Det här examensarbetet behandlar hur jag har utforskat olika möjligheter att använda kasserade material för att skapa nya produkter, vilket jag kallar ”remake design”. Jag vill göra eleverna medvetna om den mängd resurser som förbrukas vid produktion av nya produkter. Jag vill med detta arbete hitta ett arbetssätt för att bidra till ett minskat resursslöseri. Jag vill också ta reda på hur vi kan arbeta pedagogiskt och didaktiskt med dessa frågor. Jag har parallellt med detta arbete även gjort en gestaltning på samma tema som består av två delar. Den första delen är själva gestaltningen där jag använder olika produkter och jag utgick från kasserade material som jag samlade in från skolor.Den andra delen gick ut på att experimentera med råmaterial, för att tillverka min egen färg, lim och papper, inspirerad av posthumanistisk teori som säger att det är viktigt att sätta även det materiella i fokus. Under mitt arbete använda jag fotodokumentation och en dagbok för att dokumentera hur jag sökt alternativa vägar för hur vi kan arbeta med design i skolan. I mitt arbete med gestaltning fick lära mig längs vägen, ”learning by doing”, som även ger elever möjlighet att själva experimentera, testa och tillslut komma fram till den bästa lösningen. Jag gjorde även ett experiment med att framställa papper ur kasserade tidningar. Remake design menar jag är ett viktigt begrepp inom designämnet eftersom det hjälper eleverna att tänka på miljön och hållbarhet.

Estetiska lärprocesser ska enligt läroplanen finnas med i grundskolans utbildning. Det finns olika typer av estetiska lärprocesser, exempelvis musik och dans. Däremot fokuserar denna studie enbart på drama och bild. Drama och bilds ändamål är att användas i skolans verksamhet för att alla är olika och även lär på olika sätt. Naturkunskap innehåller abstrakta ämnen där estetiska lärprocesser kan fungera som ett komplement för att fånga elevernas intresse. I den generella forskningenhar det visat sig att mötet mellan det konkreta och abstrakta är en viktig del för att öka elevernas problemlösningsförmåga samt kritiska tänkande. Både språkutvecklingen och det motoriska hos barnet har visat sig öka när estetiska lärprocesser har använts i undervisningen. Det framkom tydligt under arbetets gång att forskning inom området estetiska lärprocesser kopplat till naturkunskap var bristfällig. Syftet med denna litteraturstudie är att få syn på de utmaningar och möjligheter som forskningen beskriver med att arbeta med estetiska lärprocesser i NO-undervisningen. Materialet i litteraturstudien är inhämtad från forskningsbaserade artiklar. Utifrån sökande i olika databaser hittades artiklar inriktade till vårt område främst i databasen Education Resources Information Center (ERIC). Resultatet utifrån artiklarna sammanställs och indikerar i att drama och bild gynnar elevernas förståelse förde naturorienterande ämnena på flera olika sätt. Möjligheter synliggörs för positiv påverkan på elevers motivation, engagemang samt attityd gentemot ämnet när drama och bild nyttjas som komplement i NO-undervisningen. Däremot påvisas även utmaningar med estetiska lärprocesser, såsom lärarens ledarstil, klassrumsmiljön och resurser. Lärarens engagemang och kunskap inom naturkunskap och de estetiska lärprocesserna spelar även en viktig roll för elevernas fortsatta intresse och förståelse för naturkunskap.

Inledning I takt med att samhället har digitaliserats har även utbildningssystemet digitaliserats. Skolans digitalisering ska bidra till en ökad kvalitet i undervisningen och digitala läromedel är numera ett vanligt inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att jag som lärare granskar de läromedel som jag kommer använda i undervisningen, såväl tryckta läromedel som digitala. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av bilder som förekommer i ett digitaltläromedel för Svenska/Svenska som andraspråk 7-9, samt relationen mellan bild och verbal text i detta läromedel. Metod Metoden som användes för denna studie är en läromedelsanalys som utgår från en kvalitativtextanalys med ett sociosemiostiskt perspektiv. Resultat Sammanfattningsvis visar denna studie att det digitala läromedlet Svenska/svenska som andraspråk 7-9, med hjälp av olika fenomen som urskiljer de olika textelementen i det digitala läromedlet, har påvisat ett samspel mellan bild och verbaltext. Studien visar även att de konceptuella bilderna blir dominerande i avsnittet svenska som andraspråk.

