Internetbaserade investerarforum har blivit en allt viktigare källa till information för investerare. Forumen fungerar på så sätt att investerare med varierande kunskapsnivå delger sina funderingar och förhoppningar om företag och hur deras aktiers avkastning kan komma att se ut. Syftet med studien är att undersöka huruvida foruminläggsfrekvens och sentiment i foruminläggen kan indikera kommande förändringar i mindre bolags aktiers handelsrelaterade variabler. Totalt granskas elva bolags aktier och 40 055 foruminlägg. Sambanden mellan investerarforumen och aktiehandeln undersöks med en bivariat korrelationsanalys. Studien finner inte statistiskt signifikanta resultat för att sentimentnivå kan antyda aktiers kommande avkastning vilket styrker att aktiemarknadens effektivitet. Resultatet visar däremot att inläggsfrekvens korrelerar positivt med aktiers volatilitet, omsättning, volym och avslut.

The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about preschool teachers´ view of education about human reproduction in preschool. The purpose is also to highlight how reproduction is represented in childrens’ books and how preschool teachers’ experience that they can use the literature. The methods that were chosen and used was quantitive survey and qualitative literature analysis. The result shows that a majority of the preschool teachers consider childrens’ books to be a useful tool for conversing with children about human reproduction. It also shows that preschool teachers’ have a positive attitude to conversing with children about the subject. The result of the literature analysis show that the majority of childrens’ literature represent human reproduction factual, with a purpose to mediate knowledge about the phenomenon.

Studiens syfte var att skapa förståelse för utvärdering av affärsmöjligheter utifrån ett entreprenöriellt perspektiv. Det som studerades var hur en entreprenör ser på utvärdering affärsmöjligheter. Metoden i studien var kvalitativ där det genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det intervjuades sex entreprenörer där alla hade erfarenhet inom utvärdering av affärsmöjligheter. Med hjälp av operationalisering togs frågor fram till intervjuerna, och efter att intervjuerna var genomförda bröts den empiriska massan ner genom den kvalitativa analysprocessens steg. Slutsatsen visade på hur entreprenörer ser på utvärderingen genom två olika matchningar. Den första matchningen är mellan entreprenören och affärsmöjligheten och den andra är mellan affärsmöjligheten och marknaden. Slutsatsen kom även fram till att entreprenören värderar tiden som en viktig resurs när det kommer till affärsmöjligheter, och det är en viktig komponent att ha i beaktande vid utvärdering av affärsmöjligheter. I slutsatsen behandlades även risken av affärsmöjligheter samt hur dess grad vid utvärdering är något som inte går att eliminera utan entreprenörerna utvärderar risken kontinuerligt för att på bästa sätt hantera den.

The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

Introduktion: Fibromyalgi [FM] är en sjukdom som bland annat ger generell smärta utspritt över kroppen. Sjukdomen är kronisk och drabbar främst kvinnor. FM kallas för en osynlig sjukdom relaterat till de diffusa symtom som uppstår samt att sjukdomen inte kan diagnosticeras med kliniska undersökningar. Coping används när krav överskrider egna resurser och är en viktig faktor i anpassning att leva med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick ifrån Polit och Becks (2012) nio stegs forsknings modell. Databaserna som användes till litteratursökningar var CINAHL och PsychINFO. Databearbetningen utfördes individuellt och tillsammans av författarna och dataanalysen utfördes med en induktiv ansats som resulterade i fem kategorier som presenterades i studiens resultat. Resultat: Resultatet i litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att de copingstrategier patienter med FM använder var; distraktion av symtom, acceptans av sjukdomen, fysisk aktivitet, finna inre balans med hjälp av meditation och yoga, planera vardagen efter dagsformen och professionellt stöd samt stöd från anhöriga. Resultatet visade att tilltro till egen förmåga bidrar till förbättrad copingförmåga hos patienter med FM. Slutsats: Copingstrategier används olika och likaså skiljs effekterna mellan patienter med FM. Tilltron till den egna förmågan är en faktor som bidrar till att förbättra copingförmågan hos patienter med FM.

