Traditionally, innovation processes have often focused on creatively solving problems with the help of new technology or business models. However, when describing products in terms of function or visual appearance, the reflection on a less visible dimension, the product meaning, is left out. The perspective of meaning is an alternative path to innovation that pays attention to the reason for using a product, its “why” rather than its “how”. Nevertheless, within the field of innovation management, research on meaning is still in its infancy and lacks well developed frameworks. The objective of this study is to increase the understanding of the dimension of meaning within the innovation processes in companies and - in particular - the practices that support such a process, looking particularly at nine cases where managers sought to develop directions of new product meaning - spanning businesses within manufacturing, consumer goods and fashion. The study shows that companies used practices often opposite to what is described in innovation literature. Rather than taking out and leaving their opinions behind to reach a “beginner's mind”, the managers showed a silent evolving of interest and a conscious exposing of their own personal beliefs. They moved beyond standard procedures of information sharing to a practice of a multifaceted criticizing. Rather than outsourcing the product solutions, a practice of embodying the proposed product meaning was observed. In-depth studies showed that when the participants do not expose their thoughts with conviction, the process of searching to innovate product meaning seems to struggle. The act of exposing does not happen in a moment but when individuals open up and let old interpretations fade away, leaving room for new perspectives. Moreover, these studies showed that external sources, so called interpreters, fuel discussions on product meaning by leveraging a critical ability that includes practices described as asking, giving, daring and playing. The study contributes with an increased understanding of the meaning dimension within innovation management by leveraging theories of hermeneutics, design and leadership. It shows that this type of innovation process is relevant but differs from processes of creatively solving problems. Rather than being driven to find solutions, a meaning perspective includes a process of striving towards new potential product meaning. / Innovationsprocesser handlar ofta om kreativ problemlösning. En ny produkt beskrivs ofta genom användandet av ny teknik eller en ny affärsmodell. Men med fokus på det visuella såsom utseende och funktion utelämnas en parameter - nämligen den som rör produktens mening. Meningspespektivet utgör ett alternativ för innovation. Det lyfter frågor kring anledningen till att använda en produkt med fokus på ”varför” vi ska använda den snarare är ”hur”. Inom innovationsområdet befinner sig forskningen kring mening i ett tidigt skede utan väl utvecklade ramverk. Målet med denna studie är att öka förståelsen för ett meningsperspektiv inom företags innovations processer - speciellt de tillämpningar, eller praxis som stödjer denna process. Studien har haft en retrospektiv och tolkande ansats i kombination med ett aktivt deltagande perspektiv. Nio fall inom tillverkande industri, konsumentvaror och mode har studerats med fokus på ledare som sökt finna en ny riktning för sin produkt genom att tillämpa ett meningsperspektiv. Studien visar att företagens tillvägagångssätt ofta stod i motsats till de som finns beskriva i befintlig litteratur inom innovationsområdet. Istället för att dela sina åsikter med varandra och sedan lägga dem åt sidan för att tillämpa ett ”nybörjar-sinne” så visade ledarna ett stilla intresse som utvecklades över tid. De blottlade medvetet sina egna personliga övertygelser och gick längre än att endast dela information i projekten. Istället utvecklade de ett mångfacetterat och kritiskt synsätt. Till skillnad mot ett användande av ”outsourcing”, att leja produkt lösningar på extern part, observerades en typ av förkroppsligande, eller införlivande, av den nya föreslagna meningen av en produkt. Mer djupgående studier visade att när deltagarna inte delar sina åsikter med genuint engagemang så vacklar en innovationsprocess inriktad på att finna ny mening för en produkt. Tillämpandet av detta blottläggande sker inte direkt utan när individer öppnar upp och låter gamla tolkningar blekna till förmån för nya perspektiv. Vidare, att externa källor, så kallade ”tolkare”, gynnar diskussioner kring en produkts mening genom en kritisk förmåga bestående av fyra delmoment kallade fråga, ge, våga och leka. Studien bidrar med en ökad förståelse för meningsperspektivet inom innovationsområdet genom att hämta teorier från fälten hermeneutik, design och ledarskap. Den visar att den här typen av innovationsprocess är relevant men att den skiljer sig från processer som fokuserar på kreativ problemlösning. Istället för att drivas att finna lösningar innebär detta meningsperspektiv att sträva framåt mot en produkts nya potentiella mening.

No description available.

