Fast fashion-industrin blir ständigt anklagad för att inte vara hållbar och konsumenters kunskap om hållbarhet är bristande. Forskning visar att konsumenternas förståelse för fast fashion-industrin och hur det påverkar omvärlden är nyckeln för att nå förändring och en hållbar industri. I och med att intresset för hållbarhet har ökat senaste åren och att engagemang är en viktig faktor för att skapa konkurrensfördelar för företag är syftet med arbetet att analysera svenska fast fashion-företags hållbarhetskommunikation på Instagram samt undersöka vilka faktorer som är viktiga för konsumentengagemang. Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys på Instagram med hjälp av en analysmodell som skapats baserad på tidigare forskning där hållbarhetskommunikation och konsumentengagemang kategoriserats utifrån olika faktorer.  Resultatet av studien visade att företagen kommunicerade hållbarhet i liten utsträckning men att när det väl kommunicerades gjordes på ett sätt som speglade respektive företags fokus. Hållbarhetskommunikationen på Instagram bestod i störst utsträckning av miljömässig och social hållbarhet där bilder var det mest använda formatet. Modefotografering, produktfoto, användargenererat innehåll och människor var motiven som kommunicerades mest. I företagens hållbarhetsinlägg kommunicerades hållbara affärspraxis, arbetet för beteendeförändring och insamlingar för att öka medvetenheten för hållbarhetsfrågor.  För aktivt konsumentengagemang konstateras att det är viktigt för fast fashion-företag att identifiera företagets målgrupp. Hållbarhetsinlägg som kommunicerades genom video genererade mer engagemang än bilder. Inlägg som illustrerade modefotografering och användargenererat innehåll engagerade konsumenter mest. Konsumenterna engagerades främst av känslomässigt laddade inlägg där företag ökade medvetenheten för hållbarhetsfrågor genom bland annat insamlingar till välgörenhet. Studien avslutas med en vägledning för svenska fast fashion-företag med en beskrivning av hur hållbarhet kan kommuniceras för att engagera konsumenter. / The fast fashion-industry is constantly accused of being unsustainable and consumers' knowledge of sustainability is lacking. Studies show that consumers' understanding of the fast fashion-industry and how it affects the outside world is the key to achieving change and a sustainable industry. With the interest in sustainability increasing in recent years and engagement being an important factor in creating competitive advantages for companies, the purpose of this study is to analyze Swedish fast-fashion companies' sustainability communication on Instagram and examine which factors are important for consumer engagement. The study was conducted through a qualitative content analysis on Instagram where a conceptual model, based on previous research, was used to categorize different factors of sustainability communication and consumer engagement. The results of the study showed that the companies communicated sustainability to a small extent, but when they did, it reflected the respective companies focuses. The sustainability communication on Instagram consisted mostly of environmental and social sustainability, where images were the most used format. Fashion photography, product photography, user-generated content and people were the most used factors by the companies. Sustainable business practices, social marketing and fundraising was used most frequently by the companies to raise awareness of sustainability issues. For consumers to be engaged, it is important for fast fashion-companies to identify their target group. Sustainability posts communicated through video generated more engagement than images. Posts that illustrated fashion photography and user-generated content engaged consumers the most. Consumers were especially engaged by emotional triggering posts where companies raised awareness of sustainability issues through fundraising. The study concludes by guidance for Swedish fast fashion-companies with a description of how sustainability can be communicated to engage consumers.

