The research is a quantitative descriptive survey. The sample is a stratified random sampling of the workforce (n=4,010) of the four hospitals in Gauteng that fall under the jurisdiction of Tshwane, Ekurhuleni and Johannesburg Metropolitan Councils. The research examines the extent of the impact of age, gender, occupation, salary level, tenure and race on workplace absenteeism. The data were collected in three phases involving auditing of hard copy files, structured interviews and information technology system. The findings of the research reflect high workplace absenteeism in females by 83.2%, age group between 45 to 49 years by 22.35%, salary range of 2 to 3 by 35.3%, African race group by 96.3%, tenure of 11 to 20 years by 44.3%, nurses by 20.8% and administration support by 35.4%. The research found that the mature employee in age and of higher year of tenure presented comparatively with lower rate of absenteeism. / Public Administration and Management / M.A. (Public Administration)

The human immunodeficiency virus (HIV) together with acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) is a world wide pandemic. Sub Sahara Africa, of which South Africa forms a part, is host to the highest HIV population in the world. In the light of this, it is significant to conduct a study of the effect that aerobic exercise might have on the management of disease symptoms. HIV and AIDS seriously affect the quality of life of the infected person. Decreased quality of life leads to decreases in productivity and increase in absenteeism. This has a negative effect on the economy. Several symptoms of HIV and AIDS cause quality of life to decrease. In this study the following parameters of health related quality of life were investigated: body composition, functional capacity, pain, anxiety and depression and fatigue. Absenteeism was monitored. The study further investigates how and why each of these parameters affects health related quality of life, and also the effect of aerobic exercise on the above mentioned parameters. The body composition of HIV positive persons is affected in one of three ways: wasting of muscle mass due to the virus, obesity because of too high energy intake and too little activity in an attempt to stop wasting, or lipodystrophy due to anti retroviral therapy. HIV patients have a decreased functional capacity. This may lead to fatigue, another common symptom in HIV patients. The prevalence of anxiety and depression is high in the HIV population, and even more so in South Africa. It is clear from the literature that aerobic exercise for HIV patients is safe. It is also clear that aerobic exercise has a positive effect on the mentioned parameters – not only on the HIV population, but also on other diseases and the healthy population. Thus the assumption was made that aerobic exercise can be used as a tool to increase health related quality of life in HIV positive persons. Initially, a quantitative pre-post test experimental design was proposed. In an attempt to recruit enough participants, the discovery was made that HIV is still a highly stigmatised disease in both Mpumalanga and Gauteng. After eighteen months of negotiations with AIDS clinics, mine groups and a newspaper advertisement, only three participants were enrolled. It must be kept in mind, however, that an important factor which influenced recruitment of participants was availability of funds. The indication was that HIV patients are willing to participate if there is proper compensation. In order to continue with the study, the design changed to a case study. It combined two approaches: qualitative and quantitative. This seems to work well in HIV research. The qualitative and quantitative data supported each other and provided the bigger picture. The results of this study support the expectation that aerobic exercise enhances the quality of life in HIV infected persons. Body composition and functional capacity improved. Feelings of anxiety and depression decreased and there were indications that pain and fatigue decreased as well. Absenteeism from work decreased in one person. The conclusion was made that aerobic exercise definitely contributes to the enhancement of quality of life in HIV positive employees. Biokineticists, as exercise specialists, are ideally positioned to provide exercise tests and program prescriptions to this population and should play a bigger role in the management of HIV and AIDS symptoms. Copyright / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2008. / Biokinetics, Sport and Leisure Sciences / unrestricted

