Syftet med denna undersökning är att ta reda på tidigare gymnasieelevernas syn på bildstudierna inom gymnasiets estetiska verksamhet, vad de anser att de har lärt sig och vilken betydelse bildstudierna har haft för dem efter gymnasiet. Detta är relevant i ett politiskt skolklimat där estetiska ämnen anses ha mindre värde än de ämnen som ger mest poäng när det gäller att konkurrera om högskoleplatser. Detta är också relevant mot bakgrund av forskning som visar att bildstudier bidrar till att vidga elevernas syn, insikt och tankeförmåga utöver bildstudier. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst bild inom estetiska programmet. Intervjuerna genomfördes under hösten 2015. Analysen av intervjumaterialet visar att intervjupersonernas bildstudier lett till, förutom möjlighet till studier och/eller karriär inom kreativa och konstnärliga branscher, bland annat personlig utveckling, insikt om sig själv och sin identitet, förmåga att se fler perspektiv, större förståelse för andra och andras perspektiv, större och bredare tankeförmåga, utvecklad kommunikationsförmåga och självsäkerhet för de tidigare eleverna. / <p>Bild</p>

I vår nutid har människan möjlighet att genom cracking och fildelning hämta ett datorprogram utan att köpa det. Studenter under utbildning, där verktyg används i form av mjukvara, visar sig utnytja möjligheten att lätt få tag i dessa verktyg genom att fildela. Syftet med uppsatsen är att undersöka studenters tankar och resonemang gällande fildelning av mjukvara avsedd för medieproduktion. Undersökningen genomfördes med två olika metoder. En där studenter innom media fick svara på en enkät med frågor rörande deras köp av media-teknik och mjukvara. Samt frågor om deras fildelningsvanor. En metod där respondenter under intervju fick svara på frågor angående vilken väg de tog mot att börja studera som mediatekniker och vilka tankar de hade kring fildelning. Resultatet visar att studenter främst fildelar för att kunna testa och avgöra om det är värt att betala för mjukvaran de testat. Resultatet visar också att det är större changs att studenter köper den kreativa mjukvaran om de tidigare prövat denna genom fildelning.

Ziel dieser Arbeit ist die Untersuchung des Bildzitates und seiner Form. Ausgangspunkt ist ein Kunstwerk, Paul Klees Revolution der Viadukte, und dessen Versprachlichung, dem sognannten Bildzitat, in drei Texten der deutschen Prosa. Als literaturwissenschaftliche Methode wurde ein intermedialer Ansatz nach Rajewsky, sowie von Berndt, Tonger-Erk gewählt. Eine Auswahl des Kunstwerkes und der Texte, die das Kunstwerk zitieren, wurde basierend auf dem Material der Datenbank über literarische Bildzitate in Wien getroffen. Die Analyse der Bildzitate in SAID: Das Rot lächelt, das Blau schweigt. Geschichten über Bilder, Uwe Timm: Der Freund und der Fremde und Gertrud Leutenegger: Vorabend erfolgt nach folgender Fragestellung: 1. Welches sind die grundlegenden Charakteristika des Bildes, die in den literarischen Bildzitaten hervorgehoben werden? 2. Mit welchen sprachlichen Mitteln wird dies hervorgehoben? 3. Welche Rolle spielt der Titel des Gemäldes? Wie der Resultatteil zeigt werden von den Autoren Stilmittel ähnlich die des Gemäldes (Kontrast, Repetition) verwendet. Der Titel des Gemäldes und die Bildzitate werden im Text als verstärkendes Element verwendet. The pictorial quote An analysis of Paul Klees Revolution of the viaduct in three German prose texts. This essay explores the quotation of images in literature. Starting point is Paul Klee's painting The revolution of the viaduct and its verbal expression, which is known as 'image quotation', in three German prose texts. The textual analysis of these works - SAID's Das Rot lächelt,das Blau schweigt. Geschichten über Bilder, Uwe Timm's Der Freund und der Fremde and Gertrud Leutenegger's Vorabend - is based on theories of intermediality. This essay shows that the authors employ stylistic devices similar to those in the painting, such as contrast and repetition, and use them as intermedial references.

