Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.

The purpose statement is which the most effective educational method is for cardiopulmonary resuscitation; instructor-led versus film-based and what happens in the gap between education and an event of cardiac arrest in society. The aim was to investigate knowledge of which educational method contributes to the intended skills, ability to act and willingness to start a life-saving action. The aim was also to increase understanding by identifying tension fields of experiences in the cardiopulmonary resuscitation practice. The study is highlighted by a learning theory influenced by pragmatism and philosopher Dewey, as well as a holistic hermeneutical perspective through the philosopher Gadamer. A combined design with quantitative and qualitative method has been used. Data collection has been done through surveys, quality measurements on cardiopulmonary resuscitation and interviews. A critical hermeneutic according to Ricoeur has supported interpretation of data. The quantitative result shows no significant difference in total points of theoretical knowledge, ability to act or willingness to start cardiopulmonary resuscitation between the education methods. A significant difference (p<0.05) has been demonstrated for practical knowledge, where the film-based education showed higher total score than the instructor-led education over time. The result of the qualitative interpretation has identified five overall tension fields in both experiencing and lacking experience, 1) knowledge of, skills in and understanding of, 2) learning, 3) ability to act, 4) responsibility and humanity, 5) and willingness to start a life-saving effort in cardiopulmonary resuscitation practice. The result contributes to increased knowledge of cardiovascular rescue practice, valuable for future education and further research.

Vi har gjort en hermeneutisk studie vars syfte var att få en förståelse för hur det är att leva som romsk kvinnlig tiggare i Sverige, och hur situationen i Rumänien ser ut för dessa kvinnor. Materialet har vi samlat in främst genom djupintervjuer med romska tiggande kvinnor, men också med deltagande observationer på stödcenter för utsatta EU-migranter. Materialet i studien har vi utifrån den hermeneutiska spiralen analyserat i tre steg, som innebär att gå från en materialnära tolkning mot en allt mer abstrakt tolkning. Till grund för vår tolkning har vi använt Bourdieus teori om kapital, som visat på vilka resurser eller brister kvinnorna har. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande kapital, som gav oss möjlighet att se innebörden av kontakter innanför och utanför sin grupp. Goffmans stigmateori kunde vi koppla till hur kvinnorna upplever att samhället tar emot dem. Beckers avvikarteori användes för att tolka val som några kvinnor gjort. Vår sluttolkning av resultatet blev att kvinnorna ser tiggandet som ett jobb som de utstår på grund av ansvaret de har och känner gentemot familjen. Hur individen samtidigt styrs av sin grupp tolkade vi från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp sammanbindande kapital. De kvinnor som har lämnat livet som tiggare bakom sig har fått en anställning. Genom kontakter utanför sin grupp möjliggörs social mobilitet vilket vi tolkade från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp överbryggande kapital .

Föreliggande arbete har för avsikt att utforska specialpedagogers yrkespraktik i samtalen med pedagoggrupper i förskolan. Vi har undersökt högskoleförordningens beskrivning av specialpedagogens uppdrag som en kvalificerad samtalspartner och hur definitionen av kvalificerade samtal kopplas till detta uppdrag. Detta genom att lyfta fram specialpedagogernas röster och beskriva deras användning och upplevelser av kvalificerade samtal.  Studien innehåller sju intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk metod, som bygger på öppenhet och tolkning där teman och mönster har tagits fram från det insamlade datamaterialet.  I det resultat som framkommit har vi funnit vissa gemensamma nämnare hos de informanter som vi intervjuat. De belyser vikten av att ha samtal i grupp men att tiden inte alltid finns eller räcker till med en tung arbetsbelastning, både för de själva men också för pedagogerna. Med anledning av detta har våra informanter fått göra vissa anpassningar i utförandet av de samtal som förs i pedagogiska grupper för att optimera den tid de och pedagogerna har. Detta är något av ett dilemma som våra informanter uttrycker eftersom de vet att samtal är en viktig del för utveckling på individ-grupp- och organisationsnivå samt i ett förebyggande syfte. Utifrån vårt resultat är samtalsformen kvalificerade samtal fortfarande något som inte är ett vedertaget begrepp ute på fältet, utan en variation där olika samtalsformer och tillsvägagångssätt presenterats.