Previous research about dropout-students where the student has a long absence from school shows different complicated causes to them staying at home. Non secondary education leads to less chances of work and eventually a worse quality of life, often related to mental illness. The purpose of the study was to investigate the causes of staying at home from school, how the professional closest to these students work, and with what resources they can get adolescents back to school. From three research questions we have investigated the professionals perceive the courses about staying at home from school, how the different professionals with the dropout-students work and which factors has according to the professionals greatest impact to get the dropout-students back to school. The result has come from interviews with different professionals that later are thematically analyzed with help from the ecology development, salutogenesis and SOC (Sense of Coherence). It showed that combinations of different courses for example neuropsychiatric disabilities, mental illness, bad relationships and lack of support may be behind the adolescents long-term school absence. Collaboration and good relations between home and school and with other professionals is important to strengthen the individuals own resources for a comeback. / Tidigare forskning om hemmasittare där eleven har långvarig skolfrånvaro visar att det finns olika komplexa orsaker till att eleven börjar stanna hemma från skolan. Utebliven gymnasieutbildning leder till mindre chanser att få arbete och på sikt en sämre livskvalitet, ofta relaterad till psykisk ohälsa. Syftet med studien var att studera yrkesverksammas uppfattningar om orsaker till hemmasittande, hur de yrkesverksamma närmast hemmasittande gymnasieelever arbetar, samt med vilka resurser de kan få ungdomar tillbaka till skolan. Utifrån tre frågeställningar har vi undersökt; vad uppfattar de yrkesverksamma att orsakerna kan vara bakom hemmasittande, hur arbetar de olika professionerna med hemmasittande elever och vilka faktorer har enligt de yrkesverksamma störst påverkan för att få tillbaka hemmasittare till skolan. Resultatet har framkommit genom intervjuer med olika professioner som sedan analyserats tematiskt med hjälp av utvecklingsekologin, salutogenes och kasam (känsla av sammanhang). Det visade sig att kombinationer av orsaker som till exempel neuropsykiatriska funktionshinder, psykisk ohälsa, dåliga relationer och bristande stöd kan ligga bakom att ungdomen blir långvarigt borta från skolan. De olika relationerna eleven har samt bemötandet från olika yrkesverksamma är viktiga faktorer för återgång till skolan. Samarbete och goda relationer mellan hem och skola, samt med andra yrkesverksamma är viktigt för att stärka individen och ta vara på dennes egna resurser för en återgång.

Although Sweden has a long tradition of compulsory school attendance, there are children that do not attend. Previous research confirms that there are many concepts used to describe school absenteeism. Considered that categorization involves an aspect of power that adds attributes to these children based on stereotypic conceptions of the category, this fact seems problematic. By analyzing field related articles, the aim of this study is to reveal linguistic constructions of school absenteeism by means of discourse analysis. Consequences of discourses will be analyzed through previous research about categorization and Foucault’s theory of power. The main results of the study display several approaches to describe school absenteeism, of which we compiled five different discourses. They are presented as the bureaucratic perspective, the disciplinary perspective, the adaptation perspective, the social environment perspective and the family perspective. Each discourse describes a comprehension of deviance and normality, which affects the opportunities of wellbeing amongst children and forms the prerequisite of professional interventions. Providing help to children defined as deviants due to school absenteeism implicates exposure of pastoral power. The study concludes the need for a sensitive language utilization amongst school welfare officers.

The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost. / Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.

Nationalekonomisk litteratur har visat att utsatthet för skolmobbning kan ha negativa konsekvenser på lång sikt såsom lägre utbildningsnivå och löner. I denna uppsats undersöks huruvida olovlig frånvaro kan vara en mekanism som ligger till grund för de långsiktiga följderna genom att studeraorsakssambandet mellan mobbning och skolkning. Därtill undersöks ifall elevernas kön har en påverkan i denna fråga. OLS samt paneldatametoden fixed effects används i studien med hjälp av data på kommunnivå från finska enkätundersökningen Hälsa i skola för åren 2017 och 2019. I studien hittas inget starkt bevis för att mobbning skulle orsaka olovlig frånvaro hos offren eftersom den mest pålitliga modellen inte finner något signifikant samband. Dock tyder övriga resultat på att det kan finnas ett i verkligheten. Andra modeller estimerar att en procentenhets ökning i andelen mobbade elever orsakar ungefär 0,2 procentenheters ökning i andelen skolkande elever. Resultaten indikerar att det kan finnas könsskillnader i denna fråga. / It has been shown in the economical literature that being bullied at school may have negative consequences in the long run, such as lower educational levels and wages. This paper examines whether school absenteeism could possibly be one mechanism behind the long-run consequences by studying the causality between bullying and truancy. Gender’s role in the question has also been examined. OLS and panel data method fixed effects along with Finnish survey data for 2017 and 2019 are applied. No strong evidence that bullying would lead the victims to truant was found as the most reliable model couldn't find any significant association. Other results, though, suggest that such causality might exist. Alternative models estimate that a one percentage point increase in the share of students bullied causes an increase of approximately 0,2 percentage points in the share of truants. The results indicate that there might be gender differences regarding the topic.

Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet.Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar:• Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro?• Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro?• Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna?• Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna?Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde.Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer.Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov.En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.