<p>Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.    </p><p> </p><p>Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad. Resultatet visar att en skola för alla är ett svårt mål att nå och särskiljande lösningar ses som nödvändiga för att skolans verksamhet ska fungera. Resultatet i studien visar vidare att ett kategoriskt synsätt på elevers svårigheter dominerar. Specialpedagogernas upplevelser av inkluderingsbegreppet ses som elevers rätt att delta utifrån sina förutsättningar men att inkludering inte alltid är det bästa för den enskilde eleven. Specialpedagogerna i studien upplever sin yrkesroll som komplex genom att dilemmat mellan viljan till inkludering och nödvändigheten att tillämpa exkluderande åtgärder är ständigt närvarande. Specialpedagogerna ser stora möjligheter i en inkluderande skola men för att detta ska bli verklighet måste ett antal förutsättningar uppfyllas. Svårigheterna i en inkluderande skola spänner enligt specialpedagogerna över ett stort fält från ett samhällsperspektiv till ett individperspektiv.</p><p> </p>

Det finns en hel del litteratur som lär ut jazzimprovisation, men få som visar vilka musikaliska strukturer som kan användas för att få det att låta ”jazzigt”. I den här kvalitativa studien utforskas därför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus står improvisationernas musikaliska ”språk” ifråga om musikaliska byggstenar eller strukturer. Forskningsfrågan lyder: Vilka musikaliska ”byggstenar” eller strukturer, har fem olika solon i jazzpiano gemensamt? Syftet med studien är att finna likheter mellan några pianoimprovisationer av kända jazzmusiker. Studien utgår från fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Resultaten visar att de olika musikerna använder sig av en rad olika specifika koncept som de bygger sina jazzimprovisationer på: bluesspråk, side slipping, kromatik och närmandetoner, ackordstoner, reharmonisering, överlagrade ackord och pentatonik. Det fenomen som synes hålla samman dessa koncept är tension and release, som tillsammans med koncepten bidrar till det musikaliska språk som används inom den här delen av jazzgenren. Trots att pianisterna synes bygga sina improvisationer på samma koncept, används dock dessa på så pass varierade sätt, att improvisationerna upplevs som både personliga och kreativa. / It is easy to find literature that teaches jazz improvisations, but hard to find any that really shows which musical structures can be used in order to make a sound “jazzy”. This qualitative study will therefore explore the similarities between five piano-jazz improvisations.  The music “language” of the musicians such as the “building blocks” or structure will be in focus when comparing these improvisations. The research question for this study will therefore be: what musical building blocks or structures have the five solos in jazz piano in common? The aim is to find similarities between some piano improvisations done by acclaimed jazz musicians. The study will have a phenomenological and hermeneutic approach. The presented result show that the musicians use a range of specific concepts when building their jazz improvisations; blues, side slipping, chromaticism and approach notes, chord tones, reharmonisation, upper structure triads and pentatonics. The conclusive phenomena has been proven to be tension and release, that together with the concept contributes to the music language that is used within this jazz genre. Even though the different pianists seems to use the same concept when building their improvisations, it is in the way they use them in terms of variation, that makes the solos appear personal and creative.

No description available.

I detta arbete skriver jag om judisk identitet i Sverige så som den framkommer i Judisk Krönika 2010-2011. Vad det finns för knep för att skapa och upprätthålla en judisk identitet. Vad identifierar man sig med? Jag har använt mig av tidskriften Judisk Krönika årgång 2010-2011 som primärkälla, med chefredaktören Jackie Jakubowski. Jakubowski har även skrivit vetenskapligt om judendom i Sverige. Teorier härstammar från Lasse Dencik, Anthony Giddens och Alberto Melucci. Melucci och Giddens använder en konstruktivistisk syn på identitetsbildande och Dencik skriver om en Davidsstjärna där han beskriver olika aspekter av judisk identitet. Arbetet belyser hur det är att vara jude i Sverige idag, vilka möjligheter som finns och också vilka hinder som kan tänkas finnas, så som det framställs i Judisk Krönika. Judar har genom historien varit förföljda och utsatta för försök till assimilation istället för integration, detta skulle kunna leda till att man är rädd för att visa att man är jude, att våga vara stolt för sitt ursprung. Undersökningen visar att det går att leva ett judiskt liv i Sverige, med vissa komplikationer. I skapandet och upprätthållandet av en judisk identitet i Sverige läggs fokus på såväl traditioner, familj som andra världskriget.

