Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2008

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap. Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU). Materialet har bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv för att få fram vilka begrepp som är centrala eller omtvistade och vad det kan bero på. Som ytterligare analysverktyg har maskulinitetsteori använts. Resultatet har visat att det dominerande könsmaktsperspektivet ligger till grund för bilden av de misshandlande männen och att de i hög utsträckning beskrivs med begrepp som makt och kontroll. Behandling av männen ses som problematiskt och bilden av mannen kan anas vara en förklaring till detta.

Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet. Studien visar även på att en tydlighet i undervisningen gynnar kreativiteten men att målet i fråga om slutprodukten kan få vara obestämt för att gynna arbetet med kreativiteten hos eleven.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.

Title: What is hiding behind the covers - A qualitative picture and textual analysis of the newspaper Hänt Bild The news found on a magazine cover is for the audience to become interested to buy the magazine. When it was discovered that there is news that gives a misleading message to sell more, there is a research problem. The purpose of the essay is to study the message of the news on Hänt Bild’s covers and then be compared to the messages that the related articles provides. Total of 28 news where analyzed in four issues of the magazine published the year 2013. The essay was based on a qualitative visual and textual analysis with the theoretical frameworks sensational journalism, framing, image context and semiotics. The analysis was divided into three different themes to distinguish the news which gave misleading, genuine or double messages. The results of this study indicate that there are news with a misleading message in each issue of the magazine. This news was mostly about divorces, pregnancies and infidelity. The analysis also indicated that images played a major role in what messages the news gave. It was also discovered that the news on the covers which contained only text and no images angled the message so that readers would believe the article was about something else, even though the text on the cover gave a genuine message to the related article. Although it was discovered to be misleading news on the covers, there was also genuine news to the related articles. To summarize there where 14 news that gave a misleading message, 8 news gave a genuine message and 6 news gave a double message to the related articles. The result shows that the audience is misled by some news on the cover of a magazine with the aim of the editors to sell more. Keywords: tabloids, frontpage, sensational journalism, framing, semiotics, Hänt Bild

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig. Samtliga lärare ser positivt på estetiken och ser den som ett bra redskap för utveckling och lärande. Resultatet visar att det finns olika och varierande arbetssätt för hur man använder estetiken i verksamheten men att det finns vilja och ambition att arbeta med estetiska uttrycksformer hos samtliga informanter. Något som framgår i studien är att lärarnas personliga inställning och kunskaper påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten men att det till största delen är barnens intresse som man utgår från. Slutsatsen vi kan dra är att estetiska uttrycksformer så som musik, drama och bild är ett lustfyllt sätt att lära som används flitigt av lärare och barn/elever i förskola och skola.

No description available.

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd av bland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellan publiceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder får allt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt fler tidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bild och rörligt material. Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistiken kan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar.

This report describes a study of how educationalists, from one preschool group, approach to and respond to children ́s creative activity in preschool. To answer the survey ́s purpose I used four research questions, which is the following: -What function do the educationalists give the creative activity in the working? -How do they see the importance of thecreative activity for thechild and its development? -How doeducationalists considerthat theyrespond to the child's creative activity? -Is thereany norms surrounding creative activity in preschool? The theoretical base of the study is rooted in the sociocultural perspective, where creative activity and visual arts can be seen as mediating cultural tools. The method is a qualitative interview of five preschooleducationalists. The conclusion is that these educationalists works with creative activity in aconsciousway, as they for instance seize the communicative function which takes place in the creative activity and visual arts. They use this function to create conditions for children ́s development and learning. They also see the function of processing expressions, and the link to play and imagination. In their work with creative activity they seem to have an agreement about the process as a central part, while it in contrast to this seems like the children is mostly focusing at the motive. The creative activity also seemsto be tightly linked to culture, in several ways, both societal and local. And the experience from home seems to be important. The conclusion also shows that the creative activity in preschool really is surrounded by norms. Which shows up to depend on, for instance, children ́s gender. But the norms also showto differ between adults and children, where they lean in different directions regarding to intentions and taste.