The purpose of the paper is to create a deeper understanding of the effects a company’s CSR activities have on consumers' purchase decisions in the fast fashion industry. Additionally, how consumers' brand image changes when a company does not meet the criteria for CSR initiatives. We want to investigate if consumers prioritize and truly care about companies' sustainability work in the fast fashion industry. This considering clear statistics that the consumption of clothing increases even if companies do not meet the requirements within the various sustainability perspectives. The fast fashion industry is the second most polluting industry in the world. By examining the consumers’ perspective, we will potentially discover the components that make a consumer choose to shop from a fast fashion company, as well as finding what influences the consumer to refrain from supporting a company that does not fulfill its obligations within CSR. / Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för vilka effekter ett företags CSR-aktiviteter har på konsumenternas köpbeslut i fast fashionindustrin. Samt hur konsumenternas varumärkesimage förändras när ett företag inte uppfyller kriterierna för CSR-initiativ. Vi vill undersöka om konsumenterna prioriterar och bryr sig om företagens hållbarhetsarbete. Detta med tanke på tydlig statistik om att konsumtionen av kläder ökar även om företagen inte uppfyller kraven inom de olika hållbarhetsperspektiven. Fast fashion industrin är det näst mest förorenade industrin i världen. Genom att undersöka konsumentperspektivet kommer vi potentiellt att upptäcka vilka komponenter som gör att en konsument väljer att handla från fast fashionindustrin, samt hitta vad som påverkar konsumenten till att avstå från att stötta ett företag som inte uppfyller sina åtaganden inom CSR.

This thesis explores the influence of User-Generated Content (UGC) on the purchasingdecisions of millennials in the fast fashion industry, particularly through the platformsInstagram and TikTok. The research delves into the transformation from offline to onlinemarketing within the fast fashion sector, examining both fast-fashion and ultra-fast fashion tounderstand UGC's impact on consumer behavior, including environmental and ethicalconcerns. Employing a qualitative research methodology, this study focuses on thematic and contentanalysis to unravel the intricate ways in which UGC shapes millennials' purchasing decisions.The research provides an in-depth exploration of the subjective experiences, perceptions, andmotivations of this demographic, offering rich insights into their interaction with UGC.Additionally, the study integrates social influence theory and buying behavior theory tounderstand the dynamics of digital consumer engagement and the role of UGC incontemporary marketing strategies. Through interviews with Millennial consumers and analysis of their interactions with UGC,the research uncovers patterns and trends that highlight the significant role of UGC in digitalmarketing and consumer decision-making. The results suggest that while UGC significantlyinfluences Millennials, the impact varies across different aspects of the fast fashion sector.This research fills a void in current literature by providing a focused analysis of UGC'sinfluence across generational divides, thus contributing to a deeper understanding of digitalbehavior in the fast fashion industry.

Ultra fast fashion är ett relativt nytt fenomen som definieras som företag som producerar kläder på kort tid och säljer dessa till lågt pris. Snabb förändrade trender i kombination med korta marknadsföringsvägar gör det möjligt för ultra fast fashion att växa.    Granskningar har visat inhumana arbetsförhållanden för arbetare på fabriker som tillverkar produkterna och med tanke på att kläderna produceras så snabbt och billigt blir det även stora negativa konsekvenser för miljön. Trots att konsumenter kan känna till detta finns det många som ändå konsumerar ultra fast fashion.    Den här studien har studerat konsumtionsbeteenden inom ultra fast fashion för att ta reda på vilka demografiska faktorer som gör att människor handlar ultra fast fashion samt om de har handlat ultra fast fashion tidigare, vad får dem att handla igen. Detta är en kvantitativ studie där data har samlats in genom en enkät. Undersökningen är utformad med demografiska frågor i början och med en betingad fråga i mitten som delar upp respondenterna.    Den insamlade datan visar att den demografiska faktorn som gör att man handlar ultra fast fashion är kön då kvinnor visade sig handla ultra fast fashion i större utsträckning än män. Det kan inte sägas säkert att ålder spelar in om man handlar fast fashion eller inte, inte heller hur konsumenternas köpbeteende av ultra fast fashion påverkas av hur miljömedveten man känner sig eller hur hög socioekonomisk status man har. Studien behandlar även konsumentens känsla efter att ha handlat ultra fast fashion samt beslut att handla i framtiden. Det visar sig att det är låg sannolikhet att konsumenten som har handlat ultra fast fashion tidigare handlar ultra fast fashion igen, men vad det beror på kan inte med säkerhet sägas. / Ultra fast fashion is a relatively new phenomenon defined by companies that produce clothes in a short time and sell them at a low price. Rapidly changing trends and short marketing paths allow ultra fast fashion to grow and shorten the production line.   Studies have shown inhumane working conditions for workers in factories that manufacture ultra fast fashion products. Long working hours and low wages are just two of many negative aspects. As the garments are not manufactured in a sustainable way and are consumed in abundance, its consumption has a large negative environmental impact. Most consumers are aware of the negative impact on the environment and the poor working conditions for workers, while many continue to consume ultra fast fashion. This study has analyzed ultra fast fashion consumption behaviors to find out which demographic factors make people buy ultra fast fashion and if they have bought ultra fast fashion before, what makes them buy it again.    This is a quantitative study where data has been collected through a survey. The survey is designed with demographic questions at the beginning and with a conditional question in the middle that divides the group of respondents.  Collected data shows that the demographic factor that makes one buy ultra fast fashion is when women were found to buy ultra fast fashion to a greater extent than men. The age of the consumers is not significantly proven to affect whether the consumer chooses to buy ultra fast fashion or not, neither are the factors environmentally aware or socioeconomic status. The study also deals with the consumer's feelings after shopping ultra fast fashion and decisions to shop in the future. It turns out that there is a low probability that the consumer who has shopped ultra fast fashion before will shop ultra fast fashion again, however there is no sure connection as to what this is due to.

Syftet med denna uppsats är att utforska och förstå nutidens unga kvinnliga konsumenters upplevelser och attityder gentemot hållbara klädesplagg för att finna drivkrafter, möjligheter och hinder för hållbart konsumtionsbeteende inom modeindustrin. Frågeställningarna som använts som låg till grund för studie och analys lyder: Hur reflekterar och agerar unga kvinnliga konsumenter kring den egna klädkonsumtionens hållbarhet? Vilka faktorer motiverar unga kvinnliga konsumenter att göra hållbara klädval och vilka hinder kan påverka processen? Tidigare forskning och litteratur har granskats tillsammans med teorier kring konsumentbeteende som Consumer Culture Theory (Arnould & Thompson 2005), samt betydande faktorer för konsumenter (Kotler & Armstrong 2019; Ekström, Ottosson & Parment 2017). För att kunna besvara frågeställningarna och få en djupare förståelse för ämnet har en kvalitativ metod använts i form av fokusgrupper, samt semistrukturerade intervjuer. Två fokusgrupper genomfördes parallellt med sju stycken enskilda intervjuer, där alla deltagare var kvinnor mellan 20 och 27 år. Under fokusgrupperna deltog studenter inom textil eller ekonomi. Resultatet av studien visar att unga kvinnliga konsumenter är medvetna om hållbarhetsfrågor inom modebranschen, men stöter på hinder vid sina försök att göra hållbara klädval. Deras köpbeteenden påverkas av ekonomiska begränsningar, bekvämlighet och bristande kunskap om miljökonsekvenser från modebranschen, trots positiva attityder. Sociala normer och påverkan från omgivningen spelar också en betydande roll inför köpbeslut. Behovet av en holistisk strategi för att främja hållbar modekonsumtion, inklusive bättre tillgång till information och ekonomisk tillgänglighet, framkommer som en potentiell förbättring. Dessa resultat styrker tidigare forskning som bedrivits inom ämnet och ger utrymme för vidare forskning i olika riktningar. / The purpose of this study is to explore and understand young female consumers' experiences and attitudes towards sustainable clothing in order to find driving forces, opportunities and obstacles for sustainable consumption behavior in the fashion industry. The questions used as the basis for the study and analysis are: ‘How do young female consumers reflect and act on the sustainability of their own clothing consumption?’ ‘What factors motivate young female consumers to make sustainable clothing choices and what obstacles can affect the process?’ Previous research and literature have been reviewed together with theories on consumer behavior such as Consumer Culture Theory (Arnould & Thompson 2005), as well as other significant factors for consumers (Kotler & Armstrong 2019; Ekström, Ottosson & Parment 2017). In order to answer the research questions and gain a deeper understanding of the subject, a qualitative method has been used in the form of focus groups and semi-structured interviews. Two focus groups were conducted in parallel with seven individual interviews, where all participants were women between the ages of 20 to 27. During the focus groups, students in textiles or economics participated. The results of the study show that young female consumers are aware of sustainability issues from the fashion industry, but encounter obstacles in their attempts to make sustainable clothing choices. Their purchasing behavior is influenced by financial limitations, convenience and lack of knowledge about environmental consequences from the fashion industry, despite positive attitudes. Social norms and influence from the social environment also play a significant role in purchasing decisions. The need for a holistic approach to promote sustainable fashion consumption, including better access to information and financial accessibility, emerges as a potential improvement. These results confirm previous research conducted on the subject and provide scope for further research in different directions.

