Syfte – Syftet med studien är att identifiera enskilda parametrars inverkan och åskådliggöra optimeringsmöjligheter inom säkerhetslager på komponentnivå. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. [1] Vilka parametrar behöver tas hänsyn till vid beräkning av säkerhetslager? [2] Vilka möjligheter för lager- och säkerhetslageroptimering kan identifieras inom ett tillverkningsföretag, för inköpta komponenter? [3] Hur påverkar säkerhetslager risk- och servicenivå vid simulering av identifierade optimeringsmöjligheter? Metod – Studien initierades med en förstudie vilken avsåg belysa det faktiska problemområdet och dess kontext. Förstudie och litteraturstudie i kombination bidrog till skapandet av syfte och frågeställningar. Studien är utformad enligt typen enfallsdesign, nyttjade datainsamlingsmetoder innefattade dokumentstudie och intervju. Från intervju erhölls kvalitativa primärdata vilket avsåg åskådliggöra nyckelpersoners kunskap och uppfattning av studerat fenomen. Från dokumentstudie erhölls kvantitativa sekundärdata vilket avsåg komplettera empiri och triangulera data. Resultat – Problematik beträffande tillvägagångssätt vid kalkylering av säkerhetslager, influerande parametrar i kombination med komplexa systemmiljöer, utgör en utmaning. Identifiering av optimeringsmöjligheter inom säkerhetslager och valet av givna parametrar kan starkt påverka slutgiltigt utfall och därmed organisationens välmående. Spektrum av parametrar som bör beaktas vid dimensionering av säkerhetslager är omfångsrikt, en enskild parameters inverkan kan variera beroende på kontext. Identifiering av givna omständigheter kan betraktas kritisk, felbedömning kan medföra oproportionerlig dimensionering av säkerhetslager vilket resulterar i överskottslager kontra bristsituation. Statistisk beräkning, vilken beaktar flertalet parametrar, påvisas dimensionera säkerhetslager mer adekvat kontra erfarenhetsmässiga beslut. Hänsyn till endast täcktid med utgångspunkt i ledtid har genom simulering konstaterats resultera i överdimensionerat säkerhetslager, vilket medför direkt ekonomisk och praktisk implikation. Därav betraktas studerad företeelse och likartade besitta goda möjligheter för säkerhetslageroptimering. Komplexa systemmiljöer i vilket studerat företag planerar produktflöde, i kombination med avancerad systemlogik medför problematik. Omständigheten kräver därav stor kunskap inom givet system för att effektivt hantera och filtrera kritisk information. Implikationer – Ämnesområdet säkerhetslager i anknytning till optimering är väl utforskat inom existerande litteratur, därav återfinns föga utrymme att generera ny kunskap inom området. Trots givna omständigheter tillför studien i viss omfattning kunskap, genomförd studie framlägger och stärker befintlig forskning beträffande prognos och parameters inverkan på säkerhetslager. Betydande praktiska implikationer består i revidering av säkerhetslagernivå enligt statistisk beräkning och differentiering av komponenter utefter dess betydelse för organisationen. Begränsningar – Studien innefattade enbart ett fallföretag, valet påverkar därav studiens generaliserbarhet. Simulering av statistisk säkerhetslagerberäkning, vilket utgör ett av studiens fundament, kan inte generaliseras mot fullständigt sortiment eller liknande företag. Studerat urval bedöms otillräckligt, dock indikerar erhållet resultat att betydande optimeringsmöjligheter föreligger inom organisationen. Begränsning beträffande antalet undersöka komponenter och intervjuade personer kan påverkat genererat resultat. / Purpose – The purpose of this study is to identify the significance of specific parameters and illustrate possible optimizations within safety stock on a component level. To fulfill the purpose, three research questions were formulated. [1] What parameters needs to be considered in the calculation of safety stock? [2] What opportunities for inventory and safety stock optimization can be identified within a manufacturing company, regarding purchased components? [3] How does safety stock affect risk and service level when simulating identified optimization opportunities? Method – The study was initiated with a pilot study in order to highlight the problem area and its context. Combined, the pilot study and literature review contributed to the creation of the purpose and research questions. The study is designed in accordance with a case study, used data collection methods included document study and interviews. The interviews generated qualitative primary data which intended to illustrate key employees’ knowledge and understanding of the researched phenomenon. The document study generated quantitative secondary data which intended to supplement and triangulate empirical