Syftet med detta arbete är att se skillnader och likheter mellan tre olika versioner av läromedlet Kontext Svenska 1. De tre olika läromedelsversionerna är anpassade till olika gymnasieprogram, en för Barn- och Fritidsprogrammet, en för Bygg- och anläggningsprogrammet och en för alla program. För att få svar på frågeställningarna ” På vilka sätt förenar och skiljer sig läromedlet åt gällande innehåll, uppgifter och bilder, beroende på vilket gymnasieprogram läromedelsversionen är skriven för?” och ”På vilka sätt ges alla elever, genom dessa läromedel, likvärdig möjlighet att uppnå målen i enlighet med kursplanen?” genomförde vi en kvalitativ- och komparativ läromedelsanalys där vi arbetat utifrån hermeneutik och diskursanalys. Det resultat som presenteras är att läromedelsversionerna i sig inte skiljer sig åt på ett sätt som ger olika möjlighet till måluppfyllelse beroende på vilket program eleven studerar. Resultatet visar dock att läromedlens övningar och innehåll ligger på en nivå som försvårar djupare analyser och högre måluppfyllelse inom kunskapskraven.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan under coronapandemin. Syftet med studien är att med en hermeneutisk ansats förstå hur pedagoger, genom deras egna beskrivningar, hanterar barns trygghet i förskolan under de specifika förhållanden som råder i en krissituation. Eftersom coronapandemin är en pågående krissituation utgör det utgångspunkt i studien, men studiens resultat ska kunna tillämpas i andra krissituationer. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är Vilka strategier berättar pedagogerna att de använder för att skapa trygghet för barnen under coronapandemin? och Varför behöver barn känna sig trygga i en krissituation på förskolan? Empirin har samlats in genom intervjuer med sex pedagoger runt om i Sverige och analyserats utifrån hermeneutiken som vetenskapsteori med hjälp av begrepp från anknytningsteorin som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras i följande teman: Coronapandemins påverkan på vardagen i förskolan, Pedagogernas arbete med barns trygghet i coronapandemin, Förändringar i förskolan som påverkar barns trygghet under coronapandemin, Otrygga pedagoger.  Studiens resultat visar på att pedagogerna har känt sig otillräckliga. Pedagogerna berättade att det endast har försökt överleva dagarna eftersom många ordinarie pedagoger varit sjuka. En ostrukturerad verksamhet bidrar till att barns trygghet påverkas negativt. Barn saknar sin trygga bas vilket bidrar till att de är otrygga i förskolans verksamhet. Studiens slutsats är att med hjälp av olika strategier som vi lyfter kan pedagogerna skapa bättre förutsättningar för barns trygghet i förskolan under en pandemi.

Enligt tidigare studier så lever gamla undervisningstraditioner kvar från tidigare läroplaner för grundskolan och kursplaner i ämnet geografi. Forskning har även visat att pedagogers utbildning är av stor betydelse när det gäller att komma ifrån selektiva undervisningsmetoder. Studier lyfter även hur det akademiska ämnet har förändrats över tid och hur detta kan ha påverkat lärarutbildningen. Denna studie har undersökt på vilket sätt och vilket innehåll som bearbetas i geografiundervisningen för årskurs 4-6 för att ta reda på om selektiva undervisningstraditioner fortfarande kvarstår i undervisningen. Studien har tagit avstamp i ämneslitteratur och tidigare forskning i ämnet och genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var sex stycken till antalet och informanterna är från olika delar av Sverige, har olika lång arbetslivserfarenhet samt olika typer av lärarutbildning. Studiens resultat och slutsats kan påvisa att geografiundervisningen i årskurs 4-6 är på väg bort från selektiva undervisningstraditioner men resultatet visar även att det behövs en gemensam tolkning av vad kursplanen vill att pedagogerna ska förmedla. Resultatet visade även att det saknas kunskaper i att genomföra fältstudier och att vidareutbildning är ett behov hos flera av informanterna. / <p>2021-06-15</p>

