Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vården. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde på fem intervjuer med personer från fyra olika sekter som i samband med processen att lämna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vården. Resultatet beskrivs på tre tolkningsnivåer; naiv förståelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vården präglades av missförstånd och brist på kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev när en person valde att lämna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema. Huvudtemat fick namnet Lost in Translation och sammanfattade kärnan i studiens resultat vilket var att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap kände sig vilse och utanför och hade svårt att förstå och få förståelse för sin situation vilket ledde till missförstånd i mötet med den psykiatriska vården. Den tolkade helheten visade att de personer som kände sig sedda och bekräftade i sitt lidande hade en mer positiv upplevelse av mötet med den psykiatriska vården. / The aim of the study was to investigate how persons with illness and distress caused by cult membership experienced the encounter with psychiatric care. The study had a phenomenological hermeneutic approach and was based on five interviews with people from four different cults who in the process of leaving the cult had contact with psychiatric care. The result are described in three levels of interpretation; naive understanding, structural analysis and interpreted whole. The naive analysis showed that persons with illness and distress caused by cult membership experienced that the contact with psychiatric care was characterized by misunderstanding and lack of knowledge of the problems and the consequences that were a result of a person leaving a cult. The structural analysis resulted in eleven subthemes, three themes and an overall theme. The main theme was called Lost in Translation and summarized the essence of the results of the study which was that persons with illness and distress caused by cult membership felt lost and outside and had trouble to understand and to find understanding for their situation and that this caused misunderstandings in the encounter with psychiatric care. The interpreted whole showed that persons that felt that they were seen and confirmed in their suffering had a more positive experience of the encounter with psychiatric care.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier. De teorier som utgör det teoretiska ramverket i den här studien är KASAM, copingteori och socialt stöd. Resultatet som studien genererade var totalt sex teman; stödets betydelse, familjen, professionella aktörer, upplevda emotioner, existentiella tankar och bloggens betydelse. I vårt diskussionsavsnitt har vi inkluderat alla de tankar och reflektioner som studien har genererat. Vi har funnit att sorgen är förenad med flertalet behov. Bland annat behovet av att få uttrycka sin sorg och att sätta ord på sina tankar och känslor. Studien har kommit fram till att bloggen utgör en värdefull funktion i sorgbearbetningen. Vårt resultat har visat att behovet av stöd från omgivningen är stort hos de sörjande mödrarna. Vår studie har även visat att det finns flera aspekter gällande forskningsområdet där det bör bedrivas mer forskning, exempelvis är bloggens betydelse i sorgearbetet tämligen outforskad.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna. För att publiken ska kunna orientera sig tar de hjälp av den karta som visas i telefonens display samt de röster och den musik som spelas upp. Efter varje ljudscen ställer huvudkaraktären Antigone en fråga till publiken. De svarar på dessa genom att skicka sina svar som sms. Kommentarerna går att läsa direkt i displayen och kan få betydelse för tolkningen av föreställningen. I uppsatsen diskuteras dels hur publiken är delaktig genom att replikera skriftligt på frågorna. Därtill diskuteras hur iscensättningen låter publiken vara medskapare av uppsättningens helhet. De unga åskådarna måste själva tillskriva karaktärerna attribut eftersom dessa aldrig syns utan enbart finns i ljudscenerna. Publiken har också till uppgift att ta ställning till vad, i den offentliga miljön, som ska utgöra föreställningens scenrum. Till skillnad från föreställningar i teatersalonger med specifik scenografi och rekvisita blir det publikens uppgift att skapa föreställningens fiktiva rum utifrån det offentliga rummet som omger dem.I receptionsstudien är det tydligt att publiken gillar denna digitala och utmanande iscensättning. Den unga publiken visar sig ha vissa svårigheter att ta till sig historien om Antigone. Samtidigt är det tydligt att den stora behållningen inte är föreställningens berättelse utan formen. Eleverna i receptionsstudien framhåller närheten till karaktärerna och platserna som skapas under föreställningshändelsen; de känner sig snarare som aktörer än som åskådare. Formen erbjuder också en mer tillåtande miljö där elevernas är mer aktiva som åskådare än passiva. Detta visar sig har positiva effekter på elevernas upplevelser.Mest uppskattat är föreställningens digitala verktyg. Det tillåter publiken att göra avtryck i produktionen. Förutom att svara på frågorna som ställs och dela med sig av sina perspektiv använder eleverna tekniken för att lämna omdöme på föreställningen och kommentera sin upplevelse.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik. De beskriver också sin syn på övning, tonbildning och sound samt sina upplevelser av att spela musik. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till mer instrumentspecifik forskning om övning samt inspirera utövare till att diskutera och dela med sig av sina varierade erfarenheter av övning. / The study aims to highlight some professional bass players approach to self-development and its connection with the exercise. The method that has been used is semi-structured interviews. The informants consist of three professional bass players who tell us about their views on practicing and development and what they consider to be important to develop as a bass player. The theoretical basis for this study is a hermeneutic perspective when the goal is to do a deeper analysis and interpretation of the interviewed life-world. The result shows that the interviewees think that the important building blocks in the development are to play with others and listen to music. They also describe their view of exercise, voice production and sound as well as their experiences of playing music. It is hoped that the study will contribute to more instrument-specific research on exercise and inspire practitioners to discuss and share their varied experiences of exercise.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik. Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och med Health Musicking som teoretisk utgångspunkt, tolkades sedan de transkriberade intervjuerna. Metoden som användes var tematisk kvalitativ analys vilket kompletterades med konstnärlig form (bild och musik). Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman: Musikens funktion som följeslagare genom livet; Musikens funktion som allierad med dikotomin; Musikens funktion som redskap för transformation och Musikens funktion som bundsförvant med känslan. Resultatet diskuteras utifrån syfte och frågeställningar. Med utgångspunkt i teorifältet Health Musicking visar denna studie att musik används och har en mångfald av funktioner för deltagarna under barndom och uppväxt. Under sjukdomstiden förändras detta markant och speglar ätstörningsproblematiken. I den musikterapeutiska behandlingen får musik genomgående en mer eller mindre central funktion som terapeutiskt redskap. Efter musikterapin återgår musikens funktion till en större mångfald men nu används musik i betydligt större utsträckning som medveten hälsoresurs; Health Musicking, i det dagliga livet. / Munkesjö, Maria: "Okey, I can sit and listen to music but I will not eat !" A qualitative study of music´s function for patients with eating disorders. A study carried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how patients in music therapy for eating disorders perceive and use music. This by examining the function of music attributed to the participants' lives and if it has been altered by Music Therapy.The paper presents a review of relevant literature and previous research in the fields of Music Therapy, Music and Health and Eating Disorders. Six female patients (median age 25 years) were interviewed after music therapeutic treatment (average 2.6 years). With a hermeneutical approach the transcribed interviews was analyzed using thematic qualitative analysis and artistic interpretation (music and image). The result presented in four main themes; The music's function as a companion through life; The music's function as ally with the dichotomy ; The music's function as tool for transformation and The music's function as associate with feelings. The results are discussed on the basis of objective and issues. This study shows, based on the theory of Health Musicking, that music is used and has a multitude of functions for the participants during childhood and adolescence. When the eating disorders develop the use of music are significantly modified and reflect the eating disorders. During the music therapy sessions the music take a more or less central role as a therapeutic tool. After music therapy the function of the music return to a multitude of functions. But now the participants are more aware of music as a health resource; Health Musicking, in their daily lives.