I denna studie undersöks formgivares arbetsprocess vid design av bokomslag för klassiska litterära verk. Frågeställningarna behandlar följande områden; information och riktlinjer från bokförlaget för formgivaren att förhålla sig till, formgivarens idé- och inspirationsprocess, formgivarens olika faser i arbetsprocessen, formgivarens beslut angående bokomslagets visuella element samt betydelsen av originalomslag och tidsepok då det klassiska litterära verket gavs ut. Den teoretiska bakgrunden redovisar bokomslagets syfte och funktion, kategorisering av bokomslag, färglära, bilder och semiotik, typografi, designstrategier, designarbete samt kreativitet och idéskapande. Formgivarens arbetsprocess undersöks genom en kvalitativ metod där åtta formgivare intervjuas. Undersökningen visar att arbetsprocessen består av tre delar. I den första delen av arbetsprocessen gör formgivarna research om bokens innehåll, författare samt i många fall tidsepok då verket gavs ut. I den andra delen sker formgivningen i en designprocess där beslut tas kring bild, färg och typografi. Bild- och färgval är ofta baserade på bokens innehåll och bildvalet kan även ske utifrån tidsepoken då det klassiska verket gavs ut. Originalomslaget har för många formgivare ingen betydelse för återutgivningen. I val av typografin kan känslan för tidsepoken ges, bokens innehåll speglas eller så önskar formgivaren använda typografi som använder nya uttryckssätt samt väcker uppmärksamhet. I den sista delen presenteras formgivningen för bokförlag.

Det tillkommer ständigt nya medlemmar till idrottsföreningar. Det finns idag en avsaknad av en tydlig information kring hur en svensk lagidrottsförening fungerar och det ökar behovet av en informativ broschyr. Den här studien syftar till att undersöka hur stiliserade bilder på en framsida av en informerande broschyr kan utformas för att reflektera svensk lagidrott. För att besvara syftet skapades tre olika typer av inriktningar och två bilder i vardera inriktning. Studien visade att alla bilder kan kopplas till lagidrott när betraktaren känner till kontexten. Tydlighet, enkelhet, estetik samt vad och hur mycket bilden beskriver, är alla faktorer som påverkar respondenternas uppfattning. Människosilhuetter som klatschar händerna mot varandra är mest omtyckt och genererar flest kopplingar till idrott. Bilden baseras på ord som framgång, gemenskap, glädje och laganda och dessa beskrivningar relaterar till det önskvärda budskapet i kommunikationen. Studien visar att en bild är lättast att läsa av då elementen samspelar och skapar en helhet som betraktaren kan relatera till. Många faktorer påverkar dock om en bild upplevs lätt att läsa av. Det går därför inte att med säkerhet säga att någon av bilderna är lättare att läsa av än en annan. I den här studien framkommer det att färg kan både förtydliga, förstärka, förvirra, separera, sammanlänka och skapa nya associationer. Färg kan även attrahera och pedagogisera om det används rätt i sammanhanget.

Denna studie handlar om förskollärares förhållningssätt kring att stödja barns lust att skapa i bild. I förskolans läroplan (Skolverket, 2016) står det hur förskolan ska ge förutsättningar för barns lust att lära hela livet och i denna studie sker en specifik inriktning mot bildskapandet. För att få fram förskollärares förhållningssätt till barns lust till bildskapande utgick vi från de tre frågeställningarna: Vad är syftet med bildskapande på förskolan? Hur uppfattar förskollärarna sin roll i barns bildskapande? På vilka sätt stärks barns lust till bildskapande? Metoden som används är kvalitativ och materialet har samlats in genom fyra halvstrukturerade intervjuer. De fyra förskollärarna som blivit intervjuade arbetar på olika förskolor. Datamaterialet som samlats in har i resultatet analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt begreppen guidning och styrning. Resultatet visar genom begreppen styrning och guidning både likheter och variationer i förskollärarnas sätt att förhålla sig till barns lust till bildskapande. Förskollärarna uttrycker att verksamheten ska anpassas efter barnens intressen. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärarna balanserar mellan att vara lyhörda för barns intressen, samtidigt som de vid barns olust till bildskapande ändå inte upphör att erbjuda och locka genom ett ömsesidigt samspel.