Denna studie undersöker hur unga kvinnor i Generation Z rationaliserar sina köp av fast fashion trots en växande medvetenhet om modeindustrins negativa aspekter gällande miljö och sociala konsekvenser. Genom att utforska gapet mellan konsumenternas intentioner kring hållbarhet och deras faktiska beteenden belyser studien faktorer som har en påverkan på konsumentens köpbeslut. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts. Detta för att få en djupgående insikt i hur unga kvinnor inom Generation Z använder sig av rationaliseringar för att rättfärdiga sina köp av fast fashion. Analys av resultatet har utförts i form av en tematisk analys. Teorin Moralisk frikoppling har även tillämpats i ett försök att förklara det beteende som ligger till grund för gapet mellan konsumentens intention och handling. Studien visar att konsumenter i många fall använder sig av Moralisk frikoppling eftersom det ger en möjlighet att separera de negativa aspekterna av fast fashion, såsom miljöpåverkan, från de positiva aspekterna, exempelvis att plagget är billigt, snyggt eller trendigt. Resultatet visar att trots en ökad medvetenhet om fast fashions negativa aspekter, är det rationaliseringar som påverkar varför kvinnor inom Generation Z konsumerar, där pris och begär är de mest betydande drivkrafterna. Studien bidrar till en djupare förståelse av konsumentbeteende inom fast fashion samt en förståelse för de faktorer som påverkar gapet mellan konsumenters intentioner kring hållbarhet och dess faktiska handlingar. Ytterligare förväntas studien att bidra med en ökad självmedvetenhet hos konsumenter kring deras egen konsumtion av fast fashion och därav inspirera till mer medvetna val. Studien är skriven på svenska. / This study examines how young women in Generation Z rationalize their purchases of fast fashion despite a growing awareness of the fashion industry's negative aspects regarding environmental and social consequences. By exploring the gap between consumers' intentions regarding sustainability and their actual behaviors, the study highlights factors that have an impact on consumers' purchase decisions. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews were conducted. This is to gain an in-depth insight into how young women in Generation Z use rationalizations to justify their purchases of fast fashion. Analysis of the results has been done in the form of a thematic analysis. Additionally, the theory of Moral Decoupling has been applied in an attempt to explain the behavior that underlies the gap between the consumer's intention and action. The study shows that in many cases consumers use Moral Decoupling because it provides an opportunity to separate the negative aspects of fast fashion, such as environmental impact, from the positive aspects, for example that the garment is cheap, stylish or trendy. The result shows that despite an increased awareness of fast fashion's negative aspects, it is rationalizations that influence why women in Generation Z consume, where price and desire are the most significant driving forces. The study contributes to a deeper understanding of consumer behavior within fast fashion as well as an understanding of the factors that affect the gap between consumers' intentions regarding sustainability and its actual actions. Furthermore, the study is expected to contribute to an increased self-awareness among consumers regarding their own consumption of fast fashion and thereby inspire more conscious choices. The study is written in Swedish.