Världshälsoorganisationen klassar numera övervikt och fetma som en global epidemi. Enligt statistik påvisas det att 70,2 % av den vuxna befolkningen i USA idag är överviktiga eller lever med fetma. I Sverige utfördes det ungefär 5400 fetmaoperationer under året 2017. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur livskvalitet kan upplevas av människor i samband med fetmakirurgi. Syftet med detta examensarbete är att utforska och skapa större förståelse för patientens upplevelse av livskvalitet i samband med fetmakirurgi. Examensarbetet grundar sig i en litteraturöversikt som utgår ifrån Fribergs analysprocess. I litteraturöversikten granskas tio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysen genererade slutligen två huvudteman – kroppsligt och mentalt. Resultatet berör deltagarnas upplevelser utifrån olika aspekter av tillvaron. Deltagarna berättar om fysiska hälsovinster som följer efter fetmakirurgi, hur deras livsstil och aktivitetsnivå har förändrats samt hur det kroppsliga välbefinnandet har berörts i samband med fetmakirurgi. Ur en kroppslig aspekt gynnades många deltagare av att genomgå fetmakirurgi då livskvaliteten, hos de flesta deltagarna, upplevdes som förbättrad. Samtidigt berör även resultatet deltagarnas beskrivna upplevelser av självkänsla, kroppsuppfattning och försoning i förhållande till fetmakirurgi. Upplevelserna av de mentala aspekterna, i samband med fetmakirurgi, varierade bland deltagarna. Vissa deltagare beskrev en lycka eller belåtenhet efter operationen. Samtidigt som andra deltagare kunde beskriva en besvikelse, då viktnedgången blottade andra svårigheter som övervikten tidigare maskerat. I diskussionen konstateras en korrelation mellan hållbar utveckling och fetmakirurgi, då operationen gynnar alla tre dimensioner som ingår i hållbar utveckling. Vidare i diskussionen belystes aspekter som manligt och kvinnligt i relation till fetmakirurgi, då författarna fann en dominans av kvinnor i analysprocessen. Dessutom berördes den mentala delen i samband med fetmakirurgi, då den bör premieras i högre grad än vad den i nuläget görs.

I samband med samhällsförändringarna från traditionella samhällen till moderna ställs individer inför möjligheten att välja vilka liv de ska leva. Denna valmöjlighet är ett kännetecken för moderniteten och avspeglas även i människors kärleksliv. Teoretiker menar att intima relationer inte längre grundas på kvinnors ekonomiska beroende av män, utan ingås av fri vilja. Till följd av kärleksrelationens omvandling ämnar denna uppsats empiriskt illustrera hur unga vuxna kan uppfatta och uppleva kärleksrelationer. Syftet behandlas genom att undersöka varför informanterna önskar ingå kärleksrelationer, vilken funktion kärleksrelationer fyller i deras liv och varför kärleksrelationer tar slut. Studiens metodologiska ansats består av fenomenologisk forskningsstrategi och har en abduktiv utgångspunkt. Materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuer med informanter i åldrarna 21-32 år. Undersökningen behandlar heterosexuella kärleksrelationer. För att förstå varför unga vuxna önskar ingå kärleksrelationer används teorier om kärleksrelationers idealisering, identitetsskapande samt stigmatisering. Kärleksrelationers funktion studeras med stöd från intimitetsteorier om trygghet och otrygghet. Uppbrott undersöks med teorier om valfrihet och framtidsplanering. Undersökningen visar att informanterna uppfattar ensamhet som en negativ upplevelse och ser det som rationellt eftersträvansvärt att ingå kärleksrelationer. Kärleksrelationer upplevs både som en möjlighet till trygghet, men även otrygghet. Att ha olika förväntningar på framtiden och valfrihet kan orsaka uppbrott.

