Abstract   Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning:   Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete?   Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.    Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning. Jag har därför försökt att undersöka och tolkahelheten genom att noga väga av den empiri som har erhållits genom tre semistrukturerade intervjuer, mot min egen förförståelsefrån arbetslivet och från den litteratur som utgör den teoretiska referensramen. De tre respondenterna har en lång erfarenhet inomområdet chefsutveckling och har därför kunnat bidra till ett intressant resultat. Resultatet av denna studie är att uppfattningen kringledarskap skiljer sig, även om det också finns många likheter. Respondenterna ansåg bland annat att ett ledarskap innebärfärdigheter gällande kommunikation samt att kunna ha självinsikt. Om exempelvis ledarskap är något medfött eller ej är svårt attslå fast då samtliga respondenter hade skilda uppfattningar kring detta. Däremot kunde jag se ett tydligt mönster mellankonsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram inom utveckling av ledare. Ofta användes feedback och coaching somutvecklingsmetoder inom grupputveckling där ledaren tillsammans med det närmaste teamet utförde case-baserade övningar, bådepraktiskt och teoretiskt. Intervjuer bland ledare och team var också vanligt förekommande när konsulten skulle diagnostiseraproblematiken. Resultatet visade även att likheterna mellan konsultfirmornas arbetssätt var fler och av en mer omfattande karaktärän de skillnader jag kunde se.

Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former. Fokus för studiens empiriska undersökning var att beskriva mötet mellan skola och teater. Studien syftar till att undersöka vad det estetiska perspektivet har för betydelse för skolans kultur samt elevernas liv och lärande i skolan. I mitt material har jag funnit resonemang om delaktighet och demokrati som pekar på att skolan och teatern har olika målbilder i interaktion. I de flesta utvärderingar säger sig informanterna vara positiva till samverkan skola och teater.

Zahlreiche Arbeiten im Bereich der Entrepreneurship-Forschung versuchen aus unterschiedlichen disziplinären Perspektiven zu erklären, warum manche Menschen Opportunities wahrnehmen und unternehmerisch tätig werden und andere nicht. Dies wird in der Literatur als "Opportunity Recognition" (OR) bezeichnet und weitgehend als Kernelement im entrepreneurialen Prozess beschrieben. Aufgrund dieser Bedeutung von Opportunity Recognition entwickelten sich zahlreiche Erklärungsansätze, die als ökonomische, psychologische oder sozio-kognitive Perspektiven in die Entrepreneurship-Forschung eingeführt wurden. Die vorherrschende Trennung in disziplinenspezifische Erklärungsansätze hat zwar ihre Berechtigung, liefert jedoch bisher unbefriedigend integrative Erkenntnisse. In Abgrenzung zu anderen Arbeiten betrachtet dieser Beitrag Opportunity Recognition auf Basis subjektiver Theorien von Entrepreneuren. Der integrative Ansatz der subjektiven Theorien bietet das Potential disziplinenübergreifend Hinweise auf mögliche Einflussfaktoren der OR in subjektiven Theoriebeständen zu untersuchen. Ziel der Arbeit ist zu erforschen, welche inhaltlichen und strukturellen Charakteristika subjektive Theorien von Entrepreneuren aufweisen und inwiefern sich Logiken und/oder Strategien für die Identifikation einer Opportunity in ihnen widerspiegeln. Dazu wurde eine empirische Rekonstruktion der Strukturlogik subjektiver Theorien von Entrepreneuren auf Basis von narrativen Interviews und objektiv-hermeneutischen Interpretationsverfahren durchgeführt. Die Ergebnisse dieser Arbeit liefern vielfältige Erkenntnisse hinsichtlich der Strukturen und Inhalte von subjektiven Theorien von Entrepreneuren sowie ihrer Entwicklung. Sie verweisen auf die zentrale Bedeutung sozialer Interaktionskontexte des Entrepreneurs, sowohl für die Ausprägung subjektiver Theoriebestände im Allgemeinen als auch für die Schärfung von Opportunities und ihrer Verwertung im Speziellen. Zudem wird deutlich, dass sich subjektive Theoriebestände hinsichtlich ihres Abstraktions- und Komplexitätsgrades sowie ihrer zeitlichen Stabilität maßgeblich unterscheiden. Die Erkenntnisse der vorliegenden Arbeit lassen Zweifel an der Sinnhaftigkeit einer auf ein analytisches Konstrukt "Opportunity" fokussierten Forschung aufkommen. Als Alternative wird das umfassendere Konzept der subjektiven Unternehmertheorie vorgeschlagen, das die Relevanz mentaler Modelle von Unternehmern und das ihnen inhärente Integrationspotential für unterschiedliche Einflussfaktoren und Erklärungsansätze für OR verdeutlicht. (Autorenref.)

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser. Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas. Då det hermeneutiska inslagen gör sig synliga i målen gör de detta nästan uteslutande i det tolkningsutrymme som dokumentet innehåller. I den kommande ämnesplanen är tolkningsutrymmet betydligt mindre. Innehållet uttrycks klarare vilket också var syftet med den nya reformen från början. Med detta hör till att även de hermeneutiska inslagen är ansenligt färre. Innehållet har med andra ord stramats åt och gjorts enklare att tolka.