data. Findings – Problems regarding different approaches when calculating safety stock, influencing parameters in combination with complex system environments poses a challenge for practitioners. Identification of opportunities within safety stock optimization and the selection of parameters can strongly affect the final outcome and consequently the organization’s wellbeing. The spectrum of parameters that should be considered when determining safety stock level is extensive, the impact of an individual parameter may vary depending on the context. A critical factor is to identify given circumstances, errors in judgement may cause disproportional levels of safety stock, resulting in shortage or excess inventory. Numerical calculations, taking into account a majority of parameters, proves to determine a more appropriate level of safety stock versus experience-based decisions. To only consider time period coverage based on lead time, as proven by simulation, will result in excess levels of safety stock, hence generating economical and practical implications. Therefore, studied phenomenon and similar are considered to possess favorable conditions for safety stock optimization. Complex system environments in which the studied company conduct supply chain planning, combined with advanced system logics, entails problematic situations. These conditions require a great amount of knowledge within a given system to effectively manage and filter critical information. Implications – The subject area safety stock in relation to optimization is thoroughly researched as proven by existing literature, hence generating new knowledge within the area is considered challenging. Despite the circumstances, this study succeeds to contribute some knowledge. The study presents and strengthens existing research regarding forecast and parameters effect on safety stock. Significant practical implications consist in revising the safety stock level in accordance to numerical calculation and differentiation of components in correlation to its importance. Limitations – The study only included one case company, therefore affecting the study’s generalizability. Simulation of numerical safety stock calculation within the study cannot be applied on the full range of components or similar companies. The selection of simulated components is deemed insufficient, nevertheless obtained result indicate significant possibilities for optimization within the organization. Restrictions regarding the number of investigated components and interviewed employees may have affected the final results.

No description available.

The first purpose of the study described in this thesis was to provide validation information of three questionnaires that were modified and translated into the Thai language, namely, the Questionnaire on Teacher Interaction (QTI), the Science Laboratory Environment Inventory (SLEI), and the Attitude to Biology Class (ABC). A second purpose was to determine students' perceptions of teacher-student interactions and laboratory learning environments and their attitudes to biology classes in secondary schools in Thailand. A sample of 1,194 students from 37 biology classes in 37 schools completed the three questionnaires. The results of the study showed that most students in secondary schools of Thailand have moderately positive attitudes to their biology class. Students perceived their teachers as having good leadership, being helping/friendly, and understanding, but seldom uncertain, dissatisfied or admonishing. They also perceived that sometimes their teachers were strict, however allowing students responsibility and freedom. In biology laboratories, they perceived the environments as employing good student cohesiveness, less open-endedness and integration of the theory and practical, the rules were not clear and the materials were not good and insufficient. There were differences between students' actual and ideal perceptions of classroom interactions and laboratory learning environments. Students preferred teachers who showed strong leadership, were more helping and understanding, who gave their students more responsibility and freedom, and who were less uncertain, dissatisfied, admonishing and strict. / Also, students preferred a biology laboratory environment with higher levels on the scales of Open-Endedness, Integration, Rule Clarity, and Material Environment but not Student Cohesiveness. Some commonality between the QTI and the SLEI scales was found in their contributions to the variance in student attitudes to biology classes. So now the QTI and the SLEI can be used by biology teachers and other science teachers in secondary schools who wish to improve science teaching and learning in Thailand.