Inom detaljhandeln är konkurrensen mellan aktörer hög och det är inte längre tillräckligt för fast fashion företag att erbjuda modeprodukter snabbt och billigt för att vara framgångsrikt. Begreppet fast fashion har tilldelats företag som fokuserar på att snabbt erbjuda allmänheten billiga alternativ till modeprodukter. Service är en konkurrensfaktor som blivit mer aktuellt även inom fast fashion företag. Resultatet av god service, både under och efter köpet, är nöjda och lojala kunder. För att ett företag ska bli framgångsrikt behöver de erbjuda god service vilket främst kan göras genom säljaren som är den personliga kontakten med kunden. Är textila materialkunskaper en del av kundens förväntade servicekvalitet bör det också vara en viktig del för företaget att arbeta med för att kunna leverera rätt service till rätt kund. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur textila materialkunskaper hos butikspersonalen i fast fashion företag möter kundernas servicebehov. För att uppfylla syftet har en kvantitativ metod använts bestående av tre enkätundersökningar riktade till tre olika respondentgrupper. Forskningsfrågorna som låg till grund för arbetet var om textila materialkunskaper hos butikspersonalen är en del av kundens förväntade servicekvalitet samt hur butiksledningen ser på behovet av textila materialkunskaper hos butikspersonalen hos fast fashion företag. Den teoretiska modellen som använts genomgående i arbetet är gapmodellen som använts för att identifiera olika gap mellan företag och kund gällande servicekvaliteten. Slutsatsen är att ett antal gap har identifierats kring textila materialkunskaper som en del av servicekvaliteten inom fast fashion företag.

Att arbeta med miljö och hållbarhet blir allt vanligare inom modesektorn. Samtidigt ställs höga krav på hastighet inom textil- och klädindustrin som pressas till att leverera trendiga, prisvärda plagg i stora volymer så snabbt och effektivt som möjligt på marknaden. Det leder ibland till överproduktion och negativ miljöpåverkan. Hur kan då den så kallade fast fashion-industrin och den mer hållbara modeindustrin samverka så att fast fashion-företag ska kunna nå en mer hållbar affärsmodell? Begreppet kollaborativ konsumtion förekommer allt oftare, vilket innebär en delad ekonomi där konsumenter får tillgång till varor utan att själva äga dem. Det leder till att överkonsumtionen av varor i samhället minskar och istället främjas den hållbara utvecklingen. Uthyrning som ett alternativ till försäljning är förekommande inom modesektorn, både som ett alternativ till den traditionella försäljningen, men även som ett substitut. Dock är det idag inte lika förekommande med uthyrning av fast fashion-kläder, detta anses därför vara ett intressant ämne att undersöka. Studiens syfte är att undersöka möjligheterna att införa uthyrning av kläder i kombination med traditionell försäljning i fast fashion-företaget Gina Tricot och därefter föreslå en möjlig affärsmodell. Studien grundas i affärsmodellen Busines model generation baserat på nio byggstenar, insamlat material i form av intervjuer och webbaserat material från tre företag. Gina Tricot representerar ett fast fashion-företag, Houdini ett livsstilsföretag med uthyrning som ett alternativ till försäljning samt Klädoteket som representerar ett hyrbaserat företag. De tre företagens affärsmodeller har jämförts med varandra samt analyserats med tidigare studier för att slutligen i en analys och diskussion besvara studiens syfte. Sammantaget har studien kunnat visa hur fast fashion-företaget Gina Tricot kan införliva det allt mer aktuella fenomenet, kollaborativ konsumtion i en ny affärsmodell. Vid ett eventuellt införande av Gina Tricot´s nya koncept kläduthyrning, kan företaget behöva förändra framförallt sex av de nio byggstenarna ur affärsmodellen Business model generation. Genom nya värdeerbjudanden, fler marknadsföringskanaler och bättre kundrelationer med utbildad butikspersonal inom hållbar konsumtion, har den nya affärsmodellen stor potential att lyckas då Gina Tricot har de ekonomiska och mänskliga förutsättningarna. Frågan ställs där emot om Gina Tricot´s fast fashion-kläder verkligen håller den kvalitet som krävs för uthyrning i det nya och mer hållbara konceptet, Fast Fashion 2.0.

