Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn inkluderar respektive exkluderar varandra i den fria leken och vilka tillträdesstrategier barn använder. Studien gjordes genom att analysera observationer med fokus på barns tillträdesstrategier. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställning: Vilka tillträdesstrategier använder barn för att komma in i leken och hur kommunicerar barn inkludering och exkludering i lek? För att få svar på forskningsfrågan användes en kvalitativ metod. Observationerna dokumenterades via anteckningar och ljudinspelningar. Resultatet som framkom efter bearbetning av materialet var att barnen använde sig av tillträdesstrategier, samt kommunikation i varierande former för att utesluta respektive inkludera varandra. Resultatet visar på att de barn som tar på sig ett ledarskap är också de barn som utgör reglerna i leken. Barnen med ledarskap tilldelade andra barn roller, ålder samt gjorde upp villkor för om barnet blev inkluderat eller exkluderat i leken. Resultatet visar också att de barn som blev delaktiga i leken med villkor gjorde sekundära anpassningar. Slutligen behöver förskollärarens roll och arbetsuppgifter ses över eftersom det framkom mer exkluderingar än inkluderingar i den fria leken, vilket medför att förskollärare behöver närvara i barnens fria lek.

I press och andra publikationer diskuteras uppfattningen att samhället, vårdgivande enheter och habiliterande/rehabiliterande verksamheter inte förmår leverera godtagbara resultat i bemötandet av individer med synnedsättning utifrån LSS-lagstiftningen, och specifikt därtill hur lagens intentioner ej överensstämmer med nuvarande praxis. Författaren till denna uppsats identifierande dessutom en relativ avsaknad av studier med ett holistiskt perspektiv av situationens konstituering, och då speciellt utifrån hur den upplevs vid syncentraler. Med detta i åtanke uppkom frågor om interrelationella samband mellan, och samkonstruktion av, professionellas och patienters upplevelser och erfarenheter, såväl som deras delade arbete men även, utifrån de professionellas uppfattning, vad det innebär att leva med en synnedsättning – frågor som denna uppsats ämnar belysa.Ett flermetodsförfarande med fenomenologiska livsvärldsstudier som initial bas följt av hermeneutisk tolkning tillsammans med tematisk innehållsanalys användes för att via en undersökning av fyra semistrukturerade intervjuer söka åskådliggöra och klargöra respondenternas livsvärld och därigenom även deras upplevelse av sin egen såväl som patienternas situation utifrån en teoretisk förståelse av varandets och förståelseprocessens inneboende relationella natur.Resultatet visade på vikten av att beakta hur en verksamhets måluppfyllelse är förbundet med alla aktörers interaktion och samkonstruktion av resultat. Vidare framkom konkreta samhälleliga förändringar såsom teknikutveckling och flyktingströmmar som påverkansfaktorer som låg utanför patienternas och de professionellas påverkanshorisont men trots det resulterade i effekter för dessa individers möte. / In public press as well as in periodicals there has been an ongoing debate that society, public health services as well as habilitative/rehabilitative institutes fail to meet the demands in providing for people living with disability in accordance with LSS, and how the in vivo interpretation of LSS in some instances might be seen to be disparate to its original intentions. Upon inspection there seemed to be a relative scarcity of scientific studies aiming at a holistic understanding of how the situation is perceived and experienced, especially as pertains to low vision clinics. Bearing aforementioned in mind this begs the question of interrelatedness in, and co-construction of, the situational perceptions of health care professionals and patients, of their shared work but also, based on the professionals’ view, the perception of what living with visual impairment entails. A question this paper aims to shed some light on.A multi-method methodology based in a life-world phenomenological approach, complemented with hermeneutic interpretation and subsequently a thematic content analysis was employed in an effort to investigate and, through four (4) semi-structured interviews, bring forth the respondents life-world and in so doing, through a theoretical understanding of the intrinsic interrelation of being and the interpretational process, illustrate their experience and/or understanding of their own as well as the patients situation.The study´s results stresses the importance of taking each individual´s agency, interaction and co-construction of results into concern when evaluating goal-attainment. Furthermore, concrete societal changes such as technological advancement and immigration, albeit outside the influence of both professionals and patients alike, was shown to impact the meeting between these two groups, and consequently the outcome of those meetings.

No description available.

Var tionde kvinna beräknas leva med endometrios, ett tillstånd som medicinskt beskrivs vara en kronisk inflammatorisk gynekologisk sjukdom, vars patofysiologi är okänd. Ett karaktäriserande symtom vid endometrios är djupa samlagssmärtor vid vaginal penetration (dyspareuni). Sexualitet ses i det moderna samhället som intimt sammanbundet med identitet. Tidigare forskning visar att kvinnor med dyspareuni), till följd av diskursiva konstruktioner av penetrerande samlag som status quo för normalitet inom heterosexuella relationer, upplever den egna identiteten som könlös. Den manliga kroppen positioneras som biometrisk standard, och kvinnokroppen medikaliseras. Menstruation stigmatiseras och kvinnligt fysiologiskt associerad smärta normaliseras. Denna studie undersöker hur endometriosinducerad dyspareuni inverkar på upplevelsen av identitet hos yngre kvinnor. Studien genomförs med hermeneutiskt metodologiskt riktade djupintervjuer där fem kvinnor med endometriosinducerad dyspareuni i åldrarna 22 till 38 år intervjuas om sina upplevelser av tillstånden. Studiens empiriska material har analyserats enligt den hermeneutiska tolkningstraditionen. Studien utgår från ett livsvärldsperspektiv där existentialistisk fenomenologi och begrepp ur det socialpsykologiska perspektivet ingår i studiens teoretiska och begreppsliga ramverk. Medikalisering av tillstånden endometrios och dyspareuni problematiseras utifrån ett sociologiskt medikaliseringsperspektiv. Studiens resultat presenteras som Ny kvinna, vilket visar att kvinnorna, genom en hermeneutisk tolkningsprocess kontinuerligt reviderar sin förståelse av den egna identiteten i förhållande till andra kvinnor och manliga samlagspartners.