L'enveloppe bactérienne est une cible majeure d'un grand nombre d'antibiotiques naturels. Certains provoquent d'importantes perturbations de la membrane cytoplasmique, d'autres ciblent spécifiquement les différentes étapes enzymatiques de la voie de biosynthèse du peptidoglycane, constituant majeur de la paroi. Pour contrer l'action de ces antibiotiques, les bactéries ont développé divers systèmes de résistance leur conférant un avantage sélectif dans leur niche écologique. Le rejet de l'antibiotique est un des principaux mécanismes de résistance rencontré chez les bactéries. Il implique parfois des transporteurs membranaires de type ABC (pour ATP Binding Cassette) pouvant hydrolyser l'ATP pour exporter ou importer un allocrite. Les bactéries possèdent également divers systèmes leur permettant, d'une part, de détecter un signal environnemental (antibiotique ou stress de la paroi qu'il engendre), et, d'autre part, d'assurer la transduction du signal qui aboutit à une réponse adaptée. Deux types de systèmes sont impliqués dans les réponses aux stress de la paroi : les phosphorelais et les facteurs sigma à fonction extracytoplasmique.<br /><br />Le groupe des Firmicutes, dont la bactérie modèle est Bacillus subtilis, est un groupe ubiquitaire producteur d'antibiotiques et contenant de nombreux organismes pathogènes. Les analyses effectuées au laboratoire ont permis d'identifier chez les Firmicutes des systèmes associant un phosphorelais et un transporteur ABC. Dans chacun des cas, les gènes codant les différents partenaires du système sont à proximité sur le chromosome et le phosphorelais régule l'expression des gènes codant le transporteur ABC. On trouve trois de ces systèmes chez B. subtilis nommés BceRSAB (anciennement YtsABCD), YvcPQRS et YxdJKLM. L'objectif de notre étude était de tester l'hypothèse selon laquelle ces systèmes pouvaient être impliqués dans la résistance aux antibiotiques ciblant l'enveloppe bactérienne.<br /><br />La bacitracine est un antibiotique qui se complexe à l'undécaprényl pyrophosphate (UPP) et inhibe la dernière étape de la biosynthèse du peptidoglycane : la régénération de l'undécaprényl phosphate (UP). Nos résultats indiquent que le système BceRSAB est le composant majeur de la résistance à la bacitracine chez B. subtilis. L'expression de l'opéron bceAB est activée, en présence de bacitracine, par le phosphorelais BceRS. Nous avons également identifié une protéine, nommée BcrC, qui participe à la résistance à la bacitracine chez B. subtilis. Nous avons démontré que cette dernière est une UPP phosphatase impliquée dans la régénération de l'UP et s'oppose ainsi à l'action de la bacitracine. L'expression du gène bcrC ne dépend pas du phosphorelais BceRS mais de trois facteurs sigma à fonction extracytoplasmique. En conclusion, B. subtilis possède deux types de systèmes de résistance à la bacitracine indépendants et complémentaires.<br />Nous avons par la suite analysé le mécanisme de régulation de l'induction du système BceRSAB par la bacitracine. Nos résultats sont surprenants et montrent clairement que le transporteur ABC BceAB participe à l'activation de l'expression de ses propres gènes de structure avec le phosphorelais BceRS. De plus, lorsque le pool cellulaire d'UPP diminue (lorsque la phosphatase BcrC est surproduite), et en présence de bacitracine, l'expression du gène bceA diminue également. Ceci montre que l'UPP participe, avec la bacitracine, au stimulus du système BceRSAB. Notre hypothèse de travail est que le transporteur ABC, prédit comme étant un exporteur, prend en charge le complexe UPP/bacitracine et agit comme une flippase pour créer une dissymétrie membranaire ressentie par le senseur BceS. Il n'est pas exclu, qu'en présence de bacitracine, le transporteur BceAB puisse interagir avec le senseur BceS pour permettre l'activation du système.<br /><br />La majeure partie des bactéries du groupe des Firmicutes possède, d'une part, des protéines similaires à BcrC, et, d'autre part, des systèmes similaires au système BceRSAB. Toutes les protéines « BcrC-like » ont un motif caractéristique permettant de les classer dans la famille des phosphatases de type PAP2. Il est tentant de penser qu'elles sont toutes des UPP phosphatases assurant une des étapes clés de la synthèse du peptidoglycane. <br />Par ailleurs, les deux autres systèmes « Bce-like » de B. subtilis, YvcPQRS et YxdJKLM, sont également activés en présence d'antibiotiques ciblant l'enveloppe bactérienne et nous savons que le transporteur ABC YvcRS est aussi impliqué dans le mécanisme de régulation. Nous proposons donc que les systèmes « Bce-like » des Firmicutes sont tous des systèmes de détoxification dirigés contre des antibiotiques ciblant l'enveloppe bactérienne.