Encounters between students and religious believers is common in the subject of Religious Education in Swedish schools. For pedagogical reasons teachers arranging these encounters hoping that exciting things will happen. But which qualities and experiences arise out of these encounters? In this study representatives of eight different religious communities are interviewed who regularly receive pupils coming to their respective communities. The proposed theoretical framework is related to Phenomenology and Hermeneutics and the methodological approach is interpretive. The aim of the present study is to explore the experiences of the representatives. The research questions are: (1)Which aims do the representatives see as important with the study visits? (2) How do the representatives see their connection to the school? (3) What kind of knowledge and qualities are promoted? The results show four different aims with the study visits: First, where the existential dialog is in focus; second, where the experience and the perspective of the believer is at hand; third that focuses on understanding and coping with diversity and plurality; and forth, that focuses the cooperation with the schools and stresses the importance for the religious community to be a part of the daily life in school. To conclude, the level of the relationship between school and the communities seems to differ a lot between the representatives but are in general low. The questions that the pupils often prepare are important but could also distract from what the representatives see as the essential aims of the visit. The study shows that the representatives see dialog as an essential, part of a successful visit. / Möten med troende och samfundsföreträdare, ofta i form av studiebesök, är vanligt förekommande i den svenska kolan. Men vilken funktion kan dessa möten ha och vilka kvaliteter genereras hos eleverna i samband med dessa möten? I denna studie intervjuas åtta samfundsföreträdare från olika samfund och som regelbundet tar emot besök av elever. Den teoretiska ramen utgörs av hermeneutik och fenomenologi och intervjuerna tolkas enligt en hermeneutisk metod. Syftet är att undersöka samfundsföreträdarnas erfarenheter. Forskningsfrågorna är: (1) Vad ser samfundsföreträdarna som viktiga mål med skolbesöken? (2) Hur uppfattar samfundsföreträdarna skoluppdraget och sin relation till skolan? (3) Vilken typ av kunskap, insikt och kvaliteter genererar skolbesöken hos elever enligt samfundsföreträdarna? Resultatet visar på olika sätt att se på besökens syfte och mål: ett där det existentiella samtalet fokuseras, ett som betonar upplevelsen och inifrånperspektivet; ett som fokuserar förståelsen för andra kulturer och för religionen i den enskildes liv och ett samarbetsorienterat alternativ där samfundet blir en aktiv part i det dagliga skolarbetet. Studien indikerar vidare att relationen mellan samfundsföreträdare och skola ser olika ut mellan samfundsföreträdarna men att den oftast är liten. Elevfrågor ses som viktiga men kan också ta fokus från det som samfundsföreträdarna ser som besökens syfte och mål. Studien visar att samfundsföreträdarna ser ett dialogiskt och ett kommunikativt förhållningssätt som en grundläggande faktor för lyckade besök.

The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal – the exhibition – which is the spatial expression of ideas. This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators’, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are. Since the experiences that I am concerned with were acquired some time ago, the collisions are laid out in the thesis as a dialog between me and a partly fictional colleague. Apart from my experiences of exhibition production I also link the discussion to an analysis of two exhibitions that I visited while writing the thesis: Sápmi at Nordiska Museet in Stockholm and Everything You Can Think of is True – the dish ran away with the spoon shown at the Royal Library in Copenhagen (Det Kongelige Bibliotek). The curator and the designer often represent diverging views of the exhibition medium. In my work experience, a central aspect of these different viewpoints has been represented by the role and use of authentic artifacts in the exhibition. In the thesis I examine the use of such artifacts from the point of view of their ability to communicate to viewers and the possibilities I have as a designer to mould them into expressions in the exhibition. From this practical phenomenological design horizon and I take the museological critique of Gundula Adolfsson, Eilean Hooper-Greenhill, Camilla Mordhorst and Kitte Wagner further, and argue that the conventional use of authentic artifacts can inhibit the development of the exhibition medium. With the theoretical support of relational aesthetics in contemporary art installations I continue to discuss the concept of an exhibition as a language and a construction, and how it relates to reality. The thesis concludes with a normative section where I, with the aid of a cultural semiotic perspective, propose a process for the two perspectives of form and content to be intertwined. I further examine what the consequences of such a convergence of interests could imply for the perspectives of both curator and designer, and for the production of exhibitions.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ”Ung i Fokus” kan ha i den processen. Sedan var vi även intresserade av hur de upplever och beskriver vikten av gemenskapen inom projektet, och även försökt förstå om arbetslösheten har någon gemenskapsbildande funktion för ungdomarna. Resultatet har visat arbetslösheten påverkar ungdomarnas identitetsskapande, men att projektet erbjuder dem en plattform där flera viktiga identitetsskapande processer får utrymme att utvecklas. Vi kom också fram till att de flesta av dem upplevde att det fanns gemenskap inom projektet och att många av dem beskrev det som betydelsefullt av flera anledningar. Vi upptäckte även att den aspekt av arbetslösheten som ungdomarna upplevde som jobbigast var bristen på pengar med de konsekvenser som det medför.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

<p>The aim of the essay is to investigate how the term ’Third world’ is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ‘Third world’ constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term?</p><p>The method I used was discourse analysis. To get further answer to my questions I used postcolonialism as a theoretical starting-point, whitch brings forth the effects and after-effects colonialism has on the identity and culture of the colonialised. The concept ‘Third World’ has gone from signifying a composition of countries that wanted to prove they stood neutral in the ‘Cold war’, to, during the latest centuries, consist of a very large group of people that are believed not to be able to take care of themselves an thereby needs to be brought up by the Western world. In order to this, social hierarchies are established along with hidden conditions of power, whitch you only can start breaking down by showing that they do exist.</p>