Studien syftade till att undersöka några lärares och elevassistenters syn på bemötande av elever inom gymnasiesärskolan. Studien belyste aspekten genus i bemötandet av dessa elever. Skolan ska enligt Läroplanen (Skolverket, 2013) motverka stereotypa könsrollsmönster. Frågeställningarna i studien fokuserade på lärares och elevassistenters medvetenhet kring likabehandling och genus i bemötandet av elever i gymnasiesärskolan. I studien relaterades det till teorier och tidigare forskning som reder ut och klargör begreppen genus, funktionsnedsättning, klassrumsklimat, kommunikation, relationer och bemötande. Studien är kvalitativ och har ett hermeneutiskt tolkande arbetssätt. Studien har baserats på intervjuer med sex lärare och två elevassistenter som har sin vardag i gymnasiesärskolan och observationer av fyra verksamheter där de arbetar. Resultatet visade på att informanternas inställning är att alla elever bör behandlas lika och att de som lärare eller stödpersonal ska utgå ifrån individen och individens behov i första hand i sitt bemötande. Lärarna uttryckte inte någon medvetenhet om att beakta genus i bemötandet av eleverna och de planerade inte heller sin undervisning utifrån att arbeta med likabehandling. Relationer och ett bra klassrumsklimat prioriterades i deras verksamheter. Informanterna talade om ”tuffa gäget”, ”pyntade prinsessor” och motor- och sportintresserade killar. En slags kategorisering, möligen utifrå omgivningens uppfattning om kösroller och rekvisita som understryker vad som kan uppfattas som traditionellt manliga och kvinnliga attribut.

I dagens Sverige är det en självklarhet att blivande pappor skall vara delaktiga och engagerade i graviditet, förlossning och omvårdnad av det nyfödda barnet. De flesta pappor är med vid besöken på barnmorskemottagningen inklusive ultraljudsundersökningen, deltar i föräldrautbildningen och är med vid barnets födelse. Ändå uttrycker många pappor missnöje med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. När de tillfrågas om saken uppger de ofta att de känner sig utanför, osynliga och ovidkommande. Den här studien är ett försök att bättre förstå de upplevelserna. Studien grundar sig på intervjuer med tio svenska pappor. Pappornas berättelser om mötet med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården analyserades med en narrativ forskningsansats där särskilt fokus lades på hur de i berättelsen förekommande personerna framställdes eller positionerades. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre punkter: (1) Mödrahälsovårdens fokus på de fysiska aspekterna av graviditet och förlossning innebär att den blivande/nyblivna pappan kan ha svårt att finna en meningsfull plats eller position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. (2) De intervjuade pappornas berättelser om dessa möten kan grovt sett indelas i "vi"-berättelser där pappan fann en obesvärad position och "jag"-berättelser där han inte gjorde det. Detta har jag tolkat som att papporna i dessa möten eftersträvade en "vi"-position där graviditet och förlossning kunde bli en för mamman och pappan gemensam angelägenhet. (3) Svårigheten att finna en obesvärad position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård har i första hand att göra med att den blivande/nyblivna pappan inte är gravid, inte att han är man. Det är huruvida kroppen är gravid eller inte gravid som skapar gränsen, inte vilket kön kroppen har. Den sökta "vi"-positionen kan därför betecknas som könsirrelevant. En slutsats är att om mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård vill göra den blivande mammans partner verkligt delaktig i graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är den relevanta frågan: hur kan man bidra till att den blivande/nyblivna mammans partner kan finna en position som bättre inkluderar honom/henne i detta möte? En möjlig sådan position är den i denna studie påvisade "vi"-position där graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är en för båda föräldrarna gemensam angelägenhet. Att ge plats för en "vi"-position innebär också att sträcka ut tidsperspektivet från graviditetens här-och-nu förbi den annalkande förlossningen till det som kommer därefter: föräldraskapet -- oavsett vem som har varit gravid. / In contemporary Sweden it is a matter of course that prospective fathers should be involved in pregnancy, childbirth and care of the newborn. Most fathers are present at the visits to the antenatal clinic, including the ultrasound examination; they participate in parental education classes; and they are present at the birth of their child. Yet many fathers express dissatisfaction with prenatal care, delivery care and postnatal care: they frequently feel excluded, invisible and irrelevant. This study is an attempt to better understand those experiences of exclusion, invisibility and irrelevancy. The study is based on interviews with ten Swedish fathers. Their narratives about their encounter with prenatal, delivery and postnatal care were analysed with a phenomenological--hermeneutic narrative approach. Special attention was paid to the way the major characters were positioned in the father's narratives. The results can be summarised in three points: (1) The strong focus in health care on the physical aspects of pregnancy and childbirth may make it difficult for prospective and new fathers to find a meaningful position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care. (2) The narratives of the interviewed fathers can be roughly divided into "we"-narratives where the father found an untroubled position and "I"-narratives where he didn't. I take this to mean that the fathers sought a "we"-position where pregnancy and childbirth could become a joint concern for the mother and the father. (3) The difficulty of finding an untroubled position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care is first and foremost a consequence of the fact that the prospective/new father is not pregnant, not of the fact that he is a man. It is whether the body is pregnant or not that matters, not the sex category to which the body belongs. The desired "we"-position can therefore be characterised as gender irrelevant. One conclusion is that for prenatal, delivery, and postnatal care to truly involve the expectant mother's partner in pregnancy, childbirth and care of the newborn, they need to seriously consider the question of how they can help the prospective mother's partner to find a position that better includes him/her in this encounter. One possibility is the "we"-position that this study emphasizes. This is a position in which pregnancy, childbirth and care of the newborn is a joint concern for both parents. Making way for a "we"-position also means widening the time perspective from the here-and-now of pregnancy, beyond the approaching childbirth to what comes next: parenthood -- no matter who was pregnant.

