleverna upplever att det finns begränsningar eller möjligheter till valfrihet vid skapande i bildaktiviteter på fritidshemmet.    Studien grundar sig i ett syfte att erhålla ökad kunskap kring elevernas valfrihet till att påverka det egna skapande vid bildaktiviteter på fritidshemmet. Studien belyser även behovet av att erhålla kunskap om elevernas egna upplevelser för att få en inblick kring om skapandet i bild begränsas av fritidshemmets miljö. Studien utgår från en kvalitativ metod med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Empiriinsamling sker genom fokusgruppsintervju där eleverna är indelade i två grupper för att kunna genomföra fokusgruppsdiskussioner. Nio elever intervjuades. Det var fyra elever i den ena fokusgruppen och fem i den andra. Alla som deltog i intervjun kom från ett och sammafritidshem. Utöver fokusgrupp gjordes även en observation för att undersöka om fritidshemmets miljö är begränsad för bild och formskapande.

Syftet med denna studie var att få insikter om elevers perspektiv på återkoppling i bildämnet i årskurs 9. Den kvalitativa studien har genomförts med en enkätundersökning samt en fokusgruppintervju med fem elever. Tre klasser svarade på enkäten. Studiens resultat har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teorier som tidigare forskning bidragit med. Resultatet visar att elever har ett betygsfokuserat perspektiv på återkoppling. Lärarens roll i lärandet framträder som central då eleverna uppskattar samtalen som sker i klassrummet och vill ha återkoppling mestadels muntlig. Elever får och vill ha betyg som återkoppling. De anser sig använda återkoppling för att göra bättre ifrån sig nästa gång vilket tyder på att eleverna uppfattar återkoppling som användbart. Betyg som återkoppling är ett jämförande bekräftelsesystem som antingen bekräftar om betyget är bra, eller påverkar elevers motivation på ett negativt sätt. Betyg kan dock inte fungera som formativ bedömning, inte ens tillsammans med kommentarer. Eleverna vill ha saker på sitt sätt, kommer alltid vilja ha det, men vi lärare har ett ansvar och ett åtagande att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att lära. / <p>Bild</p>

Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Fem elever i årskurs 8 intervjuades med öppna frågor gällande hur de tolkar bild och recept i de två läromedel som finns i hem-och konsumentkunskap.Resultatet visar att eleverna vill ha en tydlig bild på hur slutresultatet förväntas bli, det vill säga av den tillagade måltiden. De vill också ha fler instruerande bilder för att säkerhetsställa att man gör rätt eller som inspiration för att våga prova något nytt. Även bildens placering i förhållande till instruktionen har betydelse för förståelsen och möjligheten att tolka receptet.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick om hur bildlärare undervisar i konstnärliga processer, ett komplext fenomen som är en del av det centrala innehållet för bildämnet på gymnasiets estetiska program. Undersökningen består av fem semi-strukturerade intervjuer med behöriga gymnasielärare i bild från olika städer i Sverige. Med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området analyseras fenomenet konstnärliga processer för att få en bredare uppfattning om dess innebörd. Samtidigt undersöks hur fenomenet tolkas i ett skolsammanhang, där läroplansteori och fenomenografi utgör undersökningens teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visar att bildlärare arbetar väldigt olika med de riktlinjer som finns i det centrala innehållet i kursplanen för bild.

Bakgrund Med hjälp av bilder kan barns utveckling av verbalt språk stödjas. Genom att pedagoger och barn samlas kring bilder i verksamheten kan diskussioner uppkomma vilket kan leda till att barnets verbala språk utvecklas. Vår studie grundar sig i tidigare forskning, litteratur och styrdokument som tar upp bildens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Vi kommer att presentera tidigare forskning utifrån estetiska lärprocesser samt användning av bilder i språkutvecklande aktiviteter. Syfte Vi vill med detta arbete undersöka bildens betydelse när det gäller användning av bilder i förskoleverksamheten och huruvida bilder förfaller kunna stödja förskolebarns språkutveckling. Vill vi även undersöka hur språkutvecklande aktiviteter kan se ut under barns olika åldrar med och utan användning av bilder. Metod Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi använt intervju samt observation som metod. Studien undersöker användningen av bilder och hur bilder kan användas som stöd för barn. Vidare använder vi observation av fri lek och aktivitet som metod för att kunna studera språkanvändning i olika åldrar i relation till bildanvändning. Studien har gjorts på en förskola i mellersta Sverige. Resultat Resultatet visar att pedagogerna använder sig av bilder i kommunikationen med barnen. Barnen kan göra sig förstådda med hjälp av bilder när det uppstår en frustration som beror på att de inte blir förstådda. Förskollärarna i studien samtalar mycket om deras roll som medvetna pedagoger gällande hur bilder kan användas som ett stöd för det enskilda barnet. Vår studie visade att språkutvecklande aktiviteter skiljer sig åt mellan olika åldrar. De yngre barnen använder också mer icke verbal kommunikation, än de äldre barnen. Ytterligare resultat var att användning av bilder leder till ökad användning av verbalt språk.