Uppsatsens syfte är ta reda på hur några elever och lärare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt på i ämnet rörlig bild, ett ämne som kännetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag föreställer mig att kreativitet är något som kan var behäftat med en del romantiska konstnärliga föreställningar som sätter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska ämnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat där under lång tid är det fria skapandet. Med tanke på detta vill jag främst se hur lärarens roll uppfattas i ett sådant här skapande ämne på gymnasienivå. Ses läraren som någon som kan bidra till den kreativa processen? Här finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmässig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som säger att vi skapar tillsammans. Ytterligare en fråga i studien var på vilket sätt informanterna upplever att det undervisas om kreativ utveckling i skolan och i rörlig bild. Jag använde en kvalitativ metod och intervjuade sex elever, som nyligen börjat med rörlig bild, och tre lärare som undervisar i ämnet. Frågorna delades upp i två avdelningar, dels en öppen fråga om hur informanterna uppfattar att man utvecklar sin kreativitet, och dels en där informanterna fick bedöma och rangordna hur fem faktorer utvecklar kreativiteten: eleven själv, läraren, gruppen (med andra elever), förebilder (film, tv, böcker…) och teknik. Resultatet visar att i den öppna frågeavdelningen dominerade svar som handlade om att eleven själv utvecklar kreativiteten på olika sätt. Det fanns hos eleverna några romantiska utsagor om till exempel talang. Men även hos en lärare fanns det vissa romantiska inslag, såsom att kreativiteten främst är förbehållen konstnärer, och att den utvecklas bäst när undervisningen är fri och obegränsad. Det mest anmärkningsvärda är att inga lärare och bara två elever kom in på att utveckla kreativiteten genom interaktion med andra elever och läraren. I avdelning två, när de fem faktorerna bedömdes, så visade det sig att de flesta ändå uppfattar att läraren är viktigt, vilket motsäger mina inledande funderingar. Gruppen får däremot ett mer blandat omdöme. Den kan både hjälpa och stjälpa kreativiteten. Lärare och elever bedömer faktorerna relativt lika. Det råder också stor enighet om att konkret undervisning om kreativ utveckling upplevs som är något ovanligt i skolan. Med tanke på den förändring som sker i uppfattningarna mellan studiens två delar, är min teori att en mer medveten undervisning kring kreativitet skulle kunna göra att synen på kreativitet blev mindre romantisk och individfixerad. Det tror jag skulle underlätta undervisningen i ämnet speciellt med tanke på de grupparbeten som till viss del framstår som problematiska.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län. Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten. Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska. / How students learn and what the best conditions for learning could be issues that always existed in the school world. This essay is the concept is that "learning style" headquarters, but that does not mean the concept itself is perceived as completely new. It has conducted research on this topic for about 35 years. The study has dealt with learning styles in three different subjects, such as Swedish, mathematics and image. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of how teachers reflect on learning styles in relation to education and classrooms and how their applications in some school subjects are. The study portrays the importance of students' learning styles in the context of teaching and classroom environment. The essay is based on two methods, a qualitative and a quantitative method of survey has been used to collect empirical. Three interviews with teachers in years four and five and a survey of 42 students have formed the basis for the empirical data collection. The result shows that all three teachers, the basic theories of how learning styles should be used in relation to teaching and classrooms. But it is different, however, between the teachers in the degree to which these can be seen in their statements. Results also show that "learning style" as a concept is perceived in significantly different ways by different teachers. Neither the teacher nor the students made any difference in teaching planning in the different subject’s image, mathematics and swedish.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ”redskap”, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer.

The purpose of this essay is to examine how out-pedagogy, drama and art can be used as means of promoting language development of bi-and multi-language learners, and to show what benefits these three methods offer to children of year three of an elementary school in Stockholm City. This is a small survey of work-style and the results are based on observations and interviews with five teachers which included three class teachers, one resource teacher and one other language teacher and it was carried out two full days of observations in both classroom and outdoor environment. In this work, I note how out-pedagogy, drama and art can help bi- and multilingual children develop language. My study shows, in accordance with the respondents interviewed, as well as research in general that out-pedagogy, drama and art is language development practices. They argue that out-pedagogy and the aesthetic elements promote language development of bi- and multilingual children in different ways and complements the traditional approach. Through my observation and interview with the teachers, I came to know that they were implementing integrated teaching (though they do not realise, they follow it). Gibbons in his book "Stärk språket stärk lärandet" emphasizes the importance of working on an integrated approach and in particular the meeting the demands of multilingual children. (Gibbons, 2009). There is no doubt that these three methods are language-development practices in the meeting with more language bars. But some of the interviewees expressed negative opinion about drama and art. However I could not find any research indicating negative opinion about out-pedagogy. My results shows that out-pedagogy and its aesthetic elements integrated language and linked several of the child's senses, emotions and thinking in a natural and enjoyable way and promoted language development of bi- and multilingual children.

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!

<p>Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen. Min frågeställning som var, <em>Hur kan vi överföra de semantiska värdena av en karaktär till en tredimensionell modell som är anpassad för dator/TV-spel? </em>Besvaras med de metoder som användes i skapandet av karaktären. Slutligen presenteras 3Dmodellen med en videosekvens</p>

<p>Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska.</p> / <p>How students learn and what the best conditions for learning could be issues that always existed in the school world. This essay is the concept is that "learning style" headquarters, but that does not mean the concept itself is perceived as completely new. It has conducted research on this topic for about 35 years. The study has dealt with learning styles in three different subjects, such as Swedish, mathematics and image. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of how teachers reflect on learning styles in relation to education and classrooms and how their applications in some school subjects are. The study portrays the importance of students' learning styles in the context of teaching and classroom environment. The essay is based on two methods, a qualitative and a quantitative method of survey has been used to collect empirical. Three interviews with teachers in years four and five and a survey of 42 students have formed the basis for the empirical data collection. The result shows that all three teachers, the basic theories of how learning styles should be used in relation to teaching and classrooms. But it is different, however, between the teachers in the degree to which these can be seen in their statements. Results also show that "learning style" as a concept is perceived in significantly different ways by different teachers. Neither the teacher nor the students made any difference in teaching planning in the different subject’s image, mathematics and swedish.</p>

<p>För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: </p><p>-Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?</p><p>-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?</p><p>-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? </p><p>Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa. Men man skall framför allt ta sig tid att lyssna på, och stötta barnet. Man måste inte vara utbildad bildterapeut, men man missar många av bildterapins förtjänster om man inte är det.</p>

<p>Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.</p><p>Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.</p><p>Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.</p>