I denna vetenskapliga essä ämnar jag utforska mina erfarenheter som sjuksköterska och relationen till uppkomsten av praktisk kunskap utifrån en hermeneutiskt –fenomenologiskt perspektiv. Genom gestaltning av patientmöten där jag känt osäkerhet i mitt handlande vill belysa hur konfrontation med svår sjukdom och död utmanat och utvecklat min praktiska kunskap från nyexaminerad till mer erfaren sjuksköterska i onkologisk och palliativ vård. Jag återkopplarmin egen process mot omvårdnadsteoretikern Patricia Benners vetenskapligt beprövade inlärningsmodell ” Från novis till expert” samt filosofen John Deweys text ” Att göra en erfarenhet”. Genom reflektionen utforskar jag betydelsen av livserfarenhet för min yrkesutövning. Min slutsats är att erfarenhet och praktisk kunskap inom omvårdnad är alltför komplexa begrepp för att rymmas inom en linjär inlärningsmodell.

Lärare kan sakna en fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning, vilket kan leda till att de använder metoderna på ett oreflekterat och rutinmässigt sätt. Syftet med vår undersökning var att få en bild av lärares retorik och praktik beträffande deras bedömning, med särskilt fokus på den formativa bedömningen i svenskämnet. Metoderna som användes var semistrukturerade intervjuer och klassrumsobservationer. Resultatet visade att arbetet med formativ bedömning blir synligt i samtliga lärares retorik. I undervisningspraktiken blev formativ bedömning synligt i olika stor utsträckning. Samstämmigheten mellan retorik och praktik blev därför god och tills viss del i två av fallen. I det tredje fallet förekom ytterst lite samstämmighet. Slutsatsen som kunde dras var att kunskaperna kring begreppet formativ bedömning var olika långt utvecklat hos lärarna. Formativ bedömning är inte en metod utan handlar istället om ett förhållningssätt till lärande. Läraren ser då bedömning, lärande och undervisning som delar som samspelar med varandra och har fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning. Det professionella lärandet är av stor vikt för att lärare ska få arbetet med formativ bedömning hållbart och gynnsamt. Om lärare tillsammans får utveckla en samsyn och fördjupad teoretisk förståelse kring formativ bedömning ges de möjlighet att utveckla ett formativt förhållningssätt.

Ändamålet med föreliggande rapport har varit att undersöka hur fem församlingar från Svenska kyrkan och fem församlingar för romersk-katolska kyrkan framställer sin bibelsyn på sina hemsidor. För att besvara ändamålet har rapporten brutits ner till två frågeställningar där en undersökning kring hur församlingarna yttrar sin bibelsyn på sina hemsidor har gjorts. Den andra frågeställningen syftade till att kategorisera församlingarna enligt några givna påstående om bibeltolkning. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av ett kodningsschema utförts på materialet hämtat från församlingarnas hemsidor. Studien förhåller sig till tidigare forskning inom området bibeltolkning, bland annat Andrew Villages The Bibel and the Lay People och på teoretiska begrepp som biblisk hermeneutik och uppenbarelsen. Resultatet visade att församlingarna från Svenska kyrkan uttryckte en mer symbolisk tolkning av Bibeln, att Bibeln var skriven av människor och tog sällan upp gudomliga faktorer. Församlingarna från den romersk-katolska kyrkan framställde Bibeln oftare som Guds ord och som en källa till sanning. Resultatet från denna undersökningen korrelerar till viss del med resultat från Villages forskning, som tillika visade att katoliker till större del ser Bibeln som Guds ord än vad protestanter gör.

Föreliggande studie syftar till att skapa en större förståelse för bedömning i gymnasieskolangenom att ta del av och belysa musikelevers olika levda erfarenheter av bedömning i skolan. Ett huvudfokus för studien har varit att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan påverka mottagandet av en bedömning. Insamlandet av data skedde via kvalitativa intervjuerdär elevernas erfarenheter blev utgångspunkten och fick styra intervjuernas riktning. Fem elever från ett gymnasium i norra Sverige deltog i studien vilket betyder att lokalt rådande kontexter är styrande för resultatet. Studien genomsyras av ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter från högstadiet är en av faktorerna som utgör grunden förderas förståelse av bedömning. Resultatet visar också på att det finns många faktorer sompåverkar mottagandet av en bedömning vilket i sin tur påverkar huruvida eleverna använder sig av bedömningen. För de deltagande eleverna är bedömning lika med betyg medan återkoppling är något som är fristående från bedömning. I diskussionskapitlet diskuteras alternativa anledningar till elevernas förståelser. Nyckelord: Bedömning, Elevperspektiv,