Le canal KATP résulte de l'assemblage d'un canal potassique inhibé par l'ATP intracellulaire (Kir6.2) et d'un transporteur<br />ABC, le récepteur des sulfonylurées (SUR) de la famille MRP/ABCC. SUR a un rôle régulateur essentiel : il confère au<br />canal une sensibilité accrue à l'inhibition par l'ATP, provoque son activation lorsque l'ADP augmente, et est la cible des<br />activateurs et bloqueurs pharmacologiques du canal.<br />Nous nous sommes intéressés à divers aspects structure/fonction de SUR en tant que modèle de transporteur ABC<br />eucaryote. Son couplage naturel à un canal ionique en facilite grandement l'étude grâce à la technique<br />électrophysiologique du patch-clamp.<br />La poursuite des travaux pour déterminer la nature moléculaire de la sélectivité des isoformes de SUR aux ouvreurs<br />pharmacologiques nous a permis de conclure que seul le faible encombrement de la Thr1253 de SUR2A, contre la Met<br />1290 de SUR1, serait le critère important pour l'activation pharmacologique des canaux KATP.<br />Nos travaux ont ensuite porté sur un domaine de la sous-unité SUR riche en acides aminés chargés négativement<br />(succession de 15 résidus glutamates ou aspartates) qui s'est avéré ne pas être impliquée dans la fonction du canal dans<br />notre système d'expression.<br />Nous avons étudié l'effet des ions Zn2+ et Cd2+ intracellulaires sur les canaux KATP et montré que ces ions peuvent activer<br />les canaux via leur liaison à SUR. Ce site de liaison reste encore à déterminer.<br />Nous avons enfin essayé de comprendre le rôle de chacun des domaines de liaison des nucléotides et nous avons pour cela<br />conçu des protéines SUR2A possédant des NBD identiques (NBD1-NBD1 et NBD2-NBD2) ou inversés (NBD2-NBD1).<br />Nos résultats suggèrent que (1) les NBD sont interchangeables (2) l'activation pas le Mg-ADP requiert les deux NBD (3)<br />l'action des ouvreurs est indépendante du NBD2.

Notre étude porte sur les transporteurs ABC dans les génomes bactériens complets. L'analyse bioinformatique du répertoire de ces systèmes comprend l'identification des partenaires, l'assemblage, la reconstruction des systèmes incomplets, la classification en sous-familles, et l'identification du substrat transporté. Cette thèse propose des outils permettant l'étude de ces problèmes par l'utilisation de méthodes informatiques. Les hypothèses biologiques employées sont que : (i) des gènes voisins sur le chromosome peuvent être impliqués dans un même processus métabolique s'ils ont été conservés au cours de l'évolution, et (ii) des gènes présentant des similarités de séquence peuvent permettre la synthèse de protéines de même fonction. Trois études ont été menées sur le répertoire des transporteurs ABC : * L'exploration du voisinage chromosomique. D'après l'hypothèse selon laquelle plus les gènes conservés dans le voisinage d'un transporteur sont proches, plus leur lien fonctionnel avec le transporteur est fort, on essaye d'identifier le substrat transporté ou des associations de gènes. Ce problème est traité par une méthode de résolution issue des problèmes de satisfaction de contraintes. * La classification. Les transporteurs ABC sont classés par grandes catégories en fonction des molécules qu'ils transportent (sucres, ...). Pour chaque domaine, en représentant les relations d'homologie par un graphe, la recherche des zones de forte densité permet de déterminer des sous-classes de substrat. * La reconstitution des systèmes incomplets. Les transporteurs ABC sont assemblés en utilisant la proximité chromosomique des gènes codant pour les domaines et la compatibilité des sous-familles de domaines. Lorsque la proximité n'est pas respectée, on utilise une stratégie développée à partir d'une méthode d'analyse de graphes pour assembler les domaines et prédire des systèmes actifs. Ces méthodes, en complément de l'identification des partenaires et de l'assemblage, permettent une étude fonctionnelle des transporteurs ABC. Elles pourraient être appliquées à d'autres systèmes biologiques.