Det här är en studie i om bilder i dataspel kan förändra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har ändrats i varje test är förhållandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktär i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test där de fick lyssna på ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrågade hur många ljudkällor de kunde höra. Resultaten visade att en majoritet upplevde att antalet ljudskevenser ökade i mängd när de visades en bild med ett större antal bildobjekt, så länge de antalen var över Murchs ”2½-gräns”. Undersökningen kan i framtiden utökas på olika sätt för att ge tydligare resultat.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ’text’ framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation.

Denna undersökning syftar till att studera förhållandet mellan ljud, bild och spelare i en TV- och datorspelssituation. Med hjälp av fokusgruppdiskussioner berörs frågor på det audiovisuella området, där deltagarna är aktiva spelare som har tillryggalagt ett mycket stort antal speltimmar som de bygger sina kunskaper på. Här framkommer att ljud och musik fyller viktiga funktioner för spelarens möjlighet att interagera och leva sig in i spelet och att varje spel har en unik ljud- eller musikmiljö som spelarna tycks förhålla sig till på olika sätt beroende på varför man spelar och om man spelar ensam eller tillsammans med andra, det vill säga singelplayer eller multiplayer. Informanternas kunskaper utgör styrkan i denna undersökning men det vore önskvärt att utöka studien med fler fokusgruppdiskussioner samt djupintervjuer med utvalda informanter för att fördjupa materialet. Som förslag på vidare forskning vore det intressant att studera användandet av virtuella headsets där en stereoskopisk 3D bild skapas som spårar huvudets rörelser, för att undersöka om detta kan ha en inverkan på hur vi uppfattar ljudet i ett spel.

Examenstudiens inriktning fokuserar på vad som sker i mötet mellan de yngre barnen i åldrarna 1–3 år, förskolepersonal, bild och tecken som alternativa kommunikationsmaterial vid rutinsituationerna hallen och samlingen. Tidigare forskning vi har tagit del av visar att användandet av bild och tecken gynnar barns språk- och kommunikationsutveckling. Forskning belyser också att det i förskolans dagliga rutinsituationer råder en avsaknad av kommunikation och lärandesyfte, vilket har lett till att barnen får fler tillsägelser och tillrättavisningar. Syftet med studien är att undersöka användning av alternativa kommunikationsmaterial vid förskolans rutinsituationer i mötet mellan yngre barn, förskolepersonal och lärmiljö samt vilka didaktiska implikationer det får. Forskningsfrågorna lyder således Vilka intra-aktioner möjliggör yngre barns kommunikation när alternativa kommunikationsmaterial används vid rutinsituationerna hallen och samlingen? Vad för konsekvenser får de didaktiska implikationerna för vilka intra-aktioner som möjliggör yngre barns kommunikationsutveckling när alternativa kommunikationsmaterial används vid rutinsituationerna hallen och samlingen? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är posthumanism som gör det möjligt för oss att se intra-aktioner mellan allt och alla. De analytiska begrepp som används är agentiell realism, intra-aktion och sammanflätning. Metoden är kvalitativ med utgångspunkt i en intra-aktiv metodologi och som insamlingsmetod användes videoobservationer samt fältanteckningar. Vårt resultat visar att de intra-aktioner som möjliggjorde kommunikation vid rutinsituationerna hallen och samlingen när alternativa kommunikationsmaterial användes bestod av agentiska händelseförlopp, där valet av material samt utformningen hade ett pedagogiskt syfte utvecklade den kommunikativa förmågan samt fler kommunikationssätt. Men även utifrån varje unik situation bidrog till vilka intra-aktioner som resulterade till att barn, alternativa kommunikationsmaterial, förskolepersonal, lärmiljö, materialiteter och materiellt-diskursiva föreställningar i sammanflätning och tillblivelseprocess blir till på nytt som kommunikativ. Där konsekvenserna av de didaktiska implikationerna för vilka intraaktioner som ingicks både synliggjorde möjligheter som hinder för yngre barns kommunikationsutveckling.