This essay – Discourse and Dissonance – deals with Mary Shelley’s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of “Them and Us”, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g. a feminist or Marxist one, to the text, I use Cultural Criticism as described by Arthur Asa Berger in order to deconstruct and reconstruct the discourse, as explained by Michel Foucault, within Shelley’s work. In doing so, I view the hermeneutics of suspicion as the starting point due to its recognition of every text’s hidden truth. Stephen Greenblatt’s term dissonance is useful for the study’s aim of finding the differences and similarities in the voices of the novel’s characters. Intersectionality functions as the tool with which I intertwine the above categories in my analysis.     In conclusion Frankenstein; or, the Modern Prometheus does not convey a message of conformity. Its class-, race- and gender-bound discourse is reproduced in the text, but simultaneously challenged. The dissonant voices of the novel show the discourse from different perspectives and make it obvious that there are cracks on the surface of the discourse, which Shelley deepens by putting it into writing – whether she was aware of it or not.

Många människor lever med en funktionsnedsättning som upplevs inverka negativt på arbetsförmågan. Arbete ses som ett medel för att uppnå normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (LSS personkrets 1) kan många gånger ha svårare att få ett arbete än personer med andra funktionsnedsättningar. Den här studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnå  en anställning samt hur ett arbetssätt för att stötta dessa personer till anställning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare från företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare. En hermeneutisk ansats används som metodologisk utgångspunkt med ambitionen att nå en så djup förståelse för de här människornas upplevelser som möjligt. Till hjälp för att försöka lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå används teorier kring Känsla Av Sammanhang (Antonovsky 2005), disciplinering och stigma (Foucault 2003, Goffman 1972) samt teorier kring den nya ”kunskapsekonomin” av Giddens (2007). I forskningsöversikten framkommer bland annat att det finns olika synsätt på funktionsnedsättning, det medicinska synsättet som lägger ansvaret på individen att anpassa sig, och det sociala som ser en funktionsnedsättning som relationell och som något som skapas av hinder i omgivningen. De huvudsakliga resultaten i den här studien visar att ett individualiserat stöd är viktigt för möjligheten att uppnå anställning. Personen behöver vara involverad i sin egen process och arbetet bör matchas mot personens intressen och kompetens. Att eftersöka meningsfullhet i arbetet utgör en tydlig framgångsfaktor. Även hanterbarhet och begriplighet har påverkan på möjligheten att få en anställning. Resultaten visar att personerna emellanåt upplever sig stigmatiserade och emellanåt kan bli utsatta för diskriminering. I analysen framkommer att det stöd en person kan få av sin arbetskonsulent och sin arbetsgivare har tydliga kopplingar till disciplinering, vilket kan bidra till en stigmatisering. En arbetskonsulent på ett företag som exempelvis Misa kan riskera att bidra till stigmatisering och bör vara medveten om verksamhetens disciplinerande och stigmatiserande verkan för att kunna utforma ett adekvat stöd. Resultaten visar bland annat att utbildning om funktionsnedsättning för olika instanser i samhället anses vara en viktig insats för att komma tillrätta med fördomar och öppna upp arbetsmarknaden för personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Slutligen framkommer att företagens ekonomi samt samhällsekonomin har en grundläggande betydelse för möjligheten att uppnå anställning. Socialförsäkringssystemet kan skapa en inlåsningseffekt som hämmar anställning, då denna utgör en tryggad ekonomi för individen. Om personen inte känner sig helt säker på att denne klarar av ett arbete, kan det innebära att anställningserbjudanden avböjs till förmån för att fortsätta att försörja sig genom ersättningar från försäkringskassan.

Zugl.: Heidelberg, University, Diss., 2005.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2000/2001

Univ., Diss--München, 2007.