Les systèmes de transduction du signal et les transporteurs ABC contribuent de façon conjointe à la réponse adaptative des bactéries aux changements d'environnement. Trois modules, associant un phosphorelais et un transporteur ABC, ont été répertoriés chez B. subtilis et sont impliqués dans la réponse à différents antibiotiques: BceRSAB, PsdRSAB et YxdJKLM. Ils sont caractérisés par une histidine kinase possédant une boucle extracytoplasmique courte et appartenant à la famille des Intramembrane Sensing - Histidine Kinase (IM-HK) et par un transporteur ABC possédant une Membrane Spanning Domain (MSD) à boucle extracytoplasmique exceptionnellement longue. En utilisant une approche phylogénomique, il a été établi que ce type de modules était restreint aux Firmicutes, où ils sont apparus et se sont largement répandus. De plus, cette analyse met en lumière une histoire évolutive très dynamique impliquant de nombreux transferts horizontaux, duplications et pertes de gènes, conduisant à un répertoire de modules Bce-like très varié chez ce phylum. Grâce à une analyse phylogénétique fine, il a été proposé une classification de ces modules en six sous-familles bien définies. Des études fonctionnelles ont été réalisées sur des membres de la sous-famille IV comprenant le module de résistance à la bacitracine BceRSAB de B. subtilis, dont l'expression des gènes codant pour le transporteur requiert, en présence de l'antibiotique, le système de transduction du signal aussi bien que le transporteur lui-même. Les résultats de ces études montrent que d'autres membres de la sous-famille IV, YtsCD de B. licheniformis et BceAB de B. halodurans, sont également impliqués dans la résistance à la bacitracine. Ils suggèrent aussi que dans ces modules le transporteur ABC est le premier senseur de la présence de l'antibiotique et qu'il active le système de transduction une interaction entre une sous unité du transporteur et la kinase du module. De plus, en présence de bacitracine, l'expression des gènes codant pour le transporteur BceAB ainsi que la résistance à cet antibiotique requièrent la présence de la boucle de la MSD BceB ce qui démontre l'importance de cette boucle aussi bien au niveau fonctionnel que structural. Par ailleurs, l'étude que nous avons réalisée suggère que le mécanisme original de régulation des gènes du transporteur BceAB de B. subtilis pourrait être généralisé à tous les modules équivalents présents chez les Firmicutes. Ces modules constitueraient ainsi un mécanisme important de résistance aux antibiotiques peptidiques chez les bactéries de ce phylum qui comprend de nombreux pathogènes.

<p>Bakgrunden till detta arbete har varit att, på uppdrag av Green Cargo Road&Logistics, finna möjligheter att sänka kapitalbindningen vid Goodyears nordenlager i Norrköping. Lageromsättningshastigheten är i nuläget inte tillfredställande och även en generell minskning av lagernivåerna är önskvärd. </p><p>En nulägesanalys har genomförts medelst intervjuer och studiebesök. Därefter har en grundlig litteraturstudie och en detaljstudie av ett urval artiklar i lagersystemet utförts. Utifrån dessa båda studier samt utförd problemanalys rekommenderas ett antal förslag på förbättringsåtgärder. </p><p>Studien visar att lagerstyrningssystemet inte på ett godtagbart sätt klarar av att ta hänsyn till nordenmarknadens säsongsvariationer. Bristsituationer är vanligt förekommande tidigt under säsong samtidigt som överbeställningar sker i slutet på säsong. För dubbade och monterade artiklar kan i många fall höga lagernivåer och låg lageromsättningshastighet observeras, detta beroende på den process förädlingen medför. Ytterligare en faktor som starkt bidrar till komplexiteten är i detta fall det stora antalet artiklar i systemet. Dessutom kan ett stort antal artiklar iakttagas där lagernivåerna ligger relativt högt konstant över såväl hög- som låg säsong, där dessutom omsättningen är låg. </p><p>Ett antal åtgärdsförslag med rekommendationer föreslås i sex punkter. Åtgärdsförslagen rekommenderar ett lagerstyrningssystem bättre anpassat till nordenmarknadens kraftiga säsongsvariationer. Karaktäristikan med påtagliga säsongsvariationer bidrar till stora prognosfel och lagerstyrningssystemet behöver på ett bättre sätt hantera prognosavvikelserna. Detta inkluderar en reviderad partiformningsmetod, då det nuvarande användandet av metoden TBO inte ger tillfredställande resultat. </p><p>I dagsläget är förädlingen en flaskhals i lagersystemet, varvid ett införskaffande av högkapacitetsdubbningsmaskiner skulle höja lageromsättningshastigheten. Ytterligare en åtgärd vilken skulle höja lageromsättningshastigheten är en bättre bevakning av inaktuella artiklar. För lågvolymartiklar med avsevärd hög lagernivå i förhållande till prognos bör en översyn utföras och en rutin för övervakning av dessa skapas.</p>

