Syftet med uppsatsen är att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibeltolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse.  I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmäts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgång till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer också att det inom bibliodramaaktiviteten sällan finns något uttalat mål att nå en färdig tolkning eller förståelse av den bibeltext gruppen arbetar med. Därför bör bibliodrama främst ses som ett bidrag till en större tolkningsprocess som även inkluderar andra skeenden och metoder. Bibliodramat är i sig ett utforskande av själva tolkningsprocessen.

This paper discusses the relationship between rhetoric and hermeneutics. It is a studyconducted through a generative method where two different rhetoric students haveanalyzed three rhetorical objects and afterwards have compared their results and theninterpreted the differences and similarities. The purpose is to find what makes aninterpretation legitimate and plausible and what binds rhetoric and hermeneuticstogether through meta analysis. The study shows that doxa is a fundamental elementthat connects rhetoric to hermeneutics and that it is more relevant to discussintersubjectivity than legitimacy, which is harder to define and achieve. An importantresult is also that the dialogue in the interpretation process has been found to be acatalyst for new research findings and of increased knowledge.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet.   Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken. Resultatet visar att informanterna tycker det är viktigt att integrera den musikaliska delen av undervisningen med de andra byggstenarna så som teknik och tonbildning. De använder sig av många olika undervisningssätt, vissa av informanterna använder sig av ungefär samma, andra är mer inriktade på enstaka metoder. Det har framkommit att ett centralt begrepp är att problematisera undervisningen, vad är det som ska läras ut till vem och på vilket sätt. / The study aims to describe how teachers in the classroom work with artistic expression. My goal has been to gain an understanding of how teachers can encourage students to assume responsibility in their music in order to ensure that more students will continue playing even after their completed studies at music schools. I examined the views of two prominent flutists, what the governing documents (GY 11) emphasize, in addition to selected instrumental teachers.   I have chosen to use a hermeneutical perspective in my study, due to a desire for a deeper analysis and interpretation of the informant’s professional situation. I chose the so-called half-structured interview that resembles an everyday conversation, yet has a decided purpose: in my case, to discern what flute teachers refer to in regard to playing with a personal touch, and also the methods used to help their students achieve a personal style of playing. The results demonstrate that the respondents consider it important to integrate other aspects such as technique and tone. They use various teaching methods: some informants use almost identical methods, while others are more focused on individual methods. A key concept emerges, one that problematizes teaching, what is to be taught to whom, and in what way.

Syftet med denna studie är att hos fem lärare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som är mest framträdande när en elev visar svårigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lärare då de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att använda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehåller många olika områden och vi begränsar oss till taluppfattningen på grund av dess grundläggande betydelse för vidare inlärning av matematik. Lärarna vi intervjuar arbetar i årskurserna 1-3 där taluppfattningen är ett centralt inslag inom matematiken. De fem grundskolelärare som vi intervjuat, arbetar i en byskola eller en stadsskola.Vi använder oss av hermeneutisk metod som centralt inslag i analysen. Det relationella och det kategoriska perspektivet är specialpedagogiska perspektiv som vi använder som analysverktyg, samt relationell pedagogik.I resultatet framkom det att två utav fem lärare använde sig av relationell pedagogik när de märkte att en elev visade på svårigheter. Fyra av fem lärare påtalade vikten av samarbete i arbetslaget. Detta för att finna bättre arbetsätt i klassrummet och för att föra eleven vidare i sin inlärning. Lärarna tar ofta hjälp av en speciallärare/specialpedagog på grund av tidsbrist, några lärare för att ändra sin undervisning och några tar hjälp direkt relaterat till elevens svårigheter. Resultatet visar att det relationella perspektivet är lite mer framträdande än det kategoriska.

Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid. Med ett hermeneutiskt arbetssätt har jag sökt efter en djupare förståelse av denna upplevelse av framtiden. Detta genom att göra fem stycken intervjuer som sedan tolkades, och tillslut visade på en dubbelhet i hur framtiden upplevdes. Samtidigt som framtiden ansågs vara öppen, var den på andra fronter stängd.