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskolaser på sitt ämne. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ och den teoretiska ramen bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av ett narrativt analyssätt. I resultatet presenteras teman som kretsar kring vägen fram till didaktiklärartjänsten, synen på ämnet allmän musikdidaktik och en föränderlig undervisningsmodell. Resultatet visar på hur ett flertal engagerade personer påverkade de val läraren gjorde som ledde fram till didaktiklärartjänsten. Vidare presenterar resultatet en syn på ämnet som en bro mellan praktiska, metodiska kurser och övergripande pedagogiska kurser och vikten av professionell reflektion. Därefter redovisas lärarens sätt att utveckla ämnet Allmän musikdidaktik genom erfarenhet, litteratur samt utbyte med kollegor och studenter. I diskussionen lyfts tre sammanfattande teman fram vilka är synen på och undervisning i ämnet, ett praktiknära förhållningssätt samt att göra intryck på studenter. / The purpose of this study is to describe how a teacher in the subject of Music Didactics at a music college views his own subject. The scientific theory of the study is qualitative and the theoretical framework is based on a hermeneutic perspective. The data has been generated through unstructured and semistructured interviews with a teacher in the subject of Music Didactics at a music college. The interviews have been transcribed and processed using a narrative analysis method. The results present themes that tells about the road that lead to becoming a teacher in the subject, the view on the subject of general music didactics and the evolving of his teaching model. The results show how a number of committed individuals influenced the choices made by the teacher leading to the didactics teacher position. Furthermore, the result presents a view on the subject as a bridge between the practical, methodological courses and the theoretic, pedagogical courses. Lastly, the teacher's way of developing the subject of Music Didactics is presented through experience, literature and exchanges with colleagues and students. In the discussion, three summary themes are highlighted, which are the views on teaching the subject, a practical approach and the impression on students.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kvinnor upplever sin roll på en mansdomine- rad datavetenskaplig högskoleutbildning. Datoriseringens framväxt i dagens- och framtidens samhälle kräver fler individer med kompetens inom det datavetenskapliga området. Trots det ökade behovet, kvarstår en betydande underrepresentation av kvinnliga studenter på högskoleut- bildningen vilket resulterar i en klyfta som skapar nyfikenhet gällande hur kvinnorna upplever sig skildra sin roll samt vilka förväntningar som finns den. Studien tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt på Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på individens roller i den sociala interaktionen. Med en hermeneutisk metodansats genomfördes tio dialogiska intervjuer med kvinnliga studenter på en högskola i en mellanstor stad i Sverige, som har fullföljt minst en termin på den datavetenskapliga högskoleutbildningen. Huvudtolkningen som studien resulterar i belyser att kvinnan har kontrasterande roller på högskoleutbildningen, både i framställandet av sin roll och av de skilda förväntningarna från omgivningen. Kvinnans roll på den datavetenskapliga högskoleutbildningen är både tilldelad och självskapad i samman- hanget vilket åskådliggör att framträdandet dels styrs i form av det publiken räknar med och dels i en motsättning av de interaktionsbundna önskningarna. Följaktligen upplever kvinnan inta en passiv roll i kunskapssammanhang och en aktiv roll beträffande det sociala ansvaret utifrån om- givningens förväntningar. Samtidigt går kvinnan emot de förutfattade meningarna och bevisar sin kunskap, vilket visar på de kontrasterande rollerna hon intar.

The purpose of the study is to reach an understanding of some children´s experience of safety in preschool and important factors for their experience of safety. Our study is a qualitative study with a hermeneutic approach. We chose to perform semi-structured group- and couple interviews with children in order to hear their thoughts about safety as well as their experiences of it. In the analysis of our material, we have used the hermeneutical circel and the RUS-model. We have done so in order to interpret the children´s experiences and thoughts about safety in preschool within certain limited areas. The results show us that good peer relations and meaningful activities had significant roles for the children´s experience of security. Indirect factors that we interpreted were important for the children´s experiences of security were the educators, the physical environment and functioning routines.