Sammanfattning Introduktion: Problematisk skolfrånvaro kännetecknas av att eleven inte mår bra och inte har fått rätt stöd och hjälp. Skolfrånvaro skapar stora samhällskostnader och kan få betydande konsekvenser på individnivå. Arbetsterapeuter samverkar med elever och andra aktörer för att skapa förutsättningar för aktivitet och delaktighet i vardags- och samhällsliv. Genomförd skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Metod: En metasyntes av kvalitativ forskning, 15 inkluderade artiklar, genomfördes med guidning av The PRISMA 2020 statement samt Joanna Briggs Institute. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade ett övergripande tema; Erfarenheter påverkar framtidsvisionen. Tre huvudkategorier; Flera faktorer samverkar över tid, Att förhålla sig till och hantera skolans psykosociala miljö samt Känsla av egenmakt - den egna rösten, belyser erfarenheter av deltagarnas skolgång och skolfrånvaro. Flera orsaker till skolfrånvaro samexisterade på olika nivåer över tid och eleverna utmanades i sökandet efter att passa in och känna trygghet i skolan. Att som elev bli sedd och lyssnad på främjade skolnärvaro. Att involveras i sin skolgång skapade engagemang, motivation, aktivitetsrättvisa och en känsla av empowerment hos eleven. Slutsats: Psykisk ohälsa är en vanlig anledning till att inte ha avslutat sin skolgång samtidigt som avslutad skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Genom relationsbygge, samverkan och elevengagemang kan framgång nås i arbetet att få tillbaka eleven till skolan. Arbetsterapeuter kan med ett empowermentinriktat arbetssätt stödja eleven att nå sina livs- och framtidsmål. Elever beskrev fungerande stöd som livsomvälvande. / Abstract Introduction: Persistent absence from school is a sign that the student is not feeling well and has not received proper support. Absence from school leads to substantial societal costs and brings significant consequences on an individual level. Occupational therapists collaborate with students and others involved to enable activity and participation in everyday and community life. Completed schooling is a crucial protective factor against mental illness. Aim: The purpose of this study was to shed light on lived experiences among students with experience of problematic school absenteeism. Method: A metasynthesis of qualitative research, 15 included articles, guided by The PRISMA 2020 statement and the Joanna Briggs Institute was conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis generated an overall theme; Experiences influence future aspirations. Three main categories: Several factors affect school absenteeism over time; Relating to and managing the school's psychosocial environment; and A sense of empowerment - the student´s own voice, highlighting experiences of the participants' schooling and school absence. Several explanatory reasons for school absenteeism coexisted at different levels over time and the students were challenged in their attempts to fit in and feel safe in school. School attendance is promoted by feeling seen and listened to as a student. Being involved in their own schooling created student commitment and motivation, occupational justice and a sense of empowerment. Conclusion: Mental illness is a common reason for failing to complete schooling, while finishing school is a protective factor against mental illness. Relationship building, promoting collaboration and student involvement are successful tools in achieving a return to school. Using an empowerment-oriented approach, occupational therapists can support the student to achieve their future goals in life. Students described effective support as life-changing.

Students who are truant from school may result in their becoming academically and socially unprepared to enter the work force. In an age in which higher paying jobs require technical skills from workers, employees with minimal skills and academic preparation have a negative social and fiscal impact upon the school community and the larger social order of the country. The purpose of this study examines the problem through personal, in-depth interviews of students identified as truants in order to provide a deeper understanding of the phenomena and the critical effects upon their academic and social development. Eight individual students are interviewed, examining their lived experiences as it relates to their education through a collective case study methodology. The reconstruction of these students' reflections on life events provides a subjective analysis of their school attendance, with implications for educators to begin prevention and intervention strategies prior the onset of the middle school experience.

Problematisk skolfrånvaro bland svenska elever är ett växande problem där ett stort ansvar läggs på barnets vårdnadshavare. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur mödrar till barn som lider av problematisk skolfrånvaro upplever balansen mellan arbets- och familjeliv med hjälp av kvalitativ metod. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att sedan tematiseras. Tematiseringen identifierade sex teman som berör aspekter som hindrar och främjar intervjudeltagarnas upplevelse av balans i vardagenutifrån studiens två frågeställningar. Resultat från studien visade på en obalans där familjelivet påverkar arbetslivet genom upplevd otillräcklighet, mental och fysisk frånvaro i arbetslivet samt brister i stödsystemet kring barnen. Därtill visade resultatet att arbetet som fristad och energigivare, stöd från kollegor och chef samt flexibla arbetsformer främjar balansen. Slutsatser från studien är att mödrarna är i en ohållbar situation där det råder en obalans mellan arbets- och familjelivet, där brister i stödsystemet kring barnen och oförutsägbarheten hindrar balansen.