Myndigheternas uppfattning är att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare på senare år, den har dessutom blivit svårare att upptäcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten är en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekämpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men också på de mindre allvarliga ekobrotten där straffvärdet inte är högt men där lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmälda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten så står bokföringsbrott för 37 % och skattebrott står för 48 %. Det straffbara området för bokföringsbrott begränsas genom huvudsakskriteriet i brottsbalken 11 kap. 5 §. Det första kravet är att det finns bokföring och det andra är att den bokföring som finns ska vara i ett så bra skick att det går i huvudsak att bedöma rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning med hjälp av bokföringen. Uppsatsen kommer att kretsa kring huvudsakskriteriet och nedan finns våra forskningsfrågor.• Hur tolkas huvudsakskriteriet av ekorevisorer i samband med bokföringsbrott?• Hur kan tolkningen av huvudsakskriteriet förenklas?Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera hur ekorevisorer tolkar och arbetar med huvudsakskriteriet samt hur tolkningen av detta begrepp kan förenklas. Vi har inhämtat vårt material från litteratur samt från lagtext och förarbeten. Lagtexten består bland annat av bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Vårt empiriska material är inhämtat genom tre intervjuer. Intervjuer med två av respondenterna skedde på Ekobrottsmyndigheten i Göteborg och intervjun med den tredje respondenten, Sigurd Elofsson, skedde via telefon. Vi har även tagit upp fyra stycken rättsfall som varit uppe i Högsta domstolen. De slutsatser vi kommit fram till är bland annat att huvudsakskriteriet tolkas av ekorevisorerna som att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företaget. Felet i redovisningen som utredningen kommer fram till får inte avvika mer än 30 % av det företaget redovisade värdet. Det görs även en individuell bedömning, beroende på företaget och beloppets storlek och det tas hänsyn till vad felet kan leda till. Respondenterna var överens om att en förenkling av huvudsakskriteriet inte var nödvändigt. Om det idag uppstår problem vid tolkning av huvudsakskriteriet, så använder sig ekorevisorerna av Den elofssonska metoden. Den metoden innehåller två formler, huvudsaksformeln och bedömningsformeln. Huvudsaksformeln kan användas när bokföringen innehåller felaktiga uppgifter och bedömningsformeln används när dokumentationen inte håller måttet. Om en förenkling av huvudsakskriteriet skulle ske, kunde begreppet bli lite snävare. / Uppsatsnivå: C

Sedan Bokföringsnämnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast får ge ut allmännaråd. Vidare bryter och inskränker K2, enligt viss kritik, mot Årsredovisninglagen. Det ärden konstitutionella frågan vår studie främst har fokuserat på samt att ta ställning tillkritiken som BFN har fått möta.Studien har varit av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förståelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter är samt två artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har även gjort en sammanställning av ett utlåtande som professor PerThorell skrivit på uppdrag av BFN. Han kommer fram till att K2 är förenligt med ÅRLoch att det inte föreligger något konstitutionellt problem.Vi har intervjuat tre personer med gedigen bakgrund från olika områden inomredovisning. Det här för att kunna se problemet från skilda perspektiv. En av dem ärauktoriserad revisor på ett av Sveriges största revisionsbolag. Den andra ärkammarrättsråd på kammarrätten i Göteborg. Vår sista respondent är universitetslektor påHandelshögskolan i Göteborg samt bland annat varit med och bildat BFN.I analysen har vi jämfört vad våra respondenter argumenterat för samt kopplat det tillteorikapitlet. I slutsatserna har vi kommit fram till att vi anser att kritiken som tagits upp istudien är berättigad. Det finns vissa problem som BFN borde se över, bland annat att deinte får lov att säga att deras regler ”skall” följas, utan de har endast kan/får-status. Dethär eftersom, som vi nämnt ovan, BFN inte har någon föreskriftsmakt och på grund avdet här bryter mot grundlagen.

Background: The aim of this study is to investigate if the rural areas in the middle of Sweden offer the same possibilities for young artists/cultural workers to develop their art work in the same way as the bigger cities can do. Objective: I wanted to find answers to three questions: What is the meaning of a place for an artist/cultural worker? How is the artwork connected to attitudes, norms and values of a place? Is there a relation between existing cultural policy, the artwork and the importance of a place? Methods: The study is based on deep interviews with three cultural workers who have returned to their native place of birth after living in bigger cities for several years. The theoretical framework in the investigation is based on Richard Florida, Högni Kalsö Hansen, Lars Aronsson, Gun Jonsson among other researchers. Results: The study show the possibilities a place can offer are important for cultural workers. It doesn’t matter if the place is a small town or a big city. The result show that a smaller place even have better possibilities as it gives easier access to public authorities and to coworkers. The positive attitude towards entrepreneurs also give good condition for making your own business. The negative attitude that the rural areas are only for losers, and that the city is the place for those who want success, and also the way culture entrepreneurs have to deal with an attitude that culture is nothing to pay for, makes it difficult for those who want to make a living as a culture entrepreneur. These attitudes along with the lack of higher education locally within the field of culture, can contribute to the lack of human capital and cultural capital in the region. Conclusions: The analysis makes it clear that politicians have the responsibilities and the possibilities to make changes and to give support to these cultural workers who want to make a change in the society. Key words: creative class, rural areas, young artists, cultural workers, cultural policy.