I det traditionella samhället där man umgicks med sina vänner genom att ha stämt träff när man stötte på varandra, och planerade nästa tillställning vid hemfärden från den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte några introducerade begrepp i samhället. Man befann sig i sin vardag och färdades i egen hög person om man skulle någonstans. I det moderna samhället och i och med mobiltelefonens existens, har samhället förändrats och det är numera inte någon självklarhet att man behöver färdas till andra sidan jordklotet för att få kontakt med någon som befinner sig där. Genom mobiltelefonens olika tjänster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt på flera olika platser i samhället, om inte kroppsligen så visuellt. Interaktionssamhället nu och då: En kvalitativ studie med utgångspunkt i mobiltelefonianvändning, har framställts utifrån det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jämförelse mellan det traditionella samhället då mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhället där mobiltelefonianvändning utgör det största mediet för interaktion. Syftet med studien är att reda ut och att påvisa dessa skillnader. Jag har kommit fram till att det existerar skillnader i interaktionsmönster samt att dessa skillnader skiljer sig mellan intervjupersonerna både ur ett köns- och generationsperspektiv. Man tycker olika om mobiltelefonianvändning och alla människor använder sig inte av mobiltelefoner på samma sätt, därmed växte fyra olika teman fram i den här studien: Närkontakt, begränsning av utrymme för svar, beroende och den opersonliga aspekten. Dessa teman presenteras och beskrivs i studiens resultatdel för att sedan utvecklas och analyseras längre fram i studien.

En hermeneutisk studie som syftar till att i mötet med ex-kriminella skapa förståelse och kunskap kring vad som krävs, av dessa personer, för att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Studien bygger på intervjuer med 10 män i åldrarna 20-41 år som levt ett liv utan kriminalitet i maximalt 10 år och är bosatta i Sverige. Studiens data analyseras i tre steg. Det första steget, preliminär tolkning, ger en överblick av materialet. I det andra steget, fördjupad tolkning, förklaras studiens förändringsmodell som bygger på respondenternas upplevelser. Slutligen presenteras materialets huvudtolkning där vi med hjälp av studiens teorier abstraherar tolkningarna. Analysen av materialet gav följande resultat: respondenterna behöver gå igenom en förändringsspiral för att byta från en kriminell livsstil till en livsstil som är mer accepterad av samhället. Först sker en händelse som leder till reflektion kring händelsen. Reflektionen leder till insikt, utifrån insikten sker ett val av faktorer. Valet påverkar självkänslan positivt eller negativt. En positiv självkänsla leder till en förändring i riktingen personen vill gå, medan en negativ självkänsla leder till en förändring bort från det tänkta målet. Förändringsprocessen består av flera varv i förändringsspiralen. Processen är olika lång för varje person och är kantrad av svårigheter.

Internetdating är ett relativt nytt fenomen som ökat i popularitet de senaste åren. Men det finns inte så mycket svensk forskning omkring det området.Internetdating verkar i teorin vara ett bra sätt att träffa kärleken. Studiens syfte är att förstå personers upplevelse av internetdating. Frågeställningen som finns är hur upplever yngre vuxna internetdating? Studien är gjord med den hermeneutiska metoden där en av grunderna är att försöka förstå fenomen. För att förstå det hermeneutiska sättet att arbeta så har jag bland annat använt mig av Per Johan Ödmans bok Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. De teoretiska utgångspunkter jag använt mig är Anthony Giddens och då den rena relationen/det rena förhållandet och Manuell Castells och hans teorier om internet. Men också Francesco Alberonis teorier om förälskelse och kärlek. I resultatet framkommer att respondenterna upplevt mest nackdelar med internetdating. Bland annat att människor inte alltid är sanningsenliga på internet. Och att detta först kommer fram när personer träffas i verkligheten. En effekt som framkommit är att internetdating kan leda till en känslokyla kring att dejta och försöka träffa kärleken. Detta leder till att en person har fler kortvariga förhållanden. Sammanfattningsvis så visar resultatet på att internetdating inte alltid bidrar med fördelar för personer aktiva med detta och att effekterna är många. Där vissa är allvarliga.

I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling Städerna inuti Hall, i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.    Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus Städerna inuti Hall?   För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin.    Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt. Framförallt finner jag Anyurus sätt att diskutera själen intressant. Mitt arbete pekar på att det finns skäl för sociologin att reflektera över själens roll för individen, även om vi utgår från den själen endast som en idé. Där vilar en möjlighet för sociologin att utvecklas och ytterligare fördjupa sina kunskaper kring samtiden.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om storylinemetoden ger måluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan främja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslärande. Med skolutveckling som mål kan man i ett aktionslärande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra åren genomfört fyra olika storyline. Barnen på avdelningen har gått i årskurs F-4 under dessa år. Fyra av de pedagoger som varit med alla fyra åren på avdelningen intervjuades enskilt. Det empiriska materialet bearbetades med inspiration av hermeneutiska tolkningsprinciper. Fem olika tema sammanställdes utifrån intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna har en stor tilltro till metoden. De anser själva att målen uppfylls. Frågan om ”bevis” för måluppfyllelse kvarstår dock. Deras uppfattning är också att storyline kan främja skolutveckling. Sedan avdelningen började arbeta med storyline så har avdelningen utvecklats positivt. Nivån på den pedagogiska diskussionen har höjts och också medvetenheten om att grundskolan är en målstyrd skola.