Studien har utformats från intresset av ett relativt nytt och omtalat fenomen “fear of missing out”, benämnt FoMo. Direkt översatt betyder det rädslan att missa, vilket ofta beskrivs som ett psykologiskt fenomen. Studien har en hermeneutisk ansats och syftar till att förmedla en förståelse av FoMo i relation till sociala aspekter med en socialpsykologisk utgångspunkt. Urvalet består av tio intervjudeltagare i åldern 18–32 år med erfarenhet av upplevd FoMo. Deltagarna har intervjuats om sin upplevelse av FoMo, där de fått tala fritt om fenomenet. Studiens teoretiska referensram bygger på teorier om identitetsutveckling i relation till omvärlden och individens frihet att handla utifrån en kombination av existentialism och symbolisk interaktionism. Resultatet är en tolkning av insamlad data som utformats med stöd av förförståelse, tidigare forskning och den teoretiska referensramen. FoMo handlar om en oro för framtiden. Oron grundar sig i individuella faktorer som är betydande för identitetsutveckling men även sociala faktorer som gemenskap. Att missa en social händelse i sig är inte avgörande för upplevelsen av FoMo utan snarare rädslan för att missa de erfarenheter som händelsen kan leda till. De val vi ständigt måste ta i vardagen har stor betydelse för individen och kan vara avgörande för individens existens.

Den ökade invandringen har påverkat Sverige på många olika sätt. Ett av de områdena som har påverkats mest har varit skolverksamheten. Skolan är en bra plats för nyanlända elever att integreras i samhället. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med nyanlända elevers integrering i skolor runt om i Sverige. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika städer. Intervjuerna har skett via kommunikationssystemet Zoom. I undersökningen har svenskämnet varit i fokus, då det bygger en grund för bättre kommunikationsmöjligheter mellan eleven och läraren. Kunskaper i det svenska språket underlättar elevens inlärningsprocess. Detta gäller även andra ämnen i skolan. I studien utgår vi utifrån hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken är läran om tolkning där tolkningen är processen för förståelsen. Det har visat sig vara delade uppfattningar bland forskarna i arbetet gällande vilken organisationsmodell som är mest gynnsam. Studien har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna föredrar användning av förberedelseklass som organisationsmodell i skolan. Inga specifika riktlinjer eller arbetssätt har framkommit bland forskarnas studier som förespråkas eller rekommenderas på samhällsnivå. Skolorna prövar sig fram för att finna egna arbetssätt som kan vara till de nyanlända elevernas fördel.

No description available.

Jämställdhetsarbetet i förskolan behöver vidareutvecklas för att motverka könsstereotypa könsmönster. Förskollärarnas medvetenhet sätts i fokus och anses väsentligt för att denna utveckling ska kunna ske. Förskollärares egna uttalanden gällande deras eget arbete med jämställdhet i förskolan, behandlas i denna studie. En studie vars syftet är att få en förståelse av förskollärares uppfattningar om arbetet med  jämställdhetsuppdraget i förskolan. Studien är kvalitativ och vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuer som genomfördes i två olika kommuner i samma region, där vi  intervjuade tre förskollärarna var inom varje kommun,  totalt  sex intervjuade förskollärare från tre olika förskolor.  Transkriberingen av dessa semistrukturerade intervjuer, gav oss  ett värdefullt och rikt material att analysera. Som analysmetod använde vi en hermeneutisk teori, för att få en djupare förståelse för förskollärarna uppfattningar gällande jämställdhetsuppdragsarbetet i förskolan. Risken och problemet som vi belyser är i att eftersom förskolan är inbäddad i värden, tar förskollärarna  för givet att de arbetar med jämställdhet utan att reflektera över detta. På detta sätt reproduceras omedvetet könsstereotypa könsmönster i förskolan.  Studiens resultat, visar att förskollärares uppfattningar av jämställdhetsuppdraget och jämställdhetsarbete, handlar om att använda olika strategier för att bemöta varje barn som individ och inte utifrån barnets kön. Reflektion  och medvetenhet, framkom som viktiga redskap för detta arbete, där just reflektion,  främjar medvetenheten hos förskollärarna. Vi uppfattar medvetenhet  som väsentlig för att ett jämställdhetsarbete kan genomföras på ett adekvat sätt i förskolan. Att  kunskap ses som en viktig faktor som hjälper förskollärarna att  reflektera,  diskutera och ifrågasätta deras egna uppfattningar, tolkningar och förhållningssätt angående deras  jämställdhetsuppdrag och arbetet med detta. Trots att studien visar att det inte finns ett entydigt sätt  att uppfatta och arbeta med jämställdhet, uppfattar vi det som att  förskollärarna förhåller  ett medvetet samt neutralt förhållningssätt.  Något som gynnar utveckling av  arbetet med jämställdhet i förskolan. / <p>2020-04-02</p>

