SammanfattningDen här studien handlar om att skapa en djupare förståelse för vad det kan innebära att sominvandrare anlända till ett nytt land med annan kultur, normer och värderingar. I denna studieutgår vi från Sverige. Vi syftar till att studera mötet med den svenska kulturen hos sexförfattare och två bloggare med invandrarbakgrund som växt upp i Sverige och vi vill ökaförståelsen av identitetsbegreppet genom att studera deras upplevelser av sin identitet. Vi gördetta genom att ta reda på hur författarna integrerat sig i det svenska samhället och vilkaupplevelser som skildras hos dem. Den teoretiska delen i studien består av Goffmans teori omstigma, Anthony Giddens teorier om senmoderniteten och ontologisk trygghet, Stiers teorierom kulturbegreppet och identitetsaspekter, Baumans teori om individualisering och Phillipsteori om etnicitet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. Resultatet som framkom visar att våraförfattare gemensamt delar både lika och olika erfarenheter i sina upplevelser i mötet med detsvenska samhället. Resultatet tyder också på att socialisering och integrering är viktigt förinvandraren i processen i hur hon tar sig an den svenska kulturen och hur hon förhåller sig tillden. Likheterna speglar sig i att dessa individer gemensamt upplever att “invandrare” och“svenskar” kategoriseras var för sig och därmed skiljs åt som två olika grupper. Dettaresulterar i att de gemensamt genomgått en reflexiv handling utifrån att smälta in i detsvenska samhället som bidragit till att deras självidentitet förändrats. Olikheterna som skildrasär att de anpassat sig till samhället i olika hög grad. En del har anpassat sig i så pass hög månatt de inte längre kan relatera sig till sin bakgrundskultur, medan andra anammat sig densvenska kulturen och samtidigt håller fast vid bakgrundskulturen utan att värdera någon kulturhögre än den andra. Vår studie tillför kunskap till tidigare kvalitativa forskningar där detstuderats självbiografier och bloggar. Det finns i dagsläget väldigt få studier om detta ämne,därmed vårt intresse till att bidra med ytterligare kunskap.

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Die Auswirkungen von Privatisierung und Ausgliederung auf die organisationale Identität wurden in den bisherigen Forschungen noch nicht untersucht. Diese Arbeit gibt Einblicke in die Konstruktion und Rekonstruktion organisationaler Identität. Zunächst wird dazu der State of the Art zur "Organizational Identity"-Forschung aufgearbeitet. Die Dissertation verfolgt dabei einen narrativ-konstruktivistischen Zugang. Zur Beantwortung der Forschungsfrage werden zwei empirische Fallbeispiele herangezogen. Dazu werden in einem privatisierten und einem ausgegliederten Unternehmen qualitative Interviews durchgeführt, die mithilfe der objektiven Hermeneutik ausgewertet werden. In einem nächsten Schritt wird die Auswertung um eine diskurstheoretische Reflexion erweitert. Dabei werden Themen und Akteure in den Geschichten einer genaueren Betrachtung unterzogen. In beiden Fallbeispielen lassen sich idente Themen finden, die anhand von gegensätzlichen Kategorien dargestellt werden. Die Interpretation der Themen ist etwas Organisationstypisches und verändert sich im Rahmen der Privatisierung und Ausgliederung laufend. Die Akteursstruktur - und damit die Rollenverteilung in den Geschichten - verändert sich im Laufe der Privatisierung und Ausgliederung ebenfalls. Erwartungsunsicherheit bildet im Prozess ein Kernthema. Aus den empirischen Ergebnissen heraus wird ein Modell der Konstruktion und Rekonstruktion organisationaler Identität entwickelt. Unternehmensgeschichte, Macht, Emotionen und Rollenidentitäten spielen dabei eine zentrale Rolle. Organisationale Identität stellt hier eine Balance zwischen Stabilität und Veränderung dar und bildet eine Brücke zwischen Vergangenheit und Zukunft einer Organisation.

Sammanfattning Idag har friluftsliv en väldigt framskjuten position i skolan, åtminstone om man ser utifrån kursplanen för idrott och hälsa. I både kursplanerna Gy 11 och Lgr 11 så är friluftsliv en av de få undervisningsdelarna som är obligatoriska. Friluftsliv är samtidigt inte begränsat till en eller flera aktiviteter utan beskrivs snarare som ett kunskapsområde som involverar flera dimensioner (Backman, 2011a). Nationella utvärderingar av skolan och tidigare forskning har dock visat att undervisningen i många fall blir begränsad och får olika fokus bland utbildningarna (Skolverket 2005, Idrottshögskolan i Stockholm 2004-). Studien syftar därför till att bidra med kunskap omkring hur friluftsliv upplevs bedrivas i gymnasieskolan, vilka värden som framträder och vad som styr utformningen. Via ett kvalitativt tillvägagångssätt har jag valt att intervjua fem stycken lärare med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk metodansats för att tolka deltagarnas upplevelser kring området. Metoden har valts för att skapa en helhetsbild och på en djupare nivå förstå hur och varför lärare bedriver undervisningen som de gör. Resultaten av studien visade att friluftsliv i gymnasieskolorna upplevs bedrivas med ett fokus på värden som stämmer överens med friluftslivsgruppen. Det vill säga samtliga lärare bedriver former av friluftsliv där de betonar värdet av naturupplevelsen och ser friluftsliv som ett egenvärde. Lärarnas undervisning speglar också starkt deras egen syn av friluftsliv. Flertalet poängterar även vikten med kunskaper och tekniska färdigheter i friluftsliv. Dessa anses viktigt för att möjliggöra ett livslångt lärande samt för att kunna bedöma friluftsliv. Likt tidigare studier så visar även denna på vikten av lärarnas kunskap inom friluftsliv och att kunna särskilja dess värden från idrottens. Mängden friluftsliv som bedrivs styrs dock av begränsande faktorer där tid kopplat till kollegialt samarbete är särskilt avgörande. Begränsande faktorer påverkar inte bara mängden friluftsliv i de undersökta skolorna utan även lärarnas didaktiska val och planering för friluftsliv.

Lärande i det svenska språket är av vikt för barn med annat modersmål än svenska. Språkliga erfarenheter ska läras in i en tidig ålder för att inte leda till svårigheter i språklärandet. Eventuella svårigheter kan senare påverka barnens kommande skolgång och framtida studier. Språket är viktigt eftersom det ger oss ett kommunikativt verktyg som behövs för att leva i samhället. Syftet med denna studie är att få förståelse för pedagogers arbetssätt och förhållningssätt gällande inlärning i svenska som andraspråk för barn med utländskt modersmål. Studiens två forskningsfrågor är: ”Vilka arbetssätt uttrycker pedagoger utifrån sina horisonter i arbetet med språkutveckling med barnen?” samt ”Vilka utmaningar utifrån sina erfarenheter ger pedagoger uttryck för i arbetet med språkutveckling med barnen?” För att besvara dessa forskningsfrågor genomfördes samtalsintervjuer med pedagoger på två avdelningar i en mångkulturell förskola. Dessa intervjuer ljudinspelades och transkriberades varefter transkriberingarna blev analyserade utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. De hermeneutiska tolkningar som uppkommit genom samtalsanalysen har därefter utgjort resultatet till denna forskningsstudie. Sammanfattningsvis visade studien att de förhållnings- och arbetssätt som pedagogerna uttryckte var öppensinnade och empatiska. Pedagogerna ville stötta barnen i att lära sig svenska, samt vara goda förebilder för barnen i hur de själva använder det svenska språket. De utmaningar som pedagogerna uttryckte var bristande kommunikation med föräldrarna samt att få vara en del i en mångkulturell kontext och bidra till att barnen ges ett utvecklande språklärande i svenska. Studiens slutsats blev att om språklärande i svenska för barn med annat modersmål än svenska ska ske, krävs både engagemang, intresse, lyhördhet och tydlighet hos pedagogerna. Utöver detta behöver de också förhålla sig till barnens individuella språkkompetenser och bakgrunder samt att använda varierade arbetssätt och resurser för att kunna erbjuda barnen ett så utvecklande språklärande som möjligt.

I den föreliggande studien undersöks sociala medier och framför allt Instagrams betydelse för unga kvinnors konsumtionsvanor. Både det högmoderna samhället och samhällsmedlemmarna påverkas på flera sätt av sociala medier och smartphones. Det för med sig olika beteenden och blandade positiva samt negativa känslor. Studien lutar sig mot en teoretisk och begreppsligt ramverk med utgångspunkt i A, Giddens teori om reflexivitet och självet samt Z, Baumans teori om konsumtionssamhället, men även inslag från Heimann och Gaisers teori om smarta infödingar lyfts fram. Genom fyra dialogiska intervjuer med totalt sju kvinnor i åldrarna 19–29 år så utformades studien med stöd från den hermeneutiska metodansatsen. I studiens resultatdel lyfts det fram hur Instagram via smartphones konstanta närvaro har kommit att få stor betydelse för kvinnorna och deras konsumtionsvanor. Empirin binds samman med teorierna och tidigare forskning och i huvudtolkningen som jag valt att kalla Du håller din smartphone i handen, men håller den dig i handen? påvisas en paradox som sedan förklaras och redovisas.

This essay will analyse how racism is represented in hip-hop lyrics from the first 7 years of the 2010th decade. The lyrics will be divided into four various categories to show how the artist is using history to connect with the listener. When analysing the lyrics, a content analysis will be used were the lyrics are broken down into smaller parts. These smaller parts will be broken down and the valuable information is extracted. When doing this analysis, it is important to not break the lyrics into too small parts, if done the context can be lost.

The thesis of this essay is to show that there is a complex and deep ground in Hannah Arendt ́s political thinking. A ground that, thru Immanuel Kant ́s first and third critiques, is going back to the thinking of the ancient Greek ideas of insight, nous, a concept used especially by Aristotle, but also by Parmenides. My idea is that Arendt ́s attempt to establish her political thinking in the idea of common sense, or in Latin:sensus communis, needs a deeper understanding, thou the use and interpretation of common sense as a concept today is deeply under influence of a liberal ideological preunderstanding; meaning the (moral) things everyone knows without any special efforts. In my view there is no chance that Arendt joins, or supports that kind of shallow interpretation of the idea of common sense, thou that would make her political thinking as banal as she accuses most of the modern politics to be, which of course is very contradictive. In other words must her understanding of the concept of common sense, sensus communis, be founded on a much deeper level, a level which we can find in her essays if we look real hard, and read as open as a real reading must be based on. Her language and her recurring references to time, gives us the leads to where to dig; to where, and through which thinking, we can find her deeper ground, a ground that hopefully will make all her political thinking clearer.

Yobber är ett webbaserat verktyg för rekrytering som syftar till att lyfta fram personligheten hos den arbetssökande redan i ett tidigt skede i processen. Detta görs genom en strukturerad videointervju som rekryterarna tar del av före cv och personligt brev. Eftersom att användningen av digitala rekryteringsverktyg är ett outforskat område är kunskapen om hur rekryterare tillämpar dessa verktyg i sina rekryteringsprocesser samt hur de skapar sig en förståelse för dem bristande. Syftet med undersökningen är att påbörja studiet av vilken inverkan digitala rekryteringsverktyg har på rekryteringsprocesser, genom att studera det specifika verktyget Yobber. Syftet uppnås genom att besvara två frågeställningar: hur skapar rekryterarna sig en förståelse för verktyget Yobber? och hur påverkas rekryteringsprocessen av hur rekryterarna skapar sig en förståelse för verktyget? Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett målmedvetet urval och behandlats med tematisk analys. Tillämpningen av verktyget påverkar rekryteringsprocesserna på främst två sätt. För det första uppnås Yobbers ambition med verktyget, då personligheten hamnar i fokus tidigare i processen. För det andra får rekryterarna friheten att anpassa rekryteringsprocessen efter deras och organisationens behov, vilket kan effektivisera processen. Den första frågeställningen, hur skapar rekryterarna sig en förståelse för verktyget Yobber, besvaras med att de går igenom en hermeneutisk spiral av förståelse som formas av tre faktorer. Dessa faktorer är hur de tillämpar verktyget i sina rekryteringsprocesser, deras konceptuella modell av verktyget samt hur de upplever kommunikationen med kandidaterna genom videointervjuerna. Den andra frågeställningen, hur påverkas rekryteringsprocessen av hur rekryterarna skapar sig en förståelse för verktyget, besvaras genom att betrakta de hermeneutiska spiralerna tillsammans, som visar att verktyget blir en medskapare till rekryteringsprocessen.

Vi har genomfört en studie där syftet varit att undersöka hur vuxna barn har upplevt sin uppväxt med minst en förälder med alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Detta är ett viktigt ämne då det är många barn som lever i dessa familjeförhållanden. Studien är en kvalitativ studie med hermeneutik som metodansats och det teoretiska ramverket består av Scheffs teori om sociala band vilket inkluderar emotionerna stolthet, skuld och skam samt Beckers stämplingsteori. Genom intervjuer med tio stycken vuxna barn till missbrukare har vi kunnat få en djupare förståelse om deras barndom och hur den påverkat dem. Det finns flera gemensamma nämnare i intervjupersonernas berättelser som exempelvis stort ansvar hos barnet, olika våldshandlingar och känslor av ilska, oro, stress och besvikelse. Detta har lett till ett ständigt känslomässigt ansvar i form av kontrollbehov och att känna oro för sin förälder. Detta visar att barnen under sin uppväxt varit medberoende på ett eller annat vis. Karaktärsdrag som att ha svårt att säga nej, ett ständigt ansvarstagande och att vilja vara andra till lags har även följt med intervjupersonerna upp i vuxen ålder. I kontrast till den tidigare forskningen har vår studie indikerat på att det känslomässiga ansvaret var det mest framträdande medan det praktiska ansvaret varit sekundärt.