Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola. Ett sådant arbete möjliggör en tvärvetenskaplig och holistisk inlärning vilket är i enlighet med den svenska läroplanen. Den andra slutsatsen jag kom fram genom tolkning är att en hållbar bildundervisning hänger samman med ändamåls ändliga lokaler som passar till dagens verksamhet. Med detta menas att en bildsals rumsliga design samt tillgängliga material kan innebära både begränsningar och möjligheter för ett hållbart lärande. Den tredje slutsatsen rör sig om kvalitet på kommunikation mellan lärare och elever samt en individuell anpassade undervisning vilka påverkas av elevtätheten. Det höga antalet elever i ett klassrum betraktas som ett problem och hinder för en hållbar utveckling enligt informanterna, eftersom flera faktorer som underlättar en inlärningsfrämjande relation mellan lärare och elev kan rubbas. Informanterna är eniga om att mindre klasser ger bättre arbetssituation och studieresultat.

Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant. Våra frågeställningar hade ingen självklar teoretisk utgångspunkt utan vi har sökt stöd inom olika områden som läroplansteori, didaktikteori och hermeneutik. Utifrån detta arbetssätt har vi diskuterat hur en mer specifik teori om didaktiseringen av läroplaner kan se ut. Vi har i denna diskussion utgått från begreppet ”Det didaktiska filtret” som hjälpt oss att systematisera våra tankar och fundera kring området, vilket resulterade i en modell med samma namn. Här vill vi rikta ett tack till Josefin Franzén för den grafiska utformningen av ”Det didaktiska filtret”.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn.

Bakgrund: Sjuksköterskan i hemsjukvården har hög arbetsbelastning i förhållande till tid och antal patienter. Vilka förmågor hos henne upplevs skapa förutsättningar för att "fånga stunden" med den äldre trots att mötena många gånger är korta?Syfte: Att tolka och förstå sjuksköterskors upplevelser av att fånga stunden i mötet med den äldre i hemsjukvården.Metod: Hermeneutisk tolkning av intervjuer med sju sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudteman framkom vilka var "att bjuda in", "att vara närvarande" och "att bygga broar". "Att bjuda in" innefattade " att förmedla trygghet", " att förmedla förtroende och våga vara nära" och " att vara ödmjuk, lyhörd och tillgänglig". "Att vara närvarande" innefattade " att vara här och nu och lägga allt annat åt sidan", " att känna av, ha tålamod och ta sig tid". "Att bygga broar" innefattade " att skapa harmoni och inte pressa på", " att ha fantasi" och " att ha ett genuint intresse och våga vara uppriktig".Slutsats: Utifrån sjuksköterskans erfarenhet, kunskap och professionalitet möjliggjordes att bjuda in i mötet och skapa en ömsesidig relation. Förmåga att skapa närhet, visa ömhet och vara tillgänglig var då viktigt. Att ta sig tid, hantera stress, ha tålamod och förmedla en gemenskap skapade förutsättningar för samhörighet och förståelse genom att vara närvarande. Att skapa harmoni, våga ha roligt och inte pressa på var ett förhållningssätt som skapade förutsättningar för att bygga broar. Genuint intresse för den äldre och dennes situation och sjuksköterskans förmåga att förmedla sin inre kallelse och glädje ökade möjligheterna till känsla av närvaro i mötet.

Denna studie har som syfte att undersöka möjligheten att komponera musik som skapar lugn och därmed indirekt minskar stress och lindrar oro. Vidare är syftet att fördjupa kunskapen om musikens roll för den positiva patientupplevelsen och ge inblick i vilka individuella, kulturella och musikaliska preferenser som kan finnas hos olika individer som kan påverka musikupplevelsen. I studien ingår en genomförd kvalitativ intervjumetod med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en konstnärlig gestaltning i form av enmusikkomposition. Den konstnärliga gestaltningen har gjorts i form av ett musikstycke och intervjuerna har genomförts med 4 personer med olika sociala och kulturella bakgrunder. Kontakten med respondenterna i studien har upprättats genom personliga kontakter och vid intervjuerna har respondenter fått lyssna på det komponerade musikstycket och berättat om upplevelsen av den. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund om stress och oro, musikpsykologi, musikteori och hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet och analysen visar att den konstnärliga gestaltningen har den önskade lugnande effekten hos mina respondenter.

I denna studie undersöks kvinnliga ledares upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen. Kvinnor är tydligt underrepresenterade inom både ITbranschen och chefsrollen, vilket resulterat i ett antal hinder för kvinnor inom IT och ledande roller. Syftet med studien är därmed att undersöka hur upplevelserna av att som kvinna ha en typiskt manlig arbetsroll i en mansdominerad bransch kan se ut. Studien utgår från en hermeneutisk metodansats för att på ett optimalt sätt kunna tolka och uppnå en förståelse av de undersökta upplevelserna. För att ytterligare stödja tolknings- och förståelseprocessen användes ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv kombinerat med två teorier om kvinnor och ledarskap av Eagly och Karau samt Alvesson och Billing. Tio intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga IT-chefer, en manlig IT-chef och en kvinnlig HR-chef. Utifrån en hermeneutisk analys av intervjumaterialet lyfter studien fram en huvudtolkning med en kärna som benämns som den sociala dimensionen av ledarskapet inom IT-branschen. Resultatet av undersökningen visar att sociala omständigheter, social interaktion och samhällsstrukturer på olika sätt formar kvinnors upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen.

