<p><!-- @page { size: 21cm 29.7cm; margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.31cm; line-height: 150%; text-align: justify; widows: 2; orphans: 2 } P.western { font-size: 12pt } P.cjk { font-size: 12pt } -->Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet. Valet föll på filmerna Madagaskar, Lilla Kycklingen, Råttatoullie, Ice Age 2, Shrek den tredje samt Simpsons the movie. Resultatet visar på att genusrepresentationer i materialet återspeglar genusordningen i samhället och visar på kvinnan som underordnad och irrationell och mannen som hennes motsats. Ett intressant resultat av undersökningen var representationen av vissa manliga rollfigurer som irationella men fortfarande överordnade kvinnan.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.</p><p> </p><p>Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.</p>

<p>Titel: Friends – Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändras</p><p>Författare: Pär Källman och Rickard Karlsson</p><p>Dokument: C- uppsats</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07</p><p>Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle </p><p>Högskola: Högskolan i Halmstad</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Examinator: Malin Nilsson</p><p>Sammanfattning:</p><p>Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken.</p><p>I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista. </p><p>Resultatet av vår analys visar att serien utifrån våra forskningsperspektiv består, snarare än förändras. Vi hade en teori om att serien på något sätt förändrats för att kunna ligga rätt i tiden och kunna behålla sin publik men i huvudsak skedde ingen större utveckling.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. </p><p>Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. </p><p>Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.</p>

<p>Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.</p><p>Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen. Likväl inom genusfrågan kan skillnader påvisas i texterna. Vår förförståelse kan ha påverkat vårt analysresultat. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är vår analys som grundas på hur vi tolkat de teoretiska resonemangen.</p>

<p>I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.</p><p>Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna. Vi är i uppsatsen inspirerade av diskursanalys och hermeneutik. Rektorernas tolkningar har format olika diskurser som vi i undersökningen kommer att jämföra med varandra och med skolverkets rapport nr 180. Intervjuerna har transkriberats till text och analysen av texten har pendlat mellan del och helhet för att på så sätt få en större förståelse för hur rektorerna talar kring sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen.</p><p>De fyra rektorernas tolkningar har format två olika diskurser. Den ena kännetecknas av, i det närmaste obetydlig, utbud av sex och samlevnad. Inga måldokument finns nedskrivna och ingen styrning finns från rektorerna. Den andra diskursen kännetecknas av att rektorerna utför en viss styrning mot lärare eller elevhälsopersonal samt att de har en viss medvetenhet om sitt ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. Det finns inga måldokument nedskrivna för undervisningen. Kunskapsområdet sex och samlevnad riktar sig mot både samlevnadsområdet och det biologiska området. Framför allt sker arbetet i projektform och med temadagar. De här två diskurserna har även jämförts med skolverkets rapport nr 180.</p>

<p>Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media. Det framgår klart och tydligt att organisationen inte lever upp till de villkor vilka enskilda medborgare har rätt att ställa. Rapporter om arbetsmiljö har även visat att pressen har kommit att påverka allt fler medarbetare väldigt hårt. Försäkringskassan har idag genomgått stora förändringar både internt och extern. Det har bland annat utvecklats två nya avdelningar som sköter äranden beroende på svårighetsgrad. Allt fler kontor bemannas med utbildade handläggare, vilket har gjort att många av Försäkringskassans gamla medarbetare har börjat ifrågasätta sina arbetssituationer och var denna omorganisering egentligen är på väg. Mycket har diskuterats om hur denna omorganisering påverkar verksamhetens kunder, men väldigt lite ur medarbetarnas perspektiv. Denna studie kommer därmed att presentera omorganiseringen ur medarbetarnas perspektiv, för att se hur de mår av denna förändring. Studien har genomförts med hjälp av Kübler Ross teori om känslokurvan, Taylors teori om Scientific management samt Morgan Gareths teori om psykiskt fängelse. Studien avgränsar sig till anställda på Försäkringskassans lokala kontor i Stockholm. Det har utförts en deduktiv undersökning med hjälp av litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer från lokala kontor i Stockholm. Dagens situation visar att denna omorganisering som Försäkringskassa har genomfört hittills har skett för fort och saknar en väl genomtänkt handlingsplan. Att medarbetarna byts ut mot elektroniska manuella arbetsrutiner gör att kunden förlorar den direkta kontakten som den hade tidigare. Många av medarbetarna är idag oroliga över vad denna förändring egentligen innebär och hur mycket de ska behöva stå ut med tills den utförs på rätt sätt. Dagens medarbetare på Försäkringskassan känner sig bortglömda i all denna förändring som sker, men hoppas på att organisationens ledare lär sig av sina misstag och tänker en extra gång innan något genomförs.</p>

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela. Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna. Vi är i uppsatsen inspirerade av diskursanalys och hermeneutik. Rektorernas tolkningar har format olika diskurser som vi i undersökningen kommer att jämföra med varandra och med skolverkets rapport nr 180. Intervjuerna har transkriberats till text och analysen av texten har pendlat mellan del och helhet för att på så sätt få en större förståelse för hur rektorerna talar kring sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. De fyra rektorernas tolkningar har format två olika diskurser. Den ena kännetecknas av, i det närmaste obetydlig, utbud av sex och samlevnad. Inga måldokument finns nedskrivna och ingen styrning finns från rektorerna. Den andra diskursen kännetecknas av att rektorerna utför en viss styrning mot lärare eller elevhälsopersonal samt att de har en viss medvetenhet om sitt ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. Det finns inga måldokument nedskrivna för undervisningen. Kunskapsområdet sex och samlevnad riktar sig mot både samlevnadsområdet och det biologiska området. Framför allt sker arbetet i projektform och med temadagar. De här två diskurserna har även jämförts med skolverkets rapport nr 180.

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.

Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media. Det framgår klart och tydligt att organisationen inte lever upp till de villkor vilka enskilda medborgare har rätt att ställa. Rapporter om arbetsmiljö har även visat att pressen har kommit att påverka allt fler medarbetare väldigt hårt. Försäkringskassan har idag genomgått stora förändringar både internt och extern. Det har bland annat utvecklats två nya avdelningar som sköter äranden beroende på svårighetsgrad. Allt fler kontor bemannas med utbildade handläggare, vilket har gjort att många av Försäkringskassans gamla medarbetare har börjat ifrågasätta sina arbetssituationer och var denna omorganisering egentligen är på väg. Mycket har diskuterats om hur denna omorganisering påverkar verksamhetens kunder, men väldigt lite ur medarbetarnas perspektiv. Denna studie kommer därmed att presentera omorganiseringen ur medarbetarnas perspektiv, för att se hur de mår av denna förändring. Studien har genomförts med hjälp av Kübler Ross teori om känslokurvan, Taylors teori om Scientific management samt Morgan Gareths teori om psykiskt fängelse. Studien avgränsar sig till anställda på Försäkringskassans lokala kontor i Stockholm. Det har utförts en deduktiv undersökning med hjälp av litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer från lokala kontor i Stockholm. Dagens situation visar att denna omorganisering som Försäkringskassa har genomfört hittills har skett för fort och saknar en väl genomtänkt handlingsplan. Att medarbetarna byts ut mot elektroniska manuella arbetsrutiner gör att kunden förlorar den direkta kontakten som den hade tidigare. Många av medarbetarna är idag oroliga över vad denna förändring egentligen innebär och hur mycket de ska behöva stå ut med tills den utförs på rätt sätt. Dagens medarbetare på Försäkringskassan känner sig bortglömda i all denna förändring som sker, men hoppas på att organisationens ledare lär sig av sina misstag och tänker en extra gång innan något genomförs.