Studiens syfte är att skapa en större förståelse för hur undervisningsbegreppet färdas från teoretiska styrdokument till pedagogisk utbildning inom den förskoledidaktiska kontexten. Då studien ämnar synliggöra förskollärares erfarenheter intas en fenomenologisk hermeneutisk ansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Resultatet tyder på motsättningarna kring undervisningsuppdraget som visar sig i lokala förutsättningar där organisation, tid och samstämmighet ses som återkommande faktorer som påverkar förskollärarens möjlighet att genomföra uppdraget. Även förskollärarnas förtydligade rollbeskrivning anses ha skapat friktion mellan förskolans verksamhetstradition och styrdokumentets framskrivning. Trots olika förutsättningar presenteras bilden av samstämmighet bland förskollärarna kring synen på undervisningsuppdraget som positivt och viktigt för förskolans utbildning. Det lyfts exempel på hur förskolor tagit fram undervisningsplaner och reflektionsmallar med avsikt att säkerställa undervisningens kvalitet. Studiens resultat visar att undervisningsuppdraget har påverkat, och fortsätter att påverka, det arbete som pågår i förskolans utbildning där traditioner utmanas och framtiden är oskriven.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i f-3 beskriver sitt arbete medhållbar utveckling i sin egen undervisning i de olika So-ämnena, samt attundersöka lärares attityder och innebörder till begreppet hållbar utveckling ochderas uppfattning om sin undervisning med detta innehåll. Metoden som användesför att besvara studiens frågeställningar var kvalitativa intervjuer och genomfördesgenom att intervjua sex stycken lärare. Det insamlade materialet analyserades meden fenomenografisk analys utifrån ett hermeneutiska perspektiv.Resultatet som framkom av studien var att alla informanterna ansåg att hållbarutveckling var ett väldigt viktigt begrepp att arbeta med och till viss del ävenämnesövergripande. Utifrån resultatet framkom det att informanterna arbetade medhållbar utveckling i undervisningen utifrån samma innehåll och det utfördes i storadrag på liknande sätt. Det framkom att även fast många var intresserade av ämnethållbar utveckling så skedde en stor del av undervisningen kring hållbar utvecklingpå grund av att det har kommit in på ett tydligare och bredare sätt i läroplanen. / <p>SO</p>

No description available.

No description available.

Denna studies syfte är att nå en djupare förståelse för upplevelsen och hanteringen av psykisk ohälsa bland män, specifikt andra generationens invandrare från Mellanöstern med omnejd men hänsyn till deras kultur. I och med att studiens syfte och frågeställning baseras på individers upplevelser har en hermeneutisk metod ansetts vara mest lämplig. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av semistrukturerade intervjuer präglade av teman som kultur, maskulinitet och psykisk ohälsa. Teorin om dramaturgi, medicinsk sociologi samt teorin om skam och sociala band låg till grund för studiens teoretiska ramverk. Med det teoretiska ramverket och intervjuerna som grund framställdes resultatet där en nyanserad analys med teman som skam, maskulinitet, kultur som katalysator och fasad tolkades. Resultatet visade att männen upplever en förstärkt maskulinitetsnorm till följd av att tillhöra en kultur från Mellanöstern med omnejd. Den förstärkta maskulinitetsnormen skulle visa sig påverka alla deltagares upplevelser och hanteringen av den egna psykisk ohälsan. Resultatet påvisade även vikten av fortsatt forskning om urvalsgruppen i relation till psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ”livslångt lärande”, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie. Undersökningen har utnyttjat en narrativ metod och analys, i form av insamlandet av narrativ (livsberättelser), där informanterna på ett ärligt och trovärdigt sätt delger sin bild av sina egna vuxenstudier. Teoretiskt används därför såväl hermeneutiken som narratologin, detta för att det är texter som behöver tolkas och detta gör själva berättandet i narrativen ytterst viktigt. Resultatet visar att till skillnad från vad tidigare forskning visat är målgrupperna för vuxenstudier idag något förskjuten och detta kan ha att göra med förändrade tider, såväl i samhället som utbildningsmässigt. Informanternas narrativ (livsberättelser) visar prov på att de som personer införlivat en helt ny syn på inte bara sig själva utan också på vad utbildning är, samt vad kunskap är och kan användas till. En större tro på det livslånga lärandet växer i narrativen (livsberättelserna) fram likt kunskapens träd.   Nyckelord: Aktantmodell, Hermeneutik, Komvux, livslångt lärande, målgrupp, narrativ.