Abstract Purpose: In this essay a limited and specific selection of poems by the Swedish poet Nils Ferlin, has been analyzed in order to find various images of Christ. By using these images of Christ, a possible Christology within the poems by Ferlin, will then be elucidated, a so called Ferlinian Christology. The theoretical perspective used in the analysis is one of high versus low Christology i.e. whether the emphasis is focused on Christ as divine, or Christ as human. Method: The used method is hermeneutic, and the chosen poems have been ascribed autonomy in order to verify their message, rather than the message of the author. The poems have been read and analyzed with a text oriented focus. Result: The result of this study is that a various number of images of Christ can be found within the selected poems by Ferlin. In some poems the image of Christ is described by the views of others; persons in the immediate surroundings of Jesus, or first-hand witnesses to the events of the Gospels. Some images show Christ as an explored tool in the hands of dogmatic structures, where the death of atonement on the Cross is problematized, along with people’s misuse of the death of atonement as a free pass to heaven, instead of taking responsibility of their own sins. Other images of Christ in the poems are more positive; showing Jesus as an inspiration, a beacon and a compass of morality. The most striking image, however, is the one of Christ as someone who places mercy above all. Conclusion: A Ferlinian Christology can be seen primarily as low Christology since it is putting the emphasis on the humanity of Christ, and partly problematizing the divinity of Christ. A Ferlinian Christology emphasize the living Christ and the Christ one finds in the Gospels. The Christ found in the dogmas is not showing the truth. The Christ living and acting in the interest of the weak and marginalized people, is the one who ought to be seen upon with respect and as a beacon of morality and truth. Key words: poetry, Christology, Christ, hermeneutics, Ferlin

Studien Lässvårigheter på mellanstadiet ur ett lärarperspektiv ”På mellanstadiet finns det allt från de som faktiskt knappt kan läsa till de som läser som vuxna – och allt däremellan” är en uppsats som ska bringa klarhet i elevers lässvårigheter på mellanstadiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad lässvårigheter hos elever på mellanstadiet kan innebära enligt fem lärare. Som en del av detta har jag också tagit reda på vilka lässvårigheter som enligt de fem lärarna är de vanligaste på mellanstadiet. Syftet bestod också i att ta reda på vad som enligt de fem lärarna kan ha orsakat lässvårigheterna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av semistrukturerad intervju för att ta reda på lärarnas kunskaper i ämnet. Arbetet har sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet som syftar till att ta reda på lärarnas egna erfarenheter. Mina slutsatser i denna undersökning är att det enligt de fem lärarna inte finns någon exakt förklaring på vad en lässvårighet kan innebära och inte heller någon gräns mellan lässvårigheter och dyslexi. I intervjuerna framkom det att den enligt de fem lärarna mest vanligt förekommande lässvårigheten på mellanstadiet är kopplad till förståelse av texten. Detta kan enligt de fem lärarna grunda sig i exempelvis bristande hemförhållanden och/eller motivation till läsning.

Mitt projekt handlar om att studera hur de olika saxofonstorlekarna samspelar i enensemble. Syftet med studien är att undersöka hur jag förändrar mitt saxofonspel närjag byter från barytonsaxofon till sopransaxofon i en saxofonkvartett. Minaforskningsfrågor är: Hur ändrar jag mitt spel och min roll när jag går från att spelabarytonsaxofon till att spela sopransaxofon? Vad beror dessa skillnader på? Ibakgrunden tas begrepp som är viktiga för ämnet upp såsom rytm, intonation,embouchyr, stöd, formella roller och informella roller. Studiens teoretiska utgångspunktutgörs av ett hermeneutiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras de metoder jaganvänt, nämligen videoobservation och loggbok. Slutligen presenteras resultatet av deanalyser som har gjorts av bytet från barytonsaxofon till sopransaxofon. Studien gårigenom alla de förändringar jag har gjort gällande intonation, tempo, rytm, frasering;embouchyr, luft, artikulation; hållning, rörelse, motorik samt ledarskap och roller. / My project is about studying how the different saxophone sizes interact in an ensemble.The purpose of the study is to investigate how I change the way I play the saxophonewhen switching from baritone saxophone to soprano saxophone in a saxophone quartet.My research questions are: How do I change the way I play the saxophone and my role inthe ensemble when I switch from playing baritone saxophone to playing sopranosaxophone? What are these differences due to? In the background chapter, concepts thatare important to the topic are presented such as rhythm, intonation, embouchure,support, formal roles and informal roles. The theoretical foundation of the study is ahermeneutic perspective. The methodology chapter presents the methods I used,namely video observation and logbook. Finally, the results of the analyzes made of theswitch from baritone saxophone to soprano saxophone are presented. The studypresents all the changes I have made regarding intonation, pace, rhythm, phrasing;embouchure, air, articulation; posture, movement, motor skills, leadership and roles.