Som en spindel i nätet leder inköpare i fast fashion-företag sitt team mot uppsatta mål. Då inköpare ständigt står inför att ta snabba beslut och hantera tuffa förhandlingar, är det en spännande och komplex ledarroll som vi har valt att studera närmare. Dock finns det motstridigheter om hur ledarrollen bör skildras. Det saknas dessutom forskning som belyser inköpares ledande roll, i synnerhet i fast fashion-företag. Syftet med studien är därför att tydliggöra hur inköpares ledarroll ser ut i fast fashion-företag och för att fylla det gap som finns i forskningen. Vi har därför valt att studera hur inköpare betraktar sin roll som ledare i fast fashion-företag. Eftersom forskning visar att den kontext som inköpare verkar i har påverkan på ledarrollen har vi även studerat detta närmare. För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga inköpare från fyra svenska fast fashion-företag och skuggning av en inköpares arbete under tre arbetsdagar besvarades studiens frågeställningar. Empirin analyseras med stöd av Mintzbergs (1971) teori om tio olika ledarroller samt en fördjupning Mintzbergs (1971) teori med hjälp av senare forskning som stöd för att identifiera relevanta infallsvinklar. Resultatet från studien visar att inköpare inte intar en specifik ledarroll, utan intar flera som roller som de ständigt skiftar mellan. Den komplexa och dynamiska kontext som inköpare verkar i har stor påverkan på ledarrollerna, vilket är helt avgörande för vilka roller som blir dominerande. De mest framträdande ledarrollerna i studien, oberoende av kontextuella påverkansfaktorer, är kopplade till beslutsfattande. Detta eftersom beslut är den mest centrala delen av inköpsarbetet.

Individual’s existential ambivalence has according to Jacques Derrida, one of the foremost proponents of post-structuralism, led to a continuous demand for structure (Cooper, 1989). Categories, used as structural tools, are however often hierarchically organized, where one category is more preferable than the other, also referred to as binary oppositions. Alternative categories and/ or references will appear when adopting a deconstruction process, which is crucial in order to invoke change and development (Cooper, 1989; Markkula et al., 2011; Marion, 2006). The aim of present research is trying to identify if Derrida’s theory of undecidable transfer of features (Agger, 1991; Cooper, 1989; Livingston, 2010; Bates, 2005) is applicable in fashion, more specifically fast- and slow fashion, and if the two categories are susceptible to a merge. Deconstructionism and Derrida’s theory of undecidable was furthermore applied as the theoretical framework throughout the study. Present research has been executed with an interpretive methodological approach and through a poststructural epistemological outlook (Hudson & Ozanne, 1988; Eriksson & Kovalainen, 2016). Data was derived through two focus group interviews, involving seven informants at a time, with Autodriving as a visual research tool (Heisley & Levy, 1991) and open-ended questions as a complementing instrument (Eriksson & Kovalainen, 2016). A thematic analysis was furthermore applied when revisiting the data and analysing its content. The findings finally suggest that a merge between fast- and slow fashion is executable, which furthermore also legitimises Derrida’s theory of undecidability. This study has however only begun the deconstruction process and does therefore encourage future researchers to continue investigating the theory of undecidability (Agger, 1991; Cooper, 1989; Livingston, 2010; Bates, 2005) not only in fashion, but also within other institutions.