Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelse av matematikundervisningen i lärmiljön med fokus på hallen. Med fenomenologiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt genomför vi hermeneutisk tolkning av empirin utifrån intervjuer med förskollärare. För att kunna svara på vår forskningsfråga “Hur upplever förskollärare att de arbetar med matematikundervisning i hallen?” använde vi en halvstrukturerad kvalitativ intervju med temainriktad intervjuguide där sammanlagt sex kvinnliga förskollärare i åldern 35–45 år deltog. I tolkningarna gav kompetens, otydlighet och trygghet uttryck för hur matematiken i lärmiljöerna framträddes då den är förknippad med rutiner och förutbestämda regler. Det kunde således påverka barnens intresse och lust att lära sig matematik. I tolkningarna synliggjordes brister i arbetssätt, förhållningssätt och redskap i de planerade och oplanerade situationerna för hur de erbjöd samtal och upplevelser för barns matematiska lärande. I resultatet framträdde det även behov av variation och mer spontanitet hos förskollärarna för att låta barns intresse, nyfikenhet och sökande efter kunskap stimuleras.

In dieser erziehungswissenschaftlichen Arbeit wurden Lebensläufe chronisch mehrfach beeinträchtigter Abhängigkeitskranker unter besonderer Berücksichtigung der Eigen – und Fremdsicht der Betroffenen untersucht. Der zugrunde liegende pädagogische Gedankengang geht auf Pestalozzi zurück: „Das Leben bildet“ (Pestalozzi) – der Lebensverlauf, wie er vor allem im autobiographischen Rückblick Betroffener versprachlicht vorliegt, kann als Bildungsprozess gesehen werden – als Lebensweg, der den Betroffenen dorthin geführt hat wo er sich heute befindet. Somit kann auch chronischer Alkoholismus in einem wertfreien und deskriptiven Sinne als Bildungsereignis verstanden werden. Forschungsmethodisch wurden 17 qualitative Interviews (Ich - Narrationen) erhoben welche nach dem Konzept der „hermeneutischen Psychologie“ (Bittner) ausgewertet wurden. Zusätzliche Therapeuteninterviews über die Betroffenen haben das Verständnis für das subjektive Erleben der Probanden vertieft. Die qualitative Auswertung betrachtete vor allem den Ich - Bezug zur Suchterkrankung. Meist zeigte sich eine sehr negative, oftmals selbstabwertende Sicht auf den Krankheitsverlauf. Auffällig waren auch die teils starken Divergenzen bezüglich der Fremdperspektive.

Denna vetenskapliga essä handlar om ett, från pedagogens perspektiv, egenupplevt utvecklingssamtal och de bedömningar av barnet som sker inom ramen för detta samt de olika ageranden såväl som alternativa ageranden vilka är och kunde ha blivit möjliga under detta samtal. Utvecklingssamtalet på förskolan är ett institutionellt samtal med ett specifikt syfte att avhandla barnet och ska även resultera i en vidare utveckling för barnet. Bedömning (utvärdering, granskning, utveckling) på förskolan ska i enlighet med de senaste läroplanerna göras på själva verksamheten samt pedagoger och miljö, inte på barnen. Trots detta, menar denna essä, görs bedömning av barnen. Utifrån diskursteori samt hermeneutik reflekterar denna essä kring frågan hur barnens bedöms inom ramen för utvecklingssamtalet, hur olika tolkningar av utvecklingssamtalet påverkar samt vad ett bra utvecklingssamtal kan vara. Å ena sidan finns en nedskriven diskurs inom vilken verksamheten bedöms och godkänns. Å andra sidan finns en muntlig version där barnet bedöms och där man på detta sätt anpassar sig efter en normalitet. Utvecklingssamtalet och pedagogen styrs av flera olika diskurser och åligganden. Då den nedskrivna officiella pappersversionen i denna essä inte räcker till för att svara på vårdnadshavarnas fråga om barnets normalitet frångås mallen vilket skapar en osäkerhet men också ger möjlighet till en annan dynamik i samtalet såväl som nya möjligheter för hur utvecklingssamtalet kan gå vidare. Hermeneutiken och filosofen Bornemark ger eventuella svar på hur dessa två världar kan närma sig varandra mot en mer öppen och unik väg framåt med hjälp av samtalet, fråga – svar samt den egna subjektiviteten i den professionella rollen på förskolan.

No description available.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate how public library users consider the knowledge of the librarians and to examine what the users expect from the librarians. To begin with, we contemplate our own view of the librarians, their knowledge and what help we expect at the library. Realising that we do not expect particularly much from librarians, although we have studied to become librarians for two years, we assume that the regular library user does not expect much either. This assumption resulted in our decision to investigate this particular question. To gather information about how library users regard librarians and their knowledge, we handed out questionnaires to the users at a public library and interviewed five library users about their opinion on the knowledge of librarians and about how they view librarians in general. The results from these inquires were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to literature relevant for the subject. In conclusion we find that library users think that librarians mostly know practical work, like sorting and lending books and other media. Users also think that librarians know about literature, information seeking and that they are service minded. What the library users in our study wanted help with was finding books, information seeking, finding study material and practical tasks, such as interlibrary loans. The users think of librarians as calm, helpful and professional. / Uppsatsnivå: D

