Kristian Gidlund är känd genom sitt journalistyrke och som trummis i rockbandet Sugarplum Fairy. Många känner också igen honom för bloggen ”I kroppen min”, där han skriver om sitt liv med cancer. Gidlund är 27 år när han får diagnosen och sjukdomen ska två och ett halvt år senare komma att ta hans liv. Med hjälp av hermeneutisk analys tolkades i denna uppsats materialet från Gidlunds bok ”I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början” för att, med fokus på meningsskapandets betydelse, undersöka hans egenberättade upplevelse av sin sista tid i livet. Resultatet av studien utmynnade i att mönster i berättelsen kunnat urskiljas med hjälp av begreppen copingstrategier, resurser, stressorer, signifikans och orienteringssystem. Vidare visar analysen att de nära relationerna är betydelsefulla i copingen samt att det, i den svåra situationen, skapas mening genom en tro på att någonting väntar honom i döden. Mot livets slut får Gidlund nämligen upplevelser av evigheten och han får förnimmelser av något bortom den synliga världen.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera hur ämnet mobbning gestaltas i de skönlitterära böckerna Handbok för superhjältar, del 1 och 2. Böckerna är skrivna av Elias & Agnes Våhlund. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Hur gestaltas mobbning i de första två böckerna av serien Handbok för superhjältar? Hur kan litteraturen användas i undervisningen?Vi använder oss av hermeneutiken för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Ulla Rhedins avhandling Bilderboken- på väg mot en teori (2001) används också som stöd för att utföra analyser av samspelet mellan både text och bild. Detta för att få en djupare förståelse för hur mobbningen avbildas genom karaktärer och situationer som vi får se och läsa om. Analysen delas in i nio kategorier där vi undersöker de olika delar som gör boken till en helhet. Resultaten från analyserna visar att den vanligaste typen av mobbning är både verbal och fysisk och att det oftast sker i miljöer i anslutning till skolan. I avsnittet slutsatser svarar vi på vår första frågeställning genom att använda oss av relevanta kategorier från analysavsnittet och den tidigare forskningen. Vi svarar på vår andra frågeställning i diskussionsavsnittet där vi diskuterar litteraturens didaktiska användning i svenskundervisningen för årskurserna F–3 samt dess relevans till läraryrket.

Denna studie undersöker hur unga vuxnas TikTok-användning relaterar till deras upplevda uppmärksamhetsspann under senmoderniteten. TikTok är ett intressant fenomen vars användning är karaktäristiskt för det nuvarande senmoderna samhället och appens tillväxt, samt popularitet, stiger ständigt. Trots detta, har nästintill inga studier gjorts kring TikToks påverkan på dess användare. Med tanke på appens revolutionerande innehållspresentation är det därför av intresse att i denna studie undersöka hur appens användning relaterar till dess användares upplevda uppmärksamhetsspann. Studien förhåller sig till ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån Anthony Giddens förklaring av senmoderniteten och epokens abstrakta system, livsstilsval samt epokens medföljande collageeffekt och Erving Goffmans interaktionistiska begrepp: intrycksstyrning, främre och bakre region, i kombination med Giddens individualiseringsbegrepp för att förklara den nutida individens identitetskonstruktion. Dialogiska intervjuer enligt den hermeneutiska metodansatsen genomfördes med fem intervjupersoner vilkas TikTok-användning översteg sex timmar per vecka. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som centrerar kring att TikTok-användning har en negativ påverkan på unga vuxnas upplevda uppmärksamhetsspann genom tre olika faktorer. Dessa faktorer kan sammanfattas som användarnas maktlöshet i att förändra den individualiserade och enformiga TikTok-algoritmen och flödet, skroll-funktionens beroendeframkallande och svårkontrollerbarhet samt Tiktoks tongivande roll i användarnas verkliga liv.