Den här studien har som syfte att undersöka hur universitetsstudenter har upplevt omställningen från campusbaserad undervisning till distansundervisning under Covid-19. Studien begränsar sig till universitetsstudenter och utforskar tre frågeställningar: Hur upplevde universitetsstudenterna interaktionen under distansundervisningen med lärare och studenterna i jämförelse till undervisningen som tidigare skedde på campus? På vilket sätt beskriver studenterna skillnaden i maktrelationerna mellan lärare och studenter i distansundervisningen under Covid-19 jämfört med campusundervisning? och Vilka är de sociala konsekvenser som dyker upp med distansundervisning under Covid-19? För att besvara dessa frågeställningar har vi valt den hermeneutiska metodansatsen för att skapa förståelse kring det studerade ämnet. För att besvara studiens frågor genomfördes kvalitativa individuella intervjuer fysiskt via Zoom med tio studenter från olika lärosäten runt om i Sverige. Intervjupersonernas upplevelser analyserades utifrån sociologiska begrepp, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Foucaults maktbegrepp. Resultaten av studien avslöjar likheter i studenternas upplevelser av distansundervisning under Covid-19. Interaktionen via Zoom skiljer sig från den som sker på campus och påvisar att olika aspekter av sociala interaktioner mellan studenter och lärare har förändrats. Naturlig interaktion med andra studenter, som var möjlig på campus, upplevdes som svår på Zoom. Studenterna uttrycker en osäkerhet i sitt rollutövande och märker förändringar i hur de framträder, inklusive en ökad synlighet av privata bakgrundsmiljöer. Det framkommer även förändringar i maktrelationen mellan lärare och studenter. Slutligen visar resultaten både fördelar och nackdelar med distansundervisning, såsom möjligheten att närvara på föreläsningar vid sjukdom. Samtliga studenter föredrar dock traditionell campusbaserad undervisning framför distansundervisning.

This document is a study on feminist hermeneutics in theological research, focusing on the works and methodologies of Elisabeth Schüssler Fiorenza and Musa Dube. The paper is covering several aspects of feminist hermeneutics and its application to the interpretation of the Gospels. The introduction outlines the evolving use of feminist hermeneutics in theological studies, as a discipline that redefines the interpretation of sacred texts through a lens of gender awareness and justice. The main objective of the paper is to delve into the specific feminist hermeneutical approaches of Schüssler Fiorenza and Dube, highlighting their contributions to the feminist reinterpretation of the Gospels and exploring their distinct methodologies and perspectives.

Denna studie analyserar vilka könsnormer som figurerar och vilka psykologiska mönster som blir tydliga i Colleen Hoovers verk Förbannade kärlek. I syfte att göra det har en kvalitativ analysmetod använts, mer precist en hermeneutisk texttolkning. Det teoretiska ramverket utgörs av feministisk litteraturteori. Resultatet av analysen visar att det figurerar könsnormer i romanen där mannen används som vägledning för kvinnan i många sammanhang. Mannen har därför rollen som överordnad kvinnan. Det psykologiska mönstret som blir tydligt i romanen grundar sig i karaktären Miles mörka förflutna, vilket används som ett motiv genom berättelsen och som fungerar som en drivkraft för både karaktären Tate och läsaren. Det mörka förflutna speglar i sin tur Miles handlingssätt gentemot Tate. Detta mynnar ut i konsekvenser hos Tate där även hon blir psykiskt negativt påverkad. Det psykologiska mönstret genom berättelsen kan beskrivas som en dominoeffekt där det ena tragiska leder till det andra.

Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk metodansats, som med hjälp av tematiska intervjuer syftar till att fördjupa förståelsen för hur föräldrar i det senmoderna samhället upplever sitt föräldraskap i relation till normer, och hur de hanterar detta. Bakgrunden är hur senmoderniteten, informationssamhället och individualiseringens utveckling har medfört att normer tränger igenom starkare än tidigare och därmed påverkar föräldrarna i sin föräldraroll. Intervjupersonerna är föräldrar mellan 30 och 45 år med barn mellan sex och 13 år. Vår teoretiska inramning är det existentiella perspektivet vilket sammanflätas med Becks teori om risksamhället och Giddens teori om hur reflexiviteten som krävs i vårt föränderliga samhälle har betydelse samt påverkar den ontologiska tryggheten. Resultatet presenteras genom vår huvudtolkning att föräldrarna upplever att föräldraskapet i senmoderniteten är mer komplext än tidigare generationer. Komplexiteten innebär starkare påverkan av normer idag eftersom genomträngningsprocessen intensifierats genom informationssamhällets utveckling. Samhällsförändringarna försvårar möjligheten att utföra föräldraskapet då obalans uppstår i tillägnandet av mjuka och hårda kompetenser, där övervikt av mjuka kompetenserna föreligger. Föräldrarna hanterar obalansen genom att de överför reflexiviteten till sina barn för att rusta dem med nödvändiga kompetenser som är av ny karaktär, för att de ska klara sig i det senmoderna samhället. Detta kallar vi för föräldraskapets reflexiva projekt.