Det här arbetet undersöker hur tolkning kan förstås som materialiserat och förkroppsligat. Arbetet är placerat i skärningspunkten mellan hermeneutik och fenomenologi och förstås därför som en samverkan mellan de kroppar, material och platser som deltagit på olika sätt. Tolkning är tätt sammanskrivet med begreppet kultur i bilden och slöjdens läroplaner och styrdokument. Därför ryms också black metal-kulturen i detta arbete. Black metal valdes dels för att det är en kultur med tydlig materiell och visuell avgränsning dels utifrån misstanken om att den inte ryms inom smaknormen för bild och slöjd. Undersökningen synliggör hur tolkning materialiseras och förkroppsligas inom black metal och resultaten diskuteras utifrån nuvarande läroplan, Lgr 11, samt förslagen till reviderade kursplaner för bild och slöjd. Med den multi-situerade etnografin som metod undersöks tolkning på ett flertal sätt: autoetnografiskt, deltagande i en fokusgrupp, intervju med en konstnär och ett tillsammanstolkande med ungdomar. I analys av materialet framkommer det hur tolkning görs på olika sätt och detta förstås genom arbetets hermeneutisk-fenomenologiska tolkningsram. Utifrån det diskuteras hur och varför förmågan att tolka är viktig i både bild och slöjd. Den autoetnografiska undersökningen bearbetas och presenteras med visuellt material genom hela arbetet och ska förstås som ett exempel på materialiserad och förkroppsligad tolkning av black metal.

Det grekiska ordet för lärjunge är maqhth/j och innebär ungefär ’en person som går i lära hos en annan’. I vardagligt kristet tal syftar lärjungaskap på Jesu efterföljd eller att vara en god kristen, och begreppet är både centralt och komplicerat. Silence är en spelfilm från 2016 i regi av Martin Scorsese som handlar om förföljelsen av kristna i Japan under 1600-talet. Uppsatsens syfte är att utreda vad lärjungaskap är i Matteusevangeliet, för att sedan undersöka huruvida och på vilket sätt detta framträder i filmen, särskilt i relation till martyridealet. Bibelkommentarsverk samt exegetisk sekundärlitteratur om lärjungaskapets framställning i Matteusevangeliet används för att uttolka och ge perspektiv till evangelietexten. Ett filmvetenskapligt analysschema (särskilt anpassat till så kallad bibelfilm) används för att utreda filmens innehåll. Därtill används narrativ metod för att göra karaktärsstudier av en lärjunge i Matteusevangeliet (Petrus) samt en karaktär i filmen (Rodrigues). Hermeneutisk teori används för att förstå hur filmen och evangelietexten samverkar för att skapa ny mening åt varandra. Uppsatsens analysdel består av två kapitel: ett mer teoretiserande om Matteusevangeliet, och ett mer tolkande om filmen. Kapitlet som behandlar Matteusevangeliet är väsentligt för förståelsen av det nästföljande, då filmen presenteras genom Matteusevangeliet snarare än i jämförelse med det. I det första analyskapitlet presenteras några av de idéer om lärjungaskapet som går att utläsa från Jesu utsändningstal. Här analyseras också lärjungarna som grupp i relation till begreppen litenhet, blindhet och allmänhet, och en karaktärsstudie av aposteln Petrus presenteras. Detta kapitel påvisar att det förekommer två olika linjer av genom vilket lärjungaskapet framställs i Matteusevangeliet: en snävare och en öppnare linje. Den snävare linjen är mer elitistisk och förutsätter lidande, medan den öppnare är mer inkluderande och tillåter en annan nivå av felbarhet som en del av lärjungaskapet. I det andra analyskapitlet presenteras filmens handling, och en djupgående karaktärsstudie av huvudpersonen Rodrigues görs mot bakgrund av fynden från föregående kapitel. Detta kapitel påvisar att den bredare tolkningslinjen om lärjungaskapet i Matteusevangeliet är mest dominant i filmens framställning av lärjungaskap, men att båda linjer behövs för en fördjupad förståelse av filmens budskap. Kapitlet avslutas med en hermeneutisk reflexion som förstärker analysens slutsatser och vill mena att samtidigt som Matteusevangeliet bringar mening i filmen, så hjälper också filmen till att utforska Matteusevangeliet.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka vilken relation lärare inom den högre klassiska instrumentalundervisningen har till improvisation, såväl deras tankar kring konceptet som deras praktiska applicering av improvisation i undervisningen. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur uppfattar lärarna inom den högre klassiska instrumentalundervisningen improvisationens roll i deras undervisning? Varför har lärarna dessa uppfattningar? Vad får dessa uppfattningar för konsekvenser för lärarnas undervisning? Studien tar sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet och genomfördes genom kvalitativa fallstudier då jag vill göra en djupare tolkning av de intervjuades livsvärldar. Jag använde mig av så kallade halvstrukturerade intervjuer vilka liknar vardagliga samtal men har ett tydligt syfte att ta reda på. Resultatet visar att respondenterna har väldigt olika syn på vad improvisation egentligen är vilket påverkar deras syn på hur mycket av undervisningen som ska läggas på improvisation. Samtliga ansåg dock att det fanns en plats i undervisningen för improvisation, även om två respondenter uttryckte oro för de negativa effekter som en mer fri improvisation kan ha på den tryckta musiken den interagerar med. En majoritet av dem har dessutom sett ett ökat intresse för improvisation bland sina studenter, men med så vitt skilda syner på improvisation från lärarnas håll blir konsekvensen att studenterna får vitt skilda kunskaper och erfarenheter kring improvisation beroende på vilken lärare de får och vilket instrument de spelar. / The purpose of this qualitative interview study is to investigate the relationship teachers in higher classical instrumental teaching have to improvisation, both their thoughts on the concept and their practical application of improvisation in their teaching. The research questions that the study has intended to find answers to are: How do teachers in higher classical instrumental teaching perceive the role of improvisation in their teaching? Why do teachers have these perceptions? What are the consequences of these perceptions for teachers' teaching? The study is based on the hermeneutic perspective and was carried out through qualitative case studies as I want to make a deeper interpretation of the interviewees' lifeworlds. I used so-called semi-structured interviews which are similar to everyday conversations but have a clear purpose to investigate. The results show that the respondents have very differing views on what improvisation actually is, and that affects their view of how much of the teaching should be spent on improvisation. However, all considered that there was a place for teaching improvisation, although two respondents expressed concern about the negative effects that more free-form improvisation can have on the printed music it interacts with. A majority of them have also seen an increased interest in improvisation among their students, but with such widely differing views on improvisation from the teachers' side, the consequence is that students gain widely differing knowledge and experience about improvisation depending on which teacher they get and which instrument they play.