Zugl.: Paderborn, Theol. Fak., Diss., 2006/2007

Pädag. Hochsch., Diss.--Freiburg, 2002. / Literaturverz. S. 229 - 237.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2006

Chemnitz, Techn. Univ., Magisterarb., 2005.

Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss., 2006/2007

Zugl.: Würzburg, Univ., Diss., 2009

Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för hur pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten förstår förskolans utemiljö som arena för delaktighet och tillgänglighet för barn med fysiska funktionsvariationer. I denna studie undersöks vad förskolans pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten säger om delaktighet och tillgänglighet i utemiljön utifrån barn med fysiska funktionsvariationer samt hur pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten talar om arbetssättet i utemiljön utifrån barn med fysiska funktionsvariationer. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att forskningsläget idag inte inkluderar barn med fysiska funktionsvariationer i utformningen av förskolans utemiljö. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat utformningen av förskolans utemiljö i relation till barns lärande, utemiljöns tillgänglighet samt ett inkluderande arbetssätt. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt för föreliggande studie är hermeneutiken med hermeneutisk cirkel som metod. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där sju pedagoger medverkat samt intervju på distans där tre förskolechefer medverkat samt representanter från Specialpedagogiska skolmyndigheten. I resultatet framgår det att pedagogerna upplever ett stort ansvar i att utforma utemiljön ur ett funktionsvariationsperspektiv samt att pedagogerna upplever att barn med fysiska funktionsvariationer inte är delaktiga i utemiljön på grund av bristen på tillgängligheten, vilket även besvaras av förskolecheferna. Resultatet visar att det är svårt att utforma utemiljön så att den tillgodoser alla barns behov och att den inte kan anses som tillgänglig eftersom barn med fysiska funktionsvariationer inte är självständiga i den. Resultatet visar även att myndigheternas och förvaltningarnas föreskrifter är öppna för tolkning samt att det inte finns lagar kring utformningen av utemiljön ur ett funktionsvariations- och tillgänglighetsperspektiv vilket innebär att det inte finns någon skyldighet till att anpassa utemiljön.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka konstruktioner av kroppsideal på bloggar skrivna av unga kvinnliga bloggerskor (20-30 år). Datamaterialet i studien består av fem bloggar med inriktning mot träning och skönhet. Innehållet i bloggarna har analyserats utifrån en hermeneutisk metodansats. I uppsatsen lyfts fram hur normalitet för kropp och hälsa förhandlas via en tvåvägskommunikation i bloggarna. Bloggförfattarna ger råd och tips till sina läsare men får också kommentarer på kost och träning från sina läsare. Resultatet av analysen visar att på bloggarna konstrueras den ideala kroppen som ett pågående projekt. För att få en ideal kropp förväntas subjektet arbeta med sin kropp för att förändra den, ett arbete som omfattar investering av såväl tid som materiella resurser. Strategier för att uppnå en mer ideal kropp lyfts i bloggarna fram som något som kräver reglering och disciplinering av kroppen, något som uppnås genom exempelvis träningsscheman och kostscheman. På bloggarna konstrueras också den vältränade kroppen som en lyckad kropp, och att vara vältränad och lyckad kopplas samman med att också vara lycklig.

Syftet med studien var att identifiera och analysera en utvald del i den pågående digitaliseringen av den svenska grundskolan. Studien fokuserar på hur ämneslärare i matematik, årskurs 6-9, upplever hinder och möjligheter med digitalisering av matematikämnet. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats; Vilka kontextuella hinder upplever matematiklärarna relativt digitalisering av sitt ämne? Vad upplever lärarna behövs för att kunna möjliggöra digitalisering av matematikämnet? Sju stycken ämneslärare i matematik för årskurs 6-9 samt en specialpedagog har intervjuats. Genom att kombinera hermeneutisk metodansats med aktivitetsteori har den insamlade datan analyserats, diskuterats och presenteras nu i denna uppsats. Resultaten visar på ett antal hinder som behöver attesteras för att objektet med digitalisering av matematikämnet ska kunna uppnås. Vidare presenteras ett antal möjligheter som, enligt de intervjuade lärarna, möjliggör en ökad digitalisering inom matematikämnet.

Studien undersöker fenomenet feedback i relation till läsförståelseundervisning. Det övergripande syftet med studien är att förstå hur svenska grundskollärare använder feedback i läsförståelseundervisning. Arbetet avgränsas med hjälp av tre forskningsfrågor:   Vilka typer av feedback  upplever  lärare  ha  en  positiv  påverkan  på  elevers läsförståelse? Vid vilka tillfällen i läsförståelseundervisning används feedback? Varför använder lärare feedback? Studien utgår från den bildningsteoretiska didaktiken med en hermeneutisk ansats. En kvalitativ metod användes där intervjuer är redskapet för datainsamling. Ett subjektivt urval användes vid urval av deltagare. Samtliga fem deltagare var utbildade yrkesverksamma grundskollärare. Den bildningsteoretiska didaktiken fungerade som en ram vid analysförfarandet och ansatsen som grund för tolkningsarbetet. Deltagarna menar att feedback som ges muntligt i helklass har en positiv påverkan på elevers utveckling av läsförståelse.  Enligt respondenterna bör feedback ges i direkt anslutning till elevens uppgift. En senarelagd feedback bör bygga vidare på en pågående uppgift som ska utvecklas. Deltagarna i studien använder feedback som ett redskap för att förklara var eleven befinner sig kunskapsmässigt i relation till målen. Vi diskuterar och problematiserar användandet av feedback i en svensk skolkontext samt hur en målstyrd feedback kan tänkas påverka elever. Det finns en brist på forskning kring formativ bedömning som fokuserar på elevens roll i feedbackprocessen.  Vi föreslår att framtida forskning genomförs i klassrumsmiljöer för att uppmärksamma hur feedback påverkas av interaktionen i klassrummet.