<p>Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB i Finspång. Syftet är att, för en framtida produktionskapacitetsökning, utreda konsekvenser på materialflöde och lagerbehov i lagren för förvaring av råmaterial, färg och färdigt material. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av kapacitetsökningen. Produktionstakten är idag 110 000 ton plåt per år och ökningen kommer att ske linjärt, med ett delmål vid 150 000 ton per år och en slutlig toppkapacitet på 170 000 ton per år. </p><p>Inventeringen av råmaterialförrådet visar att materialet har en genomsnittlig liggtid på sex dagar och att lagernivån varierar mycket över veckan. Medelbeläggningen var under inventeringsperioden 75 procent. Lagervolymen anses allmänt vara onödigt hög. För att klara av produktionstaktsökningen föreslås ändå att lagret byggs ut istället för att minska behovet. En utbyggnad anses vara det mest realistiska alternativet då det finns utrymme och är kostnadsmässigt försvarbart i förhållande till de alternativ som finns. </p><p>Färgförrådet är uppdelat i två delar. I dagsläget är beläggningen i containerdelen 80procent medan den i fatdelen är 70 procent. Åtgärdsförslagen i färgförrådet varierar med den ökade produktionstakten och innefattar en kombination av utbyggnad och ändrade hanteringsregler. Med genomförande av förslagen säkerställs att beläggningen inte överskrider 85 procent i varken fat- eller i containerdelen. </p><p>Analysen av nuläget visade att det redan i dagsläget är en hundraprocentig beläggning av färdigvarulagret. Det är en tydlig variation över veckan med förvånansvärt höga lagernivåer och långa liggtider. Den genomsnittliga liggtiden i färdigvarulagret är uppmätt till 20 dagar, vilket är länge med tanke på att produktionen planeras att ske en vecka innan leverans. För att klara av de ökade produktionsvolymerna är det första steget att minska beläggningen i dagsläget. Förslaget för lagringen av färdigt material är att flytta ut den nuvarande utlastningen utomhus och samtidigt börja ersätta dagens lagringssystem med höglagerställningar.</p>

<p>Detta examensarbete är skrivet vid den s.k. A-härden i Göteborg, på uppdrag av SKF Sverige AB. A-härden härdar i dagsläget ringar, brickor samt stora rullar åt framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingår sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder A-härden bör ta när den nya D-härden kör igång för fullt vid halvårsskiftet 2005. Uppstartandet av den nya härden år 2005 innebär att A- härden hamnar i en situation där stora delar av dess nuvarande produktion kommer att tas över av D-härden. Detta resulterar förhoppningsvis i viss överkapacitet som kan användas till att t.ex. förkorta genomloppstider i härden. Arbetets slutliga rekommendationer ska gälla ända fram till årsskiftet 2006 2007, då den gamla A-härden eventuellt läggs ner och i så fall ersätts av den planerade E-härden. </p><p>Efter diskussion med härdchef Sten Svensson antogs och bestämdes det att en säkerhetsmarginal på 20 % och en effektivitetsfaktor på 75 % (i realiteten varierar denna) är rimliga nivåer att räkna med för både 2005 och 2006. Ur kapacitetsanalysen framgår det dock att ett femskift i A-härden enbart kan ha säkerhetskapacitet på ca 19 % för år 2005 och 15 % för 2006. Detta innebär att om stödhärdning till Hanover i USA sker, kommer den tänkta säkerhetsmarginalen inte att kunna klaras av för något av åren. </p><p>Som indata till den utförda ledtidsanalysen gjordes en materialfamiljsklassificering som utifrån volymvärde och interkundens ”viktighetsgrad” tog fram ett antal materialfamiljer för vidare studier. På de utvalda materialfamiljerna utfördes sedan en teoretisk ledtidsreducering med hjälp av orderklyvning, dvs. användandet av parallella flöden på en order. Denna analys ledde fram till ett antal rekommendationer gällande vilka materialfamiljer som kan vara intressanta att orderklyva och när det är aktuellt. Även en analys av flödet genom ugn 25 och 27 utfördes för att bland annat identifiera eventuella flaskhalsar och komma med förslag till förbättringsåtgärder. Slutligen har den sista delen i problemanalysen resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer inom områdena JIT, Supply Chain och detaljplanering.</p>