The aim of the essay is to investigate how the term ’Third world’ is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ‘Third world’ constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term? The method I used was discourse analysis. To get further answer to my questions I used postcolonialism as a theoretical starting-point, whitch brings forth the effects and after-effects colonialism has on the identity and culture of the colonialised. The concept ‘Third World’ has gone from signifying a composition of countries that wanted to prove they stood neutral in the ‘Cold war’, to, during the latest centuries, consist of a very large group of people that are believed not to be able to take care of themselves an thereby needs to be brought up by the Western world. In order to this, social hierarchies are established along with hidden conditions of power, whitch you only can start breaking down by showing that they do exist.

Detta är en hermeneutisk studie som undersöker kvinnliga chefers upplevelser av sitt yrkesidentitetsskapande i den manligt präglade chefspositionen. Den hermeneutiska ansatsen har hjälpt oss att nå en djupare förståelse kring detta. Förståelse nås genom djupgående intervjuer med kvinnor i chefspositioner som fokuserat på deras upplevelser i chefspositionen. För att nå förståelse på en högre abstraktionsnivå har vi använt performativitetsteorin, som beskriver hur människor genom handlingar gör kön. Till hjälp i studien har vi har använt oss av litteratur, tidigare forskning och informanternas berättelser för att få en bredare bild av fenomenet. Vi vill med denna studie främja kvinnligt chefskap, vilket kan bidra till ett mer jämställt näringsliv. Det finns en kunskapslucka kring hur kvinnor i chefsposition skapar sin yrkesidentitet som vi avser att fylla. Studiens resultat visar att kvinnorna skapar sin yrkesidentitet genom att balansera de förväntningar som finns på dem som kvinnor och som chefer. För att kvinnorna inte ska tappa sin respekt som chefer eller sitt godkännande som kvinnor av omgivningen. Denna balans innebär en performativ handling, de gör sin kvinnlighet i förhållande till chefspositionen. Samtidigt gör de chefskap på ett nytt icke traditionellt sätt. Det som skiljer resultatet med tidigare forskningen är dess unika sätt att tolka resultatet genom performativitetsteorin, samt upptäckten av denna balans mellan kvinnlighet och chefspositionen.

Denna studie undersöker hur den hållbara kärleksrelationen i det senmoderna samhället ser ut. Hållbar kärlek är ett fascinerande fenomen under senmoderniteten som generellt präglas av individualisering med utbredd relationell rörlighet. Trots att detta har resulterat i mer flyktiga och instabila relationer är människans önskan att leva i en hållbar kärleksrelation stark. Det gör det intressant att i denna studie undersöka det karaktäristiska för en senmodern, hållbar kärleksrelation. Studien lutar sig på ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Anthony Giddens tankar om senmoderniteten och dess rena förhållande samt Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim teori om kärleken som vår sekulära religion. Dialogiska intervjuer genomfördes med fem par enligt en hermeneutisk metodansats som varit gifta i minst 25 år. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som lyfter fram att hållbar kärlek är möjlig under senmoderna villkor då paret litar på kärleken men ändå inte tar den för given. Detta innebär förtröstan att kärleken kommer att bestå genom livets lopp men utan att förutsätta att det sker utan engagemang och omsorg eller att relationen behöver uppfylla en idealbild för att fungera. Jag menar att det är den bärande relationen som är förutsättningen för hållbar kärlek under senmoderniteten.

