Läroplan för förskolan (Skolverket, 2016a) lyfter att barn ska få möjlighet att upptäcka och utforska sin omgivning genom olika uttryckssätt. Syftet i studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda rörelse i arbetet med barns lärande i förskolan. Vi vill undersöka förskollärarnas olika arbetsmetoder som de använder inom rörelseaktiviteter med barnen. Vi har gjort en kvalitativ studie där sju förskollärare har intervjuats i två olika kommuner för att ta del av deras erfarenheter och arbetsmetoder. För att få en djupare förståelse för förskollärarnas erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts som metod. Resultatet visar att förskollärarnas arbetssätt och engagemang har inverkan på barns möjligheter till utveckling i förskolan. Förskollärarna delar med sig av konkreta arbetsmetoder som används i verksamheten som exempelvis miniröris, dans, drama och musik. De upplever att barnen har lättare att skapa sig en förståelse av nya uttryckssätt om de får uppleva ny kunskap med hela kroppen. Resultatet visar även att då en förskollärare är lyhörd inför barnens olika behov ger det en möjlighet för barnen att testa olika uttryckssätt. Att lära med hela kroppen och se kunskap från olika synvinklar visar tidigare forskning och empiri på att rörelse har en positiv inverkan på barns inlärningsmöjligheter för att skapa förståelse för sin omgivning. Slutsatsen vi kommit fram till är att förskollärare uppfattar rörelse som någonting betydelsefullt för barnen samt att rörelse kan skapa goda möjligheter till att övervinna ny kunskap.

Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen. Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning.

The purpose of this study is to illustrate how teachers in a preschool in Finland interpret their way of working on the directives on Finnish religious and cultural heritage, whilst multiculturalism in preschools is increasing. Through semi-structured qualitative interviews, six teachers have elaborated on how they interpret the directives and their way of working with this. The result shows that uncertainty characterizes the teachers and that this is based on ignorance of cultures other than the traditional Finnish culture. The teachers tend to have a colonial approach with a broad othering, where a clear “us and them”-culture is visible. The teachers attitude towards other cultures contribute to the great cleavage. My interpretation of what this results in is, apart from exclusion, a deteriorated activity for children of other cultures, as they do not receive as much planned activities in the same extent as the children with a traditional Finnish background. / Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i en förskola i Finland beskriver sitt sätt att arbeta med de direktiv om Finlands kristna kulturarv som finns i förskolans styrdokument, samtidigt som mångkulturaliteten i barngruppen ökar. Genom kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har sex pedagoger berättat om hur de tolkar direktiven och sitt sätt att arbeta med detta. Resultatet visar att en osäkerhet präglar pedagogerna och att denna osäkerhet bottnar i en okunskap kring andra kulturer än den traditionellt kristna. Pedagogerna visar på ett kolonialt synsätt med en bred andrafiering, där en tydlig ”vi och de”-kultur kan urskiljas. Pedagogernas attityder gentemot andra kulturer bidrar till dikotomiseringen. Min tolkning om vad detta resulterar i är, förutom exkludering, en försämrad verksamhet för barn av annan kultur, då de inte får en planerad pedagogisk förskolevardag i samma uträckning som de barnen med en traditionellt finsk bakgrund.

“Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde.

No description available.

No description available.

Genom en holistisk syn, med utgångspunkt i vår uppfattning av entreprenörskap var från uppväxten gav vi oss ut på en så kallad Heffaklumpsjakt för att utveckla vår förförståelse för entreprenören. Via en kvadrohermeneutisk utgångspunkt och en abduktiv forskningsprocess tolkades tre livsberättelser med vad vi såg som riktiga entreprenörer. Utifrån livsberättelserna upptäckte vi egenskaper/beteenden som var viktiga för entreprenörernas framgång. De var oberoende, beslutsfattare, innovatörer, tävlare, människokännare och mentorer spelade roll för dem. Hur dessa egenskaper gav sig uttryck skilde sig hos de tre entreprenörerna. Vi insåg att det är orättvist att koppla egenskaperna till individer, egenskaperna är så pass breda och kan passa in på individer som inte direkt är entreprenörer. Däremot kan vi se att framkomna beteenden kan ge en god grund till entreprenörskap, men de är inte måsten hos en entreprenör. / Through a holistic outlook from out childhood and what we thought entrepreneurship was we tried to grasp the so called Heffalump. In that way we, were going to develop our preunderstanding about the entrepreneur. With a quadro-hermeneutics standpoint and an abductive research process three life stories were made with what we perceived as true entrepreneurs. From their life stories we came across characteristics/behaviours that were important for the success of the entrepreneurs. They were independent, decision makers, innovators, competitors, had high social skills and had help from mentors. These characteristics/behaviour expressed themselves in different manners with the entrepreneurs. We realized it would not be fair to connect them generally to all entrepreneurs since they are so wide and can fit many different types of people. We did, however realize that they instead of a requirement could make a good foundation for entrepreneurship.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om hur man på olika sätt kan tolka vad elever säger utifrån olika perspektiv. Jag tar min utgångspunkt i ett självupplevt dilemma skrivet som en gestaltning. I min uppsats utforskar jag hur det kommer sig att jag inte agerar när jag får höra vad elever tycker om en specifik lärare. Jag frågar mig hur jag bör agera utifrån elevernas bästa. Syftet är att utifrån dilemmat och frågeställningarna försöka synliggöra vad det är som egentligen händer i gestaltningen utifrån de perspektiv som framträder. Uppsatsens metod är essä-skrivandet där jag utifrån min gestaltning reflekterar över dilemmat. I min reflektion tar jag hjälp av hermeneutiken då det handlar om att inta flera olika perspektiv för att sedan tolka dem. När jag diskuterar perspektiven tar jag hjälp av Arnér, Tellgren och deras definitioner av barnperspektiv och barns perspektiv. Jag använder mig även av Elisabeth Jensens förklaring av positioner och Helle Jensens förklaring av positionering. Det handlar om hur man tolkar det som händer och vilket perspektiv man intar.

Hur bemöts homosexuella män av samhället? Det är en av frågorna vi försöker besvara i vår undersökning som utspelar sig i Halmstad. Eftersom det inte finns så mycket forskning inom detta ämne är vår undersökning väldigt viktig. Studien består av enkäter och intervjuer som vi tolkar med hjälp av hermeneutik. I undersökningen söker vi även svaret om det blivit någon skillnad i bemötandet från samhället. Undersökningen visar även på hur homosexuella män passar in i den heteronormativa kultur vi lever i. Med hjälp av HBTQ forskning och begrepp ger undersökningen en förståelse för hur homosexuella män blir bemötta, och även hur dem känner när de ställs inför dessa bemötanden. Våra respondenter anser att bemötandet från samhället blivit mer öppnare och accepterat, men att det fortfarande finns mycket fientliga och nedlåtande bemötanden. Detta kopplar våra respondenter någorlunda också ihop med att bo i en småstad så som Halmstad. Vad vi ser är att bemötanden går hand i hand med kunskap och att de då tenderar att vara bättre när bemötaren besitter tillräcklig kunskap om sexualiteter.