Eskilstuna, med sitt nyligen etablerade universitet, drar till sig en ström av nya studenter, både från andra delar av landet och lokala invånare. För många av dessa studenter innebär flytten till Eskilstuna en process av att skapa en ny hemmiljö och bekanta sig med staden under studieperioden. För de lokala studenterna kan det vara deras första erfarenhet av att flytta hemifrån och utforska nya områden med förhoppningen att känna sig hemma eller utveckla en känsla av tillhörighet till det nya området. Universitetsstudier sträcker sig vanligtvis över en längre period och studenternas vardag är fylld av olika aktiviteter. Den levande staden Eskilstuna erbjuder många möjligheter till socialt umgänge och att skapa nya bekantskaper, vilket gör studentbostäder i olika delar av staden mycket attraktiva. Enligt polisen klassificeras vissa områden som "utsatta" på grund av en kombination av låg socioekonomisk status och högre nivåer av kriminalitet (Polisen, 2023), vilket i sin tur påverkar lokalsamhället (Sveriges Radio, 2021). Det är möjligt att nyinflyttade studenter från andra städer hamnar i eller väljer bostäder i dessa områden utan att vara medvetna om deras status enligt polisens eller samhällets definition. Det är viktigt att förstå hur studenter anpassar sig till att bo i dessa områden som anses vara utsatta enligt polisens bedömning, särskilt med tanke på det växande studentlivet och behovet av att integreras i en ny boendemiljö i Eskilstuna. Eskilstuna Kuriren (2016) har även rapporterat kring dessa brottsutsatta områden efter bedömning av polisen som även här pekar till att tre av Sveriges mest brottsutsatta områden går att återfinna i just Eskilstuna. Dessa synsätt cirkulerar även mycket i mediala forum, med exempel från SVT som framhäver denna ökade tolerans för kriminalitet i specifika områden där även bostadsmarknaden tas upp som en faktor till att arbetslösa och låginkomsttagare blivit ihopblandade i några enstaka områden som resulterat i att kriminalitet och acceptans för kriminalitet stigit (SVT Nyheter, 2023).  Syftet med undersökningen är att fokusera på universitetsstudenter, då de ofta flyttar till Eskilstuna från andra städer, och valet av bostad blir en viktig del av deras anpassningsprocess. Eftersom många studenter saknar detaljerad kännedom om olika områdens status och boendemöjligheter ur ett sociologiskt perspektiv, är det intressant att utforska deras upplevelser. För nyinflyttade studenter blir tillgången på studentbostäder en central faktor i valet av bostadsort, men det finns även möjligheter att välja andra alternativ som vanliga hyresrätter. Denna okunskap om områdenas egenskaper och möjligheter gör det väsentligt för oss att undersöka och förstå studenternas upplevelser, för att på så sätt bidra med den del vi kan åstadkomma med denna undersökning, till det stora hela vad gäller detta ämne. Undersökningen inriktar sig på universitetsstudenter för att förstå det samhälleliga sammanhanget kring bostadsområden och deras status som boendemiljöer. Dessa områdens rykte och egenskaper, såsom tillgängliga boendemöjligheter och allmän atmosfär, är ämnen som ofta diskuteras i olika medier och politiska kretsar. Genom att undersöka hur universitetsstudenter upplever och navigerar dessa bostadsmarknader, kan vi få insikt i hur samhällsfrågor och politiska diskurser påverkar människors vardagsliv och bostadsval.

Diss. Åbo : Åbo akademi, 2005. / Myös verkkojulkaisuna.

Diss. Univ. Freiburg (Schweiz), 2008. / Register. Bibliogr.

The purpose of this study was to investigate how four preschool teachers experience their discretion in the working team and what is reinforcing and limiting factors for this. The empirical data for this qualitative thesis was collected through interviews with four preschool teachers working in different preschools in Stockholm. I used semi-structured interviews, which is characterized by open questions and a curios and open attitude for me as an interviewer, where I tried to follow the interviewee by asking follow-up questions. A phenomenological perspective has been used as a theoretical framework for this study. This has led to that I have looked at discretion as a phenomenon and how it is experienced and perceived in the preschool teachers’ lifeworlds. The empirical data were analyzed and interpreted based on a hermeneutical approach.The result shows that a critical factor for discretion in the working team at preschool is their own personal characters ability to "stand up for oneself," without being hindered by the fear to be seen as troublesome. To find good arguments, to give and receive feedback and be able to compromise and include others and have clear procedures was also perceived as reinforcement for discretion. Limiting for the experience of discretion could be the lack of good communication and colleagues who don’t have the same level of education.