Denna studie undersöker huruvida språkmedierande bilder i matematiska textuppgifter kan ha effekt på elevers resultat. De teorier vilka ligger till grund för studien är språkteorin Dual Coding Theory och den psykologiska teorin Cognitive Load Theory.. Studien har ett dubbelt perspektiv i det att både elever med svenska som modersmål och andraspråkselever utgör po- pulationen. Metoden som valdes var ett matematikprov innehållande åtta textuppgifter varav hälften innehöll språkmedierande bilder i form av sekvensbilder. Resultatet antyder att de språkmedierande bilderna positivt påverkat resultaten för elever med svenska som modersmål och för andraspråkselever, i den meningen att antalet godtagbara lösningar och korrekta svar var högre för textuppgifterna innehållande språkmedierande bilder.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor genomfördes med syftet att samla bildlärarnas erfarenheter inom området. Resultatet visade att respondenterna använder Internet,dator, iPad, Youtube och skrivare nästan dagligen. Andra IT-verktyg som användes frekvent var Adobe Photoshop, Pixlr, Gimp, iMotion, digital kamera, OneNote och Padlet. Vidare visade resultatet att digitala verktyg är ett hjälpmedel i dagens undervisning men också en nödvändighet när det gäller bildundervisningen. Som med allt finns det nackdelar när detta krånglar och inte fungerar som det ska, men fördelarna med digitala verktyg är ändå större.

Studiens syfte är att undersöka bildlärares erfarenheter av att börja arbeta på en ny skola. Vilka utmaningar de kan uppleva och om den tidigare bildlärarens arbetssätt påverkar deras möte med de elever de tar över. Studiens empiri består av tre enskilda semistrukturerade intervjuer med bildlärare som arbetar på högstadiet. Intervjuerna fokuserade på bildlärarnas upplevelser då de började arbeta på en ny skola med fokus på arbetssätt, mötet med eleverna, eventuella utmaningar och hur de arbetade med dem. Studiens resultat visade att det viktigaste för lärarna var att bygga en relation med de elever som haft en tidigare lärare eller som kommer in som nya. Det ger dem en förståelse för varandra vilket kan vara olika utmanande beroende på den tidigare bildlärarens arbetssätt och hur mycket det skiljde sig från informanternas. Det framkom att det spelade viss roll om skolan låg på landet eller i staden vad beträffade elevers attityd kring både bildämnet och skolan. Det visades även att skolans attityd mot bildämnet kunde förändra lärarnas upplevelse av sin första tid som den nya bildläraren.

Tankar om den nationella ämnesutvärderingen i bild, som menar att pojkar presterar sämre och att elever har en snäv syn på vad bild kan vara, och Wery och Thomsons Motivationsstrategier användes för att formulera syften och frågeställningar. Det första syftet med undersökningen är att sätta strategier för ökad elevmotivation i en bildspecifik och bildpedagogisk kontext. Detta ledde till en teoretisk positionering i Wery och Thomsons Motivationsstrategier, som handlar om att förhålla sig till en problemformulering inom pedagogik, nämligen den om motivationsstrategier och hur sådana kan förmå elever att genomföra bilduppgifter. Det andra syftet är att undersöka om elever kan få ökad motivation i bildämnet genom implementering av elevintressen i undervisningen, med Minecraft som exempel. Intervjusvar från två pojkar i 18-årsåldern analyseras och kategoriseras med Wery och Thomsons Motivationsstrategier för att svara på frågeställningarna: - Vilka effekter kan elevers egna intressen i undervisningen ha på motivationen? - Hur kan Minecraft användas för att öka elevers motivation? Svaret på den första frågeställningen blir att intressen kan vara till stor hjälp. En uppgift behöver kännas relevant både i nutid och för framtiden för att vara motiverande. För att uppgiften ska vara relevant behöver den tydligt kunna kopplas till elevers intressen, nutid och framtid. Svaret på den andra frågeställningen blir att Minecraft kan användas för att göra en uppgift relevant, då spelet kopplas till eleversintressen, men också till digitala tekniker de kan komma att arbeta med i framtiden. Elevers yttre värld består av deras intressen och jag som lärare kan inte göra min undervisning relevant om jag inte har kännedom vad de gör på fritiden.

