Föreliggande studie har en kvalitativ ansats där syftet är att genom intervjuer lyfta fram och tolka hur förskollärare själva uppfattar sitt arbete med matematik och därigenom få en djupare förståelse för matematik i förskolan samt bidra med kunskap om hur användandet av den sker i förskolan. Studiens syfte har framkommit då forskning återkommande belyser att barns tidiga matematiska kunskaper försämras allt mer och att Sverige är ett av de nordiska länderna med lägst genomsnitt i matematikkunskaper. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där de centrala begreppen tolkning, hermeneutisk spiral, förståelse samt förförståelse använts som analysverktyg. Intervjuerna baserades på öppna frågor som genomfördes med sex förskollärare från olika avdelningar och verksamheter. I studiens resultat synliggörs det utifrån respondenternas uttalande att matematik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan och att det kan förekomma olika strategier för att implementera det i verksamheten. Men å andra sidan belyser studien att det enligt förskollärarnas uttalande kan förekomma hinder som de anser vara problematiska för att aktivt kunna arbeta med matematik som ett ämne i förskolan.

This essay explores the life of Peter Andersson Holmstedt, a farm-labourer from Öland, Sweden, in the early 19th century and why he conclusively chose to end his life. This essay utilises material from archives to fully represent his life as to portray his various choices and deeds, as well as provide an insight into his mentality. In order to realise this, the essay continuously utilises theoretical groundwork such as microhistory, history of mentality, hermeneutics and structure-agent relationships. Through the insight into Holmstedt’s life, there are links to the religious, familial and judicial systems that intertwine and affect his life to a broad extent; thus revealing whether he is autonomous or not; whether he acts out of necessity or by iniquity. This essay portrays the mind of Holmstedt, and of others in similar situations to a certain extent while giving insight into teaching microhistory with source-material from archives. However, and more importantly, this essay highlights the marginalised individual and gives insight into the ordinary, yet cruel life of the working man of the 19th century.

The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of Workers´ Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of Workers´ Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evaluation of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations. The library acts as a public library during all its time. After the final reforms of the municipalities in Sweden, the new municipality Halmstad take over the library in 1974. The reason why the organisation runs it until 1977 is because the municipality wants to build new premises for the library, and these are not finished until that year. / Uppsatsnivå: D

The aim of this bachelor thesis is to investigate how gender stereotypes appear in Swedish picture books. The investigation consists of literature studies and the method used is a text –and picture analysis. By using this method, it allows us to interpret both text and pictures in the books. It is carried through by consultation of Yvonne Hirdmans theory of how men and women are two different things and that man in this relation constitutes the norm. We will compare three picture books from 1973 with three picture books from 1993, to see if stereotypes are of the same kind or if any differences appear. We will also examine how the picture books reflect the contemporary sex equality in the society of 1973 and 1993. Do men and women follow stereotypes in the form of different looks, characteristics, feelings and activities? The result indicates that gender stereotypes still appear in picture books. Through the analysis, it appears that girls to a grater extend are described as more girlish in the picture books from 1973, than in 1993. It also appears that the male characters don’t depart from the gender stereotype norm. / Uppsatsnivå: C

Livet efter en traumatisk händelse, tillsammans med det medföljande lidandet, kan ge upphov till ett förändrat perspektiv, både på sin identitet och på den levda världen. Vikten av att ha förståelse om vad detta innebär för den traumatiserade beskrivs med grund i patientens behov av att vårdas utifrån ett holistiskt patientperspektiv. Uppsatsen riktar sig till alla yrkesroller inom vården då traumatiserade människor kan förekomma i olika vårdkontexter. För att uppnå syftet att belysa livet efter en traumatisk händelse har metoden baserats på en analys av artiklar med inriktning på hur livet upplevs efter ett trauma. För att tolka det analytiska materialet har författarna inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv med utgång i livsvärldsperspektivet. Resultatet visar ett förändrat liv som är präglat av traumat med grunder i den traumatiserades strävan att undkomma sitt lidande. Upplevelser av ensamhet, hopplöshet och bristande känslomässig kontroll genomsyrar inte bara den traumatiserades livsvärld utan har även stor påverkan på familj och vänner. Författarna anser att även om resultatet inte går att generalisera så ger det en bild av hur livet kan se ut efter ett trauma och skapar tankar och frågor som är viktiga att ha med sig i sin roll som vårdare. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The purpose of this thesis is to attain a deepened understanding concerning views on videogames at four Swedish public libraries, especially in relation to library practice and how videogames fit within this context. It also aims to provide insight as to why these libraries have included videogames in their collections and what thoughts were behind it. To fulfill this aim we conducted a qualitative hermeneutic study, using interviews as the main source of research material, but also written materials and a lecture on the city library of Malmö and how they work with videogames. The theoretical framework of the study is founded on Dorte Skot-Hansen’s and Douglas Raber’s theories on the values, roles and functions of public libraries. Based on this and on our own research material we define seven themes to use as analytical tools in structuring and interpreting our findings. Our findings show that the main reasons for introducing videogames relate to conceptions of videogames as a cultural medium, to democratic concerns to increase availability and to make the library relevant to more citizens, as well as to an aim to correspond to the interests of the community members. To do this, the libraries strive to make available a wide collection of games, but may also pay extra attention to more specific concerns. Important to the selection process are user’s requests and, to some extent, the contents of the games (e.g. that the most violent games are usually not acquired), but also the traditional method of review-based selection. / Uppsatsnivå: D

Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram förskollärarnas uttalande om matematik. Kan deras erfarenheter från barndomen ha en betydelse för hur de arbetar med matematik i deras yrke som förskollärare. Även höra hur förskollärarna stöttar och utmanar barn utifrån deras individuella kunskapsnivå både i planerade aktiviteter men också i vardagssituationer. Genom syftet har följande forskningsfrågor dykt upp: Hur upplever förskollärarna sina tidigare matematiska erfarenheter? Vad anser förskollärarna om hur deras tidigare matematiska erfarenheter har för betydelse för deras undervisning, idag? Hur resonerar förskollärare kring utmaning och stöttning i barns kunskapsutveckling inom matematiklärande i förskolans verksamhet? Problemområdet i studien utgår från att tidigare forskning som i största del är utomnordisk forskning nämner att pedagoger inte har tillräckligt med kunskap inom matematik, vilket leder till att de inte kan stötta barnen med de grundläggande kunskaperna inom matematik. Medverkande i studien är sju förskollärare från totalt två förskolor, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vi har analyserat utifrån en hermeneutisk ansats. Genom vår förförståelse av deltagarnas uttalande har vi sedan tolkat uttalandet och därefter skapat en ny förståelse. Resultatet från studien är att förskollärarna har olika erfarenheter från deras barndom och en del anser sig dåliga på matematik. Förskollärarnas erfarenheter har påverkat dem positivt i deras undervisning inom matematik. De anser att det är viktigt att stötta och utmana varje barn utifrån deras individuella kunskapsnivå och att det är lättast att göra i vardagssituationer med enskilda barn. Slutsatsen belyser att det är viktigt att vara medveten om barns individuella kunskapsnivå för att kunna stötta och utmana dem. Samt att erfarenheter och verktyg bidrar till nytt lärande.

Denna studie är en undersökning av hur människor beskriver mening utifrån sig själva i förhållande till vår samtid. För detta ändamål berörs psykologiska områden som existentiell-, positiv- och religionspsykologi samt delar av religion och existentiell filosofi. Studiens empiri har framställts via intervjuer med fyra informanter som rekryterats genom ett bekvämlighetsurval på ett universitet i södra Sverige. Materialet har därefter tolkats och analyserats utifrån hermeneutisk metodik och tematiska analys. Vad som framkom i studien som betydelsefullt för uppfattningen av mening var frihet och informanternas föresats att ha en framtida familj, däremot uppfattades inte mening som en slutdestination eller ett mål utan det beskrevs som ett föränderligt förlopp där flera faktorer spelar in. / This study is a research on how people describe meaning from themselves in relation to our time. For this purpose, psychological areas such as existential, positive and religious psychology as well as parts of religion and existential philosophy has been utilized. The study’s empirical data has been gathered from interviews with four informants who have been recruited through a convenience sample at a university in southern Sweden. The material has subsequently been interpreted and analyzed based on hermeneutic methodology and thematic analysis. What emerged from the study as important for the perception of meaning was freedom and the informants' intention to have a future family, on the other hand, meaning was not considered a final destination or a goal, but it was described as a changing process in which several factors play a role.

Idag föreligger skillnader mellan män och kvinnor när det gäller val av instrument, detta är särskilt framträdande då det rör sig om instrumentet trummor. Frågan är vad som påverkar mäns och kvinnors val att spela trummor såväl som vad som lockar dem att fortsätta spela detta instrument. Syftet med föreliggande uppsats är därför att förstå vad som påverkar trummisar att välja just trummor. Forskningsfrågor är: Vad är det som inspirerat fyra trummisar att välja trummor som instrument? Vad anser de vara av vikt för att erhålla fortsatt lust att spela? Fyra yrkesverksamma trummisar från blandade genrer och med blandade kön har bivit intervjuade för att försöka se om det går att hitta likheter och skillnader. Därefter gjordes ett analysarbete med hermeneutik som teoretiskt perspektiv. Under intervjuerna framkom det bland annat att hemmamiljön och familjen varit positiv för instrumentval och inspiration för samtliga. Förebilder i alla olika slags former har också spelat roll, både i form av idoler och människor i ens närhet. Vad som visade sig vara en markant skillnad mellan männen och kvinnorna var att kvinnorna stött på fördomar som bidragit till att de fått problem med självförtroendet i att identifiera sig som trummis, då de hela tiden känt sig ifrågasatta av människor de stött på i arbetslivet. Detta har antagligen att göra med att trummor sedan länge ansetts vara ett maskulint instrument och att denna syn ständigt reproduceras. I diskussionen lyfts bland annat frågor om vad som skulle kunna bryta denna tradition, exempelvis att fler kvinnliga trummisar tillåts att synas i rampljuset för att normalisera könskodningen i form utav förebilder.