In this paper we have chosen to work with both the background to the Library Act § 7a and followed the process of creating the library plan of Helsingborg City Library. We have tried to follow the process through the public text documents that are available. We start by giving a background to the library act and its additional § 7a. Then we give a recap of the emergence of the modern public libraries in Sweden during the last century until today. When the working group at the City Library in Helsingborg was working with the library plan, they had to take in count the strategic goals set up by Region Skåne, since Helsingborg is place in that area. We then present the contents in the library plan of Helsingborg City Library. The next step in this paper covers the survey where we review the answers given by the team behind the library plan of Helsingborg City Library. The next step in this paper covers the survey where we review the answers given by the team behind the library plan of Helsingborg City Library. In our thesis, we assume that the knowledge is based on the pre-understanding we gain in the subject. We chose to see this process as a hermeneutic circle and we are trying to see whether we can recover Audun’s overall points in the answers given in the survey. The thesis ends with a concluding discussion of our results and our problem, and makes proposals for future research.

Religious elements are not uncommon in the field of popular culture, especially regarding movies, and the Star Wars series have implemented all sorts of different religious themes and religious symbolisms, almost as a sort of religious melting pot. This work, however, seeks to isolate and focus on a singular religious tradition. This essay aims to examine if, and what kinds of Christian elements are present in the first Star Wars trilogy. To determine what kind of religious and Christian elements that are present in the source material, which consist of the three original Star Wars films, episode IV through VI. The films were analyzed by using a hermeneutic theory and method, which would allow an interpretation of elements in the films which later could be considered religious and directly Christian, by connecting them to direct and indirect connotations in the Bible and Christian theology like that of Martin Luther. The results of the analysis show a few different kinds of Christian elements to be found in the first three movies. The results consist of: Names and symbols, Christian thematic in scenes and three overarching themes, salvation, Luke Skywalker as a messiah’s character, and different interpretations of the Force. An example of the results is regarding Martin Luther and sola fide and how that connection can be made to Star Wars. In the scene where this connection is made, we see our protagonist Luke Skywalker, using faith, and faith alone do destroy the Death Star, thereby redeeming not only himself but also the rebel alliance, which in turn can be likened as a symbol for the resurrection of Christ.

The aim of this Master’s thesis is to investigate the modern Swedishreader’s possibilities to understand the literary allusions in Jane Austen’sfirst three novels in light of young people’s decreasing readingand understanding of classic literature. This is done by examining historicaloverviews of literature written in Swedish, curriculums forliterature courses at three Swedish universities and library holdings inSwedish libraries, both public and academic.In the thesis three different elements are combined – informationabout the alluded authors and texts, a comparison between the Swedishand the English versions of the novels and the result from theabove mentioned investigation. The description of the alluded authorsand texts provide information about the connotations that can be madeby an allusion to them. The comparison between the English and theSwedish novels show whether or not the allusions still exists in thetranslated text and if there are any differences that might affect theunderstanding of the novels.The theoretical framework is based upon literary sociology, especiallythe work of Escarpit. His concept creative treason is an inspiration forthe thesis. The hermeneutic theory of understanding is also consulted.That previous understanding effect the interpretation of a text is afundamental idea upon which the importance of the three chosen resources(curriculums, historical overviews of literature, library holdings)are based. / Program: Bibliotekarie

Denna studie undersöker hur föräldrar upplever och förstår sin egen roll i förhållande till sina barns sociala utveckling. En intressant aspekt som verkar saknas inom forskning om detta är föräldrars subjektiva upplevelser och förståelser. En stor del av den information som finns exempelvis på nätet fokuserar på föräldrars utveckling av föräldraskapet samt på hur föräldrar kan hantera problematik relaterat till barn. Studiens syfte är att belysa den subjektiva upplevelsen av att vara förälder och hur föräldrar förhåller sig i relation till sina barns sociala utveckling. Denna studie tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk med särskilt fokus på hur individer tillskriver världen mening och utvecklas i social interaktion. Metodologiskt tar studien avstamp i en hermeneutisk metodansats med tio genuina samtal med fem heteronormativa föräldrapar som empiriskt material. Resultatet nyanserar föräldrars förståelse av sin egen tillblivelse som föräldrar, vilket även lyfter fram att föräldrars förståelse av sig själva som sociala varelser alltid sker i relation till sina barn. Detta, i sin tur, grundas i att föräldrarna har “vuxit” in i en roll där de främst upplever och förstår sig själva som just föräldrar.

<p>I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling <em>Städerna inuti Hall,</em> i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.</p><p> </p><p> Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus <em>Städerna inuti Hall</em>?</p><p> </p><p>För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin<em>.</em></p><p> </p><p> Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt. Framförallt finner jag Anyurus sätt att diskutera själen intressant. Mitt arbete pekar på att det finns skäl för sociologin att reflektera över själens roll för individen, även om vi utgår från den själen endast som en idé. Där vilar en möjlighet för sociologin att utvecklas och ytterligare fördjupa sina kunskaper kring samtiden.</p>