Aim: The overall aim was to generate deepened knowledge and understanding about families’ experiences of living as a family with chronic illness. The four studies aimed to: illuminate the meaning of living as a family in the midst of chronic illness (I), illuminate illness beliefs in those families (II), illuminate the meaning of place for family well-being (III) and describe the experiences of encounters with health care in families living with chronic illness (IV). Methods: All studies had qualitative designs and a Family Systems Nursing perspective. Data was collected through family interviews with families where an adult family member had lived with chronic illness for more than two years. The used analyses were phenomenological hermeneutic (I,III), hermeneutic (II) and content analysis (IV). Results: Living as a family with chronic illness was a continuously ongoing process where families co-created a context for living with illness and alternative ways for everyday life (I). Core and secondary beliefs within and across families about illness, family, and health care were revealed and showed for how families responded to and managed situations due to illness (II). Further, the meaning of place for family well-being was described as “a shared respite”, i.e. a place for relief, reflection and re-creation. It seemed to be important for families to be in secure places to enhance well-being (III). Living with chronic illness also includes frequent encounters with health care professionals and having an accompanying member constituted a great power. It helped families to get opportunities to collaborate, and receiving confirmation in the encounters (IV). Conclusions: Living as a family with chronic illness is a continuously ongoing process where family members constitute support for each other. Families have a common desire to handle challenges and changes due to illness and to co-create new patterns for everyday living. Therefore, if nurses adopt a Family Nursing Perspective and involve families in health care, families’ strengths and resources can be facilitated. Then, family well-being can be strengthened.

Denna självstudies syfte föddes ur ett antagande om mig själv, att jag upplever mig ha svårt för att lära mig sångtexter och framföra dessa utantill. Studien behandlar en djupdykning i min egen instuderingsprocess av sångtexter ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studien dokumenterades genom videoinspelning och loggboksskrivande, där jag studerar in två sånger utantill. Tolkningen av resultatet sammanfattas med fyra teman utifrån mina forskningsfrågor: styrkor i instuderingsprocessen vilka tolkas vara förmågan till inlevelse av texten där jag målar upp inre bilder och berättelser, och svagheter i instuderingsprocessen vilka tolkas vara övningsstrategi och pianospel, samt en jämförelse mellan att använda förinspelad musik eller inte där fokus hamnar på i vilket syfte förinspelad musik används och dess konsekvenser för mig, att den förinspelade versionen används som en bekräftelse för korrekt uttal av texten. I diskussionen diskuteras sedan tolkningen av resultatet gentemot bakgrundslitteratur och tidigare forskning på området. / The purpose of this self study was born out of an assumption I have made of myself, that I find it difficult to learn song lyrics by heart and perform them by heart. From a hermeneutic perspective the study takes a deep dive into my learning process whilst learning song lyrics. The study is documented by video and logbook writing, where I learn two songs by heart. The analysis results are summarized in four themes based on my research questions: strengths in the rehearsal process, interpreted as empathy of the text where I create inner pictures and stories, and weaknesses in the rehearsal process, interpreted as practice strategy and playing the piano, as well as a comparison between using pre-recorded music or not, a comparison focusing on the purpose of pre-recorded music and its consequences for me; consequently that the pre-recorded music was used as a confirmation for correct pronunciation of the lyrics. The discussion debates the interpretation of the results against the background literature and previous research.