Vi människor funderar ofta kring vår egen uppfattning dvs. vem vi är. Vi funderar också över vad vi vill bli. Vi ställs inför många andra frågor som handlar om identitet och livsfrågor. Livsfrågor som begrepp kan vara svåra att tolka och många gånger blandas begreppet ihop med andra begrepp som t.ex. existentiella frågor, livsåskådningsfrågor, livstolkningar osv. I ett annat sammanhang förknippas livsfrågor med etiska frågor och moral. Ett exempel på livsfrågor kan vara frågor om vad som är viktigt i livet, livets mening, vad som är ont och gott, vad som är rätt och orätt osv. Livsfrågor i t.ex. en lärobok kan också förknippas med dygder, moral och etik. Med utgångspunkt i tidigare forskning har jag velat undersöka och klargöra hur livsfrågor presenteras i tre läroböcker. I första hand har jag fokuserat på livsfrågor som tas upp i läroböcker för ämnet religionskunskap 1 för gymnasiet. De böcker jag valt att analysera är Religion 1 av Birgitta Thulin och Sten Elm, Religion 1 & 2 också skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm samt Religion och andra livsåskådningar av Börje Ring. I bakgrunden för min undersökning ligger textanalys som metod och hermeneutik. Enligt vad som har förekommit i min studie kan livsfrågorna förknippas med livsåskådningsfrågor, existentiella frågor, livstolkningsfrågor osv. Livsfrågorna som beskrivs i läromedlen handlar bland annat om liv och död, etik och moral, sex och samlevnad, dygder osv. Kortfattat kan man säga att läromedlen i min undersökning  är anpassade till läroplanerna och de innehåller en rad diskussionsfrågor. De diskussionsfrågorna är avsedda för elevernas diskussioner och inlämningsuppgifter i olika former. / We humans often think about who we are. Often these thoughts are about what we want to become. We face many questions about identity and life issues. Life issues as a concept can be difficult to interpret and we often mix this concept with other concepts such as existential issues, philosophy of life, life interpretations, etc. In another context, life issues are associated with ethics and morality. For example, life issues may refer to questions about what is important in life, what is the purpose of life, what is good and evil, what is right and wrong etc. Life issues in a school book can also be associated with virtues, moral and ethics.   Based on previous research, I have wanted to examine and clarify how the questions of life are presented in three school books. In the first place, I have focused on life issues addressed in the three school books for Religion 1 for high school. The books I have chosen to analyze are Religion 1 by Birgitta Thulin and Sten Elm, Religion 1 & 2 also written by Birgitta Thulin and Sten Elm and Religion och andra livsåskådnigar by Börje Ring. In the background of my examination are text analysis method and hermeneutic.   According to what has emerged in my study, life issues can be associated with philosophical questions, existential questions, life questions, etc. Life issues, in my study material, among other things, are about life and death, ethics and morality, sex and relationships, virtues etc. Briefly, I can say that the school books in my research, are adapted to the curriculum, and they contain a lot of discussion questions. The discussion questions are intended for students' discussions and assignments in different forms.

The legislation governing the care of people with dementia is based on consent and therefore reflects the western society’s idealization of autonomy. However, common symptoms of dementia include decreased ability to make adequate decisions and an impaired judgement. The purpose of this study was to understand the rationality in organizing the care of people with dementia without the presence of coercion, based on experience of nursing staff working in dementia care. How does the nursing staff reason about the use of coercion in the care of people with dementia? How do they relate to current legislation? To answer these questions three focus group interviews were made, consisting of nursing staff working at special units for people with dementia. The study was based on a critical hermeneutic perspective where ruling norms, values and beliefs were questioned. The result showed that the nursing staff considered use of coercion as an inevitable part of their work to ensure safety for people with dementia. Additionally, the result showed that the nursing staff used various strategies to work in a way that was compatible with the current legislation, although these strategies often failed to be sufficient enough to ensure the protection of people with dementia. Based on the result, this study discusses the conflict occurring between the discourses on autonomy in the society in relation to organizing a safe dementia care

Syftet med denna självstudie är att erhålla kunskap om hur ögonblickets interpretation, dvs. känslan av varande i nuet uppnås inför och under sceniska framträdanden. Studiens frågeställningar är: Vilka tillvägagångssätt används för att uppnå det mentala tillstånd som gör att en känsla varande i nuet infinner sig? Vilka insikter behövs för att en sådan känsla ska infinna sig? Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv och metod är observation med hjälp av videoinspelning och loggbok. Resultatet presenteras utifrån tre teman: Strävan efter innehållslig förståelse, Insikter av betydelse och Ökad medvetenhet. I diskussionskapitlet vägs resultatet mot den litteratur och tidigare forskning som presenteras i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to obtain knowledge about how the present moment in music, i.e., the feeling of being in the present moment is achieved before and during musical performances. The study is based on a hermeneutic perspective and the method of choice is video recording and logbook. The results are presented according to three themes: The quest for contextual understanding, insights of importance and increased awareness. In the discussion the result is measured to the literature and previous research presented in the background chapter.