Studien är motiverad mot bakgrund av de senaste årens flyktingmottagning i Sverige med ett stort antal ungdomar i gymnasieåldern som tas emot i gymnasiets språkintroduktionsprogram (sprint). Utifrån ett specialpedagogiskt intresse med inriktning på läs-och skrivsvårigheter är syftet med föreliggande studie att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka vad lärare i svenska som andraspråk i gymnasiets språkintroduktionsprogram tänker om hur nyanlända eleverna kan utveckla kunskap i den svenska skolan. Analysen utgår från den hermeneutiska teoribildningen med betoning på kontextens betydelse, forskarens förförståelse och samtalet som grund för kunskapsbildning.Studien visar att de intervjuade sva-lärarna har intresse av att samverka professionellt för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har förståelse för elevernas nuvarande psykosociala kontext och uppskattar den beskrivna fungerande samverkan med elevhälsovårdens personal. Informanterna vid sprint-enheterna beskriver att deras möjligheter att stötta eleverna försvåras av bristen på rutiner för dokumentation och information. Lärarna säger att de inte får ta del av information om elevernas skolbakgrund från tidigare kartläggningar. Vidare för lärarna fram att stöttningen av elevens kunskapsutveckling försvåras av bristen på pedagogisk samverkan mellan flerspråkiga studiehandledare och ämneslärare. Det kommer fram i undersökningen att specialpedagogisk kompetens saknas i de flesta undersökta sprint-skolorna, vilket vidare kan innebära att möjligheterna att analysera bakgrunden till elevers språksvårigheter begränsas. Informanterna beskriver rättsosäkerheten i arbetet med det europeiska bedömningssystem, vilket de har förelagts att arbeta med sedan våren 2016, men som inte innehåller normerade kunskapsprov eller tydliga kunskapskrav för svenska som andraspråk.

This study attempts to find out if a reading of Michael Romekys novel I, Vampire through the theories presented by psychoanalyst C. G. Jung adds anything to the understanding of the novels narrative. More precisely it attempts to read the novel as an individuation process, a Jungian concept in which an individuals damaged psyche heals itself, of the novels protagonist. This reading is based upon the assumption that the protagonist, David, suffers a trauma when he divorces his wife Clarice. This trauma, and divorce, is read as a split between David ego and his anima, his female aspect. When he is on the brink of suicide, Tatiana shows up, turn him in to a vampire and give his life new meaning. Tatiana is read as his anima, the part of himself that i distanced himself from during the divorce, and he now needs to assimilate with again. This assimilationwhat Jung names the conuncitio, is the goal of the individuation process. In order to success with this individuation process David has to meet and overcome the dark and damaged parts of himself; his shadow aspects to use the Jungian language. These are represented by the evil vampires Jack the Ripper and von Baden. It is only after meeting, and defeating this shadow aspects, and after a rigorous mental training, in order to strengthen his mental abilities, that David can unite with his anima, Tatiana, in the alchemical wedding. The Jungian goal of the individuation process. I find in this study that to read this novel through a Jungian screen show aspects otherwise hidden. The narrative structure, and the symbols in the novel, have a distinct Jungian flavour which give the novel a meaning perhaps not seen on the surface.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare och musiker i Sverige resone- rar kring begreppet personligt uttryck. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik. I resultatet framkommer flera olika sätt att se på, och förhålla sig till begreppet personligt uttryck, som visar sig vara svårdefinierat. Personligt uttryck kan tol- kas som ett sätt att vara och förhålla sig till musik och livet som stort eller till exempel som resultatet av de estetiska val musikutövaren gör när den spelar. I diskussionskapitlet dras slut- satser om att personligt uttryck kan visa sig på flera olika sätt, och upplevas på flera olika sätt. I diskussionen diskuteras hur hantverksmässiga och tekniska kunskaper kan ställas i relation till personligt uttryck, och det visar sig att det finns åtskilda sätt att resonera kring detta. / The purpose of the study is to investigate how active music teachers and musicians in Sweden argue about the concept of personal expression. This will be done through qualitative inter- views. My theoretical perspective is hermeneutics. The result shows several different ways of looking at, and relate to the concept of personal expression, which proves to be difficult to define. For example, you can see personal expression as a way of being and referring to music and life as big, or as the result of the aesthetic choices the musician makes when playing. The discussion chapter concludes that personal expression can be manifested in several different ways, and is experienced in several different ways. The discussion discusses how craft and technical knowledge can be put in relation to personal expression, and it appears that there are separate ways to reason around this.