Syftet med det här arbetet var att undersöka min konstnärliga process i skapandet av musik till rörlig bild. Detta genom att hämta en arbetsmodell från filmkompositören Katharina Nuttall och applicera den på min arbetsprocess.  Arbetsmodellen byggde på frågeställningar som: • Varför musik?• Vad berättar musiken?• Var ska musiken vara? • Vilken sorts musik?• Vem spelar? (instrumentering) Och en lista med filmmusikens huvudfunktioner: • Är att berätta vad för film vi tittar på• Förstärka stämning och känslor i scener• Följa berättelsens dramaturgiska förlopp• Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid • Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen• Funktion som rytmen i klipptempo Genom att arbeta utifrån dessa frågeställningar och syften kring musikens funktion i film satte jag musik till två olika filmsekvenser. Arbetet resulterade i att min konstnärliga process blev mycket mer effektiv än förr. Vikten av en god planering och förarbete tillsammans med en effektiv systematisering av arbetsprocessen framgick tydligt och blev en lärdom. Jag kunde slutföra två inplanerade projekt i tid och jag kom fram till ett färdigt resultat på ett effektivt sätt.

Den bildundervisning som sker i klassrummen centreras runt manuella bildframställningsmetoder och avspeglar snarare en praktisk-estetisk syn på bildämnet än den kommunikativa som senare läroplaner skriver fram. Mot bakgrund av det och den förskjutning som skett i och med akademiseringen av lärarutbildningar, där det mer teoretiska och övergripande begreppet didaktik fått ersätta metodiken, undersöker denna kunskapsöversikt hur forskningen skriver fram att bildundervisningen utformas. Nio stycken vetenskapliga texter som tillsammans kan ge en samlande bild av hur bildundervisningen sker i klassrummen, hur den bör utformas och vad som formar den, sammanställs och diskuteras. Vikten av att bildundervisningen har en medveten design och medvetet anpassas efter syftet framgår av översiktens resultat. Framkommer gör även att det finns tydliga ideal om hur undervisningen bör ske men att det inte alltid motsvaras i undervisningen och utvecklingen av nya metoder och tekniker i bildklassrummet går långsamt. Slutligen efterfrågas vidare forskning och problematisering av undervisningsmetoder och praktiker i bildklassrummen.

Skolverket har som ett mål att skolan skall forma digitalt kompetenta elever. Det innebär atteleverna ska lära sig behärska entreprenörskap, kreativitet samt förmåga att förstå hurdigitaliseringens påverkan på samhället (Skolverket, 2020). För att uppnå detta krävs det attlärarna har tillgång till digitala verktyg men även en didaktisk plan för att lära ut digitalkompetens. Syftet med denna kunskapsöversikt är att granska aktuell forskning om läraresdigitala kompetens. Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfråga skapats: hur tarlärares digitala kompetens sig uttryck didaktiskt. För att analysera den data som ligger till grundför vår kunskapsöversikt så har vi använt oss utav en tematisk analysmetod. Efter en bredsökning efter granskade vetenskapliga artiklar valdes nio stycken ut. Kunskapsöversikten rymmerartiklar om hur utbildning kan utformas och hur skolledare ska agera för att uppnå en skola somär digitalt kompetent. Det finns en hel del forskning att tillgå om hur skolor och lärare generelltkan bli mer digitalt kompetenta. Resultatet visar att elever och lärare har god tillgång till digitalaverktyg, men att de inte alltid används på ett som gynnar lärandet rent didaktiskt. Samarbete ochen öppenhet för förändring på skolan är något som är viktigt för att uppnå en digital kompetentskola och något som flera artiklar lyfter. Lärare (oavsett ämne) är generellt osäkra på hur de skaimplementera digitala verktyg i sin didaktik och ämnet som studeras. Slutsatsen är att en del lärareinte ser eleven för all teknik. En lärare måste lägga fokus på elevens lärande och didaktiken - inte på de digitala verktygen som ofta adderas utan att den didaktiska frågan varför har ett svar.