Texte remanié de: Diss.--Bochum--Ruhr-Universität, 2000. / Bibliogr. p. 401-429. Notes bibliogr.

Zugl.: Bremen, Univ., Diss., 2009 u.d.T.: Detjen: Hans-Jürgen: Zum Problem der Geltungsbegründung traditionsabhängiger Weltdeutungen und des Umgangs mit Weltdeutungen dieser Art

Bakgrund Många mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och kräva tålamod när barnet behöver vård. Beroende på barnets känslighet kan det ta olika lång tid tills barnet kan påbörja amningsträning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras är att mamman får igång en tillräcklig mjölkproduktion motsvarande den mängd ett fullgånget barn skulle kräva. För att få igång en tillräcklig produktion är det bra att komma igång med urmjölkning så fort som möjligt efter barnets födelse. Mamman behöver stimulera mjölkproduktionen tills barnet ammar fullt. Syftet med studien var att belysa innebörden av urmjölkning för mammor vars barn fötts prematurt. Metod Det strategiska urvalet utgörs av sju mammor vars barn fötts före vecka 34 med erfarenhet av urmjölkning. Datainsamlingen består av öppna intervjuer och materialet har analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet visar att urmjölkning utförs i en oreflekterad ansträngning men att mammor är måna om de egna behoven samtidigt som behoven åsidosätts. Vårdkontexten kan kännas utlämnade och begränsande. Självtilliten får betydelse liksom strukturen. När utfallet inte blir som planerat kan sorgen innebära att förhålla sig till det som inte kan förändras. Känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan få betydelse för processen. Slutsats Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv blir det betydelsefullt att utgå från den enskilda mammans upplevelser av urmjölkningen och stärka en god självtillit. / Background Many mothers who have given birth premature wish to breast feed their children for immunological reasons and as a compensation for a pregnancy that ended too early. The breast feeding may be complicated and in need of great patience as the child might need health care. Depending of the baby´s sensitivity it can vary in time for a child to start breast feeding. One of the important reasons for the mother to get her breast feeding started is to make milk production start, corresponding to the amount of milk that a fully mature baby would need. To get a sufficient production it is important to start emptying the breasts quick as possible after having given full extend. Aim with the study was to illuminate the meaning of emptying the breasts for mothers whos baby was born premature. Method Seven mothers who had given birth before week 34 and had experienced emptying breasts. The data collection come from interviews and the results have been analyzed by a fenomenological hermenutichal approach. Results shows that emptying the breasts is done without any effort but that mothers are eager to look at their own needs at the same time as their own needs are being put aside. The hospital care can make the women feel left out and controlled. Self-confidence gets important as well as the structure. When the result is not as you had planned sadness make you realize that things cannot be changed. The feeling of managing, understanding and meaningfulness fills you up. Conclusions looking at it from a scientific perspective it is very important to consider the individual mothers experience in how to empty the breasts from milk and how to strengthen her self-confidence.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.

Detta självständiga arbete utforskar min egen interpretationsprocess och musikaliska gestaltning av stycket O wüsst’ ich doch den Weg zurück tonsatt av Johannes Brahms (1833-1897), text av Klaus Groth (1819-1899) utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Insamling av data har skett under en termin med hjälp av loggbok och videoinspelning. Syftet med denna studie är att få en större insikt i, och förståelse för vad ett interpretationsarbete innebär. Analysresultatet visar att interpretationsprocessen innehåller många olika moment och delmoment som sammanfattats i dessa sex teman: Översättning och tolkning, uttal och textning, inre scenografi, musikaliska uttrycksmedel, memorering samt samspel med pianist. Resultatet diskuteras därefter i relation till tidigare forskning och bakgrundslitteratur inom området. / This study explores my own assimilation process, and musical interpretation of the piece O wüsst’ ich doch den Weg zurück composed by Johannes Brahms (1833-1897), text by Klaus Groth (1819-1899) from a hermeneutic perspective. The data was gathered during one semester and has mainly been taken down in form of a logbook and at some selected occasions video recording was used. The purpose of this work is to find out what an interpretation process can include and how it might be structured in order to be able to develop the interpretational process. The results of this study show that the interpretation process includes many different elements, which is summarized in six themes: Translation and interpretation, pronunciation and articulation, musical expressions, internal imaging, memorization and interaction with the pianist. The results are then discussed in relation to previous research and literature.

Daß im hermeneutischen Denken nicht Konstruktion der geschichtlichen Welt aus präsentischer Selbstgewißhelt, vielmehr Nachkonstruktion aus Notwendigkeit zur Selbstkonstitution Aufgabe wird, verweist auf eine gewandelte Bestimmung von Subjektivität, für die aus Kants Transzendentalphilosophie die Einbildungskraft zum Prinzip genommen wird, das als \"Phantasie\" (Reden über Religion) oder, in Schellings Worten, als Vermögen der \"Passivität aus Selbsttätigkeit\" gilt. Indem so aus Schleiermachers Schriften radikaler als aus der idealistischen Geschichtsphilosophie der Bruch mit der aufklärerisch-rationalistischen Geschichtsauffassung gelesen werden kann, läßt sich das Pathos der spätromantischen Verklärung des historischen Bewußtseins revidieren und in eins damit begründen.

No description available.

Abstract   Chronic heart failure is a common disease in elderly, and is the most common reason for hospitalization in patients over 65 years of age. Research on the elderly and heart failure often focus on treatment strategies, less research is available on patients' own experiences of living with chronic heart failure. The purpose of this interview study, was to gain more knowledge about patients´ own experiences of living with chronic heart failure. Nine patients were interviewed and the text was transcribed verbatim and it was then analyzed with a phenomenological hermeneutical method. From the analysis, three main themes emerged. The analysis showed that all patients had lack of knowledge in terms of their disease, but also, knowledge about treatment and self-care was scarce. Living with chronic heart failure also affected the daily life negative in many ways. Isolation, difficulty to manage daily activities and, above all, lack of energy made the quality of life poor. All patients were dependent on help from relatives or outsiders in order to complete their daily lives. However, several informants could not see the need for more help from outside and relied entirely on the help and support from relatives. This leads to an unsustainable home situation with repeated admissions to hospital as a result. Conclusion: We nurses need to be better at helping patients to be more involved in their treatment and to take more responsibility for their own self-care. We should also involve and support family members and motivate the patient to accept professional help, and then we might reduce several readmissions and improve patients’ wellbeing.

In der Diplomarbeit wird die Interpretation der poetischen Sprache in der Philosophie von F. Nietzsche und M. Heidegger und die Voraussetzungen der poetischen Ausdrucksweise in der Philosophie der beiden Denker untersucht. Das Schaffen und das Leben werden von Nietzsche als eine unteilbare Ganzheit verstanden. Da die wissenschaftliche Methode vom wirklichen Leben weit entfernt ist, fällt die Wahl des Philosophen auf die Sprache der Poesie und Aphorismen. F. Nietzsche ist als erster Philologe bekannt, der das Nachdenken über die Aufgabe der Philosophie mit der gründlichen sprachlichen Reflexion verbunden hatte. Die Nietzsches Philosophie befindet sich an der Grenze zwischen der traditionellen Philosophie und der Poesie. In meiner Diplomarbeit habe ich versucht, die Parallelen in der Denkweise Nietzsches und Hölderlins aufzuzeigen. Die beiden Schöpfer sind sich durch das Interesse für griechische Ursprünge nahe. Sowohl in der Poesie von F. Hölderlin, als auch in der Philosophie von F. Nietzsche hört man den Nachhall von Dionysos-Bacchanalien. Ich habe mir zur Aufgabe gesetzt, den Dualismus von Dionysischen und Apollonischen Anfängen aufzuzeigen, der zur Tragödie führt. Desweiteren habe ich versucht, Nietzsches Einfluss auf die Heideggers Philosophie auszuweisen. Der Mensch muss sich in die Sprache einhören, weil die Sprache „das Haus des Seins“ ist – so ist die Hauptidee der Philosophie von Heidegger. Damit wird nicht die Alltagssprache, sondern werden die